Skepp o’hoj.
Jag har äntligen hittat internet!!! Praise the bloody lord. Det är fruktansvärt att leva utan, när hela ens liv kretsar kring att läsa kommentarer, besvara mail och skriva meningslösa inlägg om mitt relativt obetydliga liv.
Sitter för tillfället hos min farfar i High Wycombe utanför London. Har druckit te, strukit fötterna mot heltäckningsmattor och förbannat de separata varmvatten/kallvatten-kranarna sedan vi kom hit..
Saker ni alla bör försöka (för att inse hur jobbigt mitt liv är här, med jämna mellanrum):
1. Leva helt avskuren från internet och alla dina sociala kontakter i tre dagar. (Jag mms-bloggade en gång häromdagen. Det inlägget kostade mig 11 kr. Slog dessutom på 3G’t i min twitterabstinens och plötsligt hade jag 65 kr mindre på kontantkortet. Behöver jag nämna att jag numera är ca jätterädd för att ens komma nära knappen för att aktivera datatrafik)
2. Tvätta bort smink med separata kranar. Fucking mission impossible. Inte nog med att du ömsom bränner dig, ömsom fryser näsan av dig – försök att vrida dessa ologiska kranar åt rätt håll, på första försöket. FÖRSÖK.
Nu ska här ätas Hula Hoops. Tack England för Hula Hoops. Hejdå.