Ni som inte följer @pattarna på twitter bör göra det nu.

Observera att han är min absoluta favorittwittrare och jag började fnissa helt okontrollerbart när han började följa mig tillbaka. Det är helt sjukt. Han är som en kändis. En okänd kändis.

Nu till saken. Är alldeles för fnissig för att kunna förklara vad som just hände på ett moget och sansat sätt, så tur är väl det att en skärmdump säger mer än tusen ord:

Detta är fan stort.

Ibland måste man göra val här i livet. 

Små val gör vi varje dag: ska jag äta riktig frukost idag eller duger en kopp kaffe? Behöver jag plugga matte tills imorgon? Ska jag gå på den där festen på lördag?

Men alla små val är minst lika viktiga som de stora. De stora val som betyder något, de stora val som kan förändra oss som individer, de stora val som kan skapa konsekvenser både för oss själva och för andra.

Sådana val kräver betänketid. De är ingenting man bestämmer sig för på tio minuter. Dessa är val som gör en skitnervös, som man aldrig riktigt kan släppa mentalt och som kanske till och med ger en ont i magen.

Ett sådant stort val tog jag imorse.

Idag valde jag att gå till skolan utan smink. 

Ja. Det är helt sant.

Det var sjukt vad man kände sig ofräsch, när man gått med både eyeliner och mascara och markerade ögonbryn sedan man var tretton bast. Men sedan kom fina Shadi och sa ”Vad fin du är idag Clara!” och då grät jag av tacksamhet i mitt lilla utséendefixerade hjärta.

Youu make’uh MAA DREEEAMS cooome truuue

paduuuruuuu, duuup duup duuru.

Okej fattar verkligen inte vad som gick snett med den här gifen. JAG SJUNGER OKEJ? 

Idag gör jag ingenting förutom att plugga till morgondagens svenskaprov om medeltidens litteratur. Ingenting alls, bortsett från att twittra, svara på mail, skypea, lyssna på musik och göra GIFs. Jag är så duktig.

Jag använder aldrig Spotify men idag gjorde jag en ny playlist bara för att det var kul. Ungefär så. Klicka på denna meningen om ni vill lyssna på min musik. Eller var tråkiga jävlar och lyssna på Lady Gaga och Den svenska björnstammen. Just sayin.

Lev väl och på återseende.

Ni har ju hört talas om min vän Asta innan. Hon och jag har hängt i Götet hela helgen och ikväll satte vi på en film.

Eftersom vi båda är ÄKTA BELIEBERS (heeeelt seriöst) så blev det givetvis vår favvisfilm Never Say Never, men om jag ska vara ärlig är jag nog ett större fan av the music supervisor än Bieber himself:

Eftersom jag vet att femtio pers nu kommer fråga hur jag redigerar mina videos så är svaret WINDOWS FRIGGIN MOVIE MAKER.

Okej readerz, ni får verkligen inte vänja er vid att jag börjat posta vloggar en gång i veckan. Det kommer inte hålla. Bara så ni vet.