Nu är jag där igen. På ett ställe där en bloggerska aldrig, någonsin, vill hamna. En plats fylld av mörker. Tomhet och ångest. Livskrispanikattackerna avlöser varandra och en faller fritt i ett bottenlöst hål.

Blogg-svackan.

Hade detta varit en vlogg hade jag sett ut såhär: o_O, lagt en slow zoom på ansiktet och haft dam dam daaaam-soundtracket i bakgrunden.

Jag vet verkligen inte vad jag ska skriva om. Har varit på Summerburst och Liseberg i helgen och ändå känns mitt liv så händelsefattigt att jag bara klämt ur mig ett inlägg varannan dag. Med möda.

Är påväg tillbaka till Stockholm och ska hämta ut ett minneskort till min nyköpta Canon 5D (älska Blocket) så förhoppningsvis blir jag askreativ och får fotodrömmar inom de närmaste dagarna och börjar blogga asmycket. Tills dess får ni nöja er med en mobilbild jag tog för fem minuter sedan:

Teodor and Simon, best friends forever, on the journey of their lives. The inrikesflyg from Landvetter to Arlanda. Because they hate the enviroment. Yeah.