Idag har gjort en rolig sak och en hemsk sak.

Rolig sak: jag har köpt höstkläder!
Hemsk sak: jag bad Simon fota mig när jag hade dem på mig. Fy i helvete. Aldrig mer. Det värsta var att han var lika obekväm som jag. Ska aldrig någonsin bli modell.

Bilderna blev dock helt okej. Allt för er, kära bloggläsare. När till och med en icke-modebloggerska fotar sina nya kläder för att blogga om dem, då vet en att hon gillar sina läsare.

Skjortan med katter på, som jag nämnde häromdagen och som flera av er ville se på bild. Här är den. Kolla på den.

Detta är min favoritbild. Ser så glad ut! Så snäll! Så trevlig! Så fotogeniskt omedveten om att jag blir fotad!

Så en kattskjorta, en myströja, och: en jacka. En svinvarm jacka, faktiskt, trots att det inte ser så ut. Nu får solen skärpa sig och dra dit pepparn växer. Bokstavligt talat. Växande peppar behöver nog sol mer än vad jag behöver, nu när jag har en asvarm jacka att värma magen med.

Ni vet ju att detta inte är en modeblogg, men allt kommer från Monki. Kolla vad snäll jag är. Ni får till och med veta vart jag köpt allt. Varsågoda.

Haj

Ni alla vet ju att detta inte är någon modeblogg. Meeeeen………… jag hade presentkort på H&M och idag blev det SHORTS-MAYHEM!!!

Stod i provrummet i säkert tjugo minuter med åtta (ÅTTA) olika par shorts. Vet inte om ni vet det, men jag är en kvinna med en hel del beslutsångest.  Tjugo minuter för åtta par shorts är för mig en jävla bragd.

Slutade hur som helst med att jag tog tre olika par – två billiga och ett lite dyrare – som gick jämnt upp i min presentkortssumma. Har nu två kronor kvar att handla vad fan jag vill på H&M. Sweet.

Shortspar nummer ett: blåvitblommiga med en touch av HERREJÄVLAR VAD DET ÄR SOMMAR!!!

Och ja just det ja: varnar direkt för eventuellt konstiga, böjda poser i bilderna. Min webbkamera är inte direkt vidvinkel på det lodräta hållet.

 Shortspar nummer två: svarta i läderimitation. Ger åtminstone mig känslan av att jag är en cool basketgurl som kutar runt i mina fladdriga sportshorts och dunkar. Heter det så? Att dunka? Om ja: precis det jag gör i dessa shorts.

Shortspar nummer tre: vanliga jeansshorts. Blåa. Ehm. Med fickor. Fina. Låga i midjan. Bra passform. Ja. Ungefär.

Nu återstår frågan om jag ska köra någon form av bloppis med mina gamla shorts (och lite andra kläder, för den delen). De flesta är fullt funktionella och rätt snygga, bara det att de antingen är för stora, för små eller bara aldrig satt så bra som de gjorde i provrummet. Vem skulle vara intresserad av det?

Tänk, alla ni hardcore-fans, att ha en gammal t-shirt som luktar Clara Henry.

Hybris over and out.

Hej kompisar. Igår morse gick jag in på den lille bloggen och såg att jag fått några nya kommentarer – varav tre började med följande:

Hej Clara! Jag vet att detta inte är en modeblogg, men SNÄLLA berätta var du köpt […]

Ni har så rätt så. Detta är ingen modeblogg. Detta inlägg kommer till och med hamna i kategorin ”DET HÄR ÄR INGEN MODEBLOGG”. Men eftersom jag fick flera kommentarer på samma gång gällande olika saker jag köpt, och eftersom jag nu lever i tron att jag är skit-fashionabel, tänkte jag för en gångs skull berätta vart min fabulösa stil kommer ifrån.

Fashion item #1: Venussymbolörhängen. Köpte häromveckan från den feministiska bloggerskan Michela aka Hej Blekks webbshop. Har haft dem på mig varje dag sedan dess. Bästa örhängena jag äger. Har dessutom sjukt känsliga örsnibbar som blir röda och irriterade av typ allt men dessa har inte kliat ett dugg?! Öronen känner den feministiska makten, antar jag.

Fashion item #2: Stentvättad kjol. Som den som bad mig berätta var den kom ifrån trodde var ett par jeans, men det är en kjol faktiskt. Från Monki‘s rea. Halvhög i midjan och liiite kort, men tycker snyggheten väger upp, och dessutom är det sommar och då får en ha hur korta kjolar som helst. Även om det är sju grader varmt och regn. Ja.

Fashion item #3: Ljusblå trenchcoat. Från Sheinside. Satt och tvekade när jag skulle beställa någon gång där i slutet av maj och undrade om jag alls skulle få användning för en jacka nu i sommar. Sen fick jag vettet åter och insåg att jag bor i Sverige. Ja, jag har haft väldigt mycket användning för den. Jag tror dessutom att den är sjukt grym på att höja min fashionstatus. Kolla bara på den. Hur snygg är den inte.

Sådär. Där har ni svar på era frågor.
Detta är fortfarade ingen modeblogg.
Taco hej.

Hej kompisar!

Wattafack Clara? Våfflat hår? Rosa läppar? Och BLÅ ögonskugga som knappt syns på bilden men helt klart är där? Är detta ens du?!?

Jaaa det är jag! Visst är jag snygg!!! Kanal 5 har sin årliga sommarfest ikväll. Temat är 80-tal. Har precis stått och våfflat håret i en timma.

Igår var jag på stan och hetshandlade baddräkt och neonsmycken. Tänkte köra den leggings-baddräkt-bälte-looken först men kände att jag är alldeles för feg och har ingen aning om hur mycket alla andra kommer gå in för det. Blå ögonskugga känns ju vågat i sig liksom.

Och jag är färdig och ska lämna lägenheten om mer än en timma. Mina hårvåfflor kommer hinna gå ut. Bra att jag inte är tidsoptimist i alla fall.

Vad heter det, förresten? Hårvåfflor var ett väldigt improviserat ord. Lockar är det ju knappast. Mitt krus? Ingen aning.

Sitter i en taxi påväg till SVT-huset för att gästa nya talkshowen mvh (live på svtplay kl.1600, MISSA INTE FÖR ALLT I VÄRLDEN) och tänkte racerblogga om vad jag haft för mig idag.

Jag har träffat asgosiga Petra Tungården!!!

Ska inte avslöja för mycket, men Petra är gäst numero 5 och programmet kommer innefatta kaffe, bloggsnack, styling och boxing. Mina fingrar luktar fortfarande som något härligt okänt fissvettliknande efter att ha haft boxhandskar på mig i en timma. Soft.

En annan grej som är spännande är att när jag ”klär upp mig” för att träffa någon cool människa som typ Petra, då känner jag mig alltid nedklädd när vi väl möts. Som nu. Jag ba oohhhh fintröjaaaaan imorse när jag stod och valde kläder. Mötte upp Petra och fick direkt mindervärdeskomplex över mina kläder. Vadfan. Tur att jag inte är modebloggerska i alla fall.