Guten kvällen!

Kom nyss hem från den andra löparträffen inför Mellan-Göteborgsvarvet. Denna gången var det friidrottsinspirerad träning på Ullevi och jag grät muddaflippin spik (vass sådan) för att jag inte kunde vara med. Saknar att träna friidrott, men när halsen tycker att jag behöver hosta inälvorna ur mig några gånger i timman kändes det bättre att stå bredvid och filma istället.

Det kom en tapper skara denna gången också så vi passade på att ta en gruppbild, och eftersom det alltid är någon som blundar på gruppbilder gjorde vi det allihopa, så slapp denne någon känna sig utanför. Oskärpan kan ni skylla på min fader.

Nästa gång är den 8e april kl 18.00. Plats får ni veta några dagar innan!

Nu ska jag packa ner allt jag packade upp igårkväll, till ljuva toner av Håkan Hellströms nya och Linnea Henrikssons gamla. Imorgon hälsar jag på hos er Stockholmare igen. Hejdå.

Godmorgon! Jag lever!

Kom hem från Estockholmo sent igårkväll och avled i min säng. R.I.P.

Nej jag skoja. Jag somnade bara. Fast skitfort. Var hur trött som helst och har nog aldrig sovit så gott. Även om det är brutalt att bli väckt av väckarklocka, vaknade jag helt lycklig över att ha fått sovit i min egna säng.

Fast får bara sova i den två nätter. Imorgon åker jag till Stockholm igen. Ska ta igen dagarna jag inte kunde jobba nu i helgen när jag inte hade någon röst.

Dagens fråga: har någon uppfunnit en ihopfällbar jättebekväm säng? Om inte tänker jag ta patent på den idén och göra en som jag kan ta med mig överallt. Gärna en som väger typ två kilo och är en identisk kopia av min egna.

Kolla vem jag träffade idag!!!

Kom till kontoret och började hänga av mig ytterkläderna när någon plötsligt började banka skithårt på en glasvägg bredvid mig. Tittade upp, och möttes av två rader med tjugoåtta vita tänder som blänkte ner mot mig. Så var det Willi!

Har aldrig träffat honom i verkligheten och blev så förvånad att jag förmodligen bara stod där och stirrade först. Har inget minne av vad han sa heller. Like a true fangirl. Det enda jag kunde tänka på var att han inte var lika lång som jag föreställt mig. Men han var nog snäll. Han kramades gosigt i alla fall. Se till att krama William Spetz när ni träffar honom, barn!

Godmorgon!

Mamma tåg första bästa tåg upp till mig igår. Det var skönt. Att ligga ensam och sjuk på ett hotellrum är inte det roligaste jag gjort i mina dar.

Medan jag försöker få min röst att hitta tillbaka får ni en kort infovlogg om vad som händer i mitt liv just nu, som jag filmade i förra veckan.

Nu ska jag duscha. Hejdå.

Detta kan vara typ det sugigaste som någonsin hänt mig.

Åker upp till Stockholm för att jobba med världens roligaste grej från fredag till tisdag. Hostspyr slem hela första natten och har ingen röst morgonen därpå. Dricker ett glas juice till frukost, för det är det enda som kommer ner i min hals där det känns som att någon gömt en massa spikar. Tillbringar förmiddagen på city-akuten och får rådet att hålla truten och vila. Dagens jobb inställt.

Ligger just nu ledsen och uppgiven i hotellsängen.

Har åtminstone en hotellnalle till sällskap. Alltid något.