Ello blog how u doin

Ibland kanske en är ensam hemma en lördag. Ibland kanske alla ens kompisar är på Kents sista konsert och en har redan sett dem så en sitter hemma och undrar vad en ska göra. Så en hittar på något att göra. Som till exempel att bada sin katt.

Har världens sämsta kattsand. Den klumpar sig inte ordentligt så kattlådan luktar mer och mer sandigt kiss för varje dag. Och alltså även Bob, och halva lägenheten, eftersom sanden har en tendens att fastna i hennes päls och trilla ur överallt. 

Kissekatt, literally. 

Ska slänga hela lådans innehåll men väntar på en hembeställning av ny sand, så står just nu MAKTLÖS mitt i all pisslukt. Så för att gör en lång lördagskvällshistoria kort tröttnade jag och badade den lelle hårbollen. Måttligt uppskattat.

En annan grej som däremot är fett uppskattat (av mig själv i alla fall) är min EXOTISKA JULGRAN!

Olof Palm med paket under. Sånt som händer i en lägga på 40 kvadrat när en definitivt inte har plats för en ordentlig gran, eller, för den delen, äger en julgransfot.

Blöt katt och en julplanta. Bring the julstämning.

Hayyooo, här är veckans vlogg! Varsågoda för en 100% dos av ert dagliga katt-behov.

Tror Bob är mer eller mindre skärrad efter inspelningen av den här videon. Hon har aldrig något emot att bli upplyft, såvida det inte är en kamera som filmar. Då vill hon definitivt inte bli lyft. Så nu springer hon iväg så fort jag kommer nära, i rädsla för ännu några lyft. Naaaeeee. Lellen.

Har för övrigt varit väldigt produktiv idag. VÄLDIGT. Alltså som i att jag gjort vlogg, som vanligt, men även gått och handlat, dammsugit och städat hela toaletten, borstat Bob och rensat hennes låda, tränat ett styrkepass, tvättat kläder och lakan, diskat och lagat fett god falafelmiddag. HUR HAR JAG HUNNIT DETTA? Hur blev jag en inspirationsbloggare? Det är liksom bortom min förståelse. Fett nice.

Nu ska jag iväg och pussa på någon som jag tycker om. Hejdå.

Hallååååå blöggy

Jag älskar kommentarerna på min senaste vlogg. För er som inte sett den ser den ut såhär:

Har fått nästan 1000 kommentarer, där – I kid you not – nästan varannan är från folk som inte heller kan snyta sig?!?!?! Jag är inte ensam! Är så lycklig! Har alltid sett mig själv som ett freak på den här fronten, men inte längre. Nu ska jag istället omfamna min okunskap när det gäller att blåsa snor ur näsan.

Annars då? Det är fredag. Vad ska ni göra i helgen? Jag har inte supermycket planerat än så länge. Gosa med Bob, typ. Det känns som att när hon är vuxen så kommer jag ångra att jag inte gosade mer med henne när hon var kattunge. Fast hon är typ tonåring nu? Alltså, stor för att vara barn men ändå lite dum i huvudet. Så, ja. Kattgos.

Aaahhhhhh!!!*

*: Ljudet som kommer ur munnen på en som jobbat typ tio timmar om dagen sedan hon kom tillbaka från sin lediga vecka och dessutom råkade bli febrigt sjuk i onsdags vilket hon inte alls hade tid med.

Well, first of all. Det vi alla väntat på. Här är min katt:

Älskade Bob!!! Fy fan vad kär jag är i henne! Trots att hon håller mig vaken om nätterna för att korkade jag köpte nån leksak med fucking kattmynta i som gör henne helt dum i huvudet, trots att hon förstör mitt olivträd och äter upp bladen. Världens bästa varelse. Hon är så liten och fluffig och bobbig. Och hon jamar sött när jag kommer hem från jobbet, och sover bredvid mig i sängen.

Tänk ändå. Av alla år hon kommer leva, så är detta dag fem. FEM.

Herregud. Det är för bra.

Och annars då? På måndag börjar jag sända radio!!!

Varsågoda för bild på mig och producent-Karin när vi försökte se taggade ut på sista-arbetsdagen-innan-sändning men mest såg förskräckta ut.

Peg Parnevik gästar premiärprogrammet (P3 kl.14 på måndag! Radioapparat eller hemsida eller app eller podd!) så vi körde en låtsassändning idag. Gick jättebra. Känns så himla kul att få tjöta i radio igen.

Mer då? Hmm. Jo! Jag var på en inspelning idag.

För vad? Hemligt. Är någon förvånad? Nä. Men jag åt typ nio små kexchoklad. Det var inspelningen av en pilot (alltså ett testprogram) och en scen gick ut på att jag skulle äta kexchoklad. Och så skulle den tas om och om och om, och sedan om igen i en ny vinkel. Jag vill aldrig mer äta kexchoklad.

Så ja. Om detta blir av så kommer ni se mig i TV om typ två år. Yeah. Creddigt, eller hur. Älska tv-branschen.

NU ÄR DET HEEEEEEELG

Högst oklart hur en påbörjar ett blogginlägg som ska tillkännagiva att en ska bli förälder.

Jag ska bli mamma. Kattmamma, närmare bestämt. Det är spikat nu. Den 6 juni får jag hem en bebis. Herregud.

Lelle Bob. Bobbi. Boob. Bubben. Babsan. Hälsade på idag igen och bestämde mig för att det vore helt vansinnigt från min sida att gå därifrån och säga nej tack.

Hon låg i mitt knä, helt still, medan jag pratade med uppfödaren. Och när jag höll upp henne mot bröstkorgen bara satt hon där. Tar det som ett tecken på att vi är livets soulmates som äntligen funnit varann.

Ska ägna maj månad åt att beställa kattsand och matskålar och allt som behövs, så enda återstående frågan är hur jag ska palla vänta fem veckor tills hon får följa med mig hem. Kommer hinna mögla innan dess. Totally worth it.