TADAA! Min sista och slutgiltiga VidCon-vlogg är uppe! Kom upp igår, till och med, men då jobbade jag mellan 08 och 2030 och var så trött när jag kom hem att jag inte orkade göra mer än att, med en kraftansträngning, borsta tänderna, så jag visar den för er idag istället.

Jag hänger med fantastiska Sara Maria Forsberg, also known as Smoukahontas, och hennes skitsöta pomeranian Valo.

https://www.youtube.com/watch?v=YO1VA4dU8fQ” width=640 height=360]

Minns ni när jag var i USA och skrev om att Smoukahontas praisade mig under en paneldiskussion inför Rebecca Black, Paint, Overly Attatched Girlfriend, MirandaSings och Glozell?

Låt oss bara ta ett ögonblick och begrunda att DETTA FAKTISKT HÄNDE:

https://www.youtube.com/watch?v=H67KyMA5vaM” width=640 height=340]
Spola till 43:30 om ni inte känner för att se hela diskussionen. Den är rätt intressant though, om än lite långsam. Japp. Det där hände.

Sista dagen i Los Angeles. Jag har längtat efter stranden hela veckan – vilket inte blir bättre av att knalla runt i ett svettigt convention centre när det är trettio grader ute – och idag skrek jag av lycka när jag skymtade havet bakom tusentals sandiga turister.

Andra gången i livet jag är på Muscle Beach (passande namn) i Santa Monica. Jag var manisk med solskyddsfaktorn. Smörjde in mig var tionde minut i ren skräck att åka därifrån som en soltorkad tomat.

Vid kl.13 gick Splay-herrarna iväg för att ha möte och jag låg kvar en timma. Duschade, knallade och köpte nya vans (!!!) och mötte sedan Micke för att åka och göra en video-collab med den här:

Och den här:

Smoukahontas! Tjejen på youtube som pratar hittepå-språk som verkligen låter som riktiga språk, ni vet? Vi bondade efter hennes shoutout igår. ASCOOL tjej. Med världens sötaste jävla hund. Skrek högt när den kom struttande in i rummet. Många skrika-högt moments idag, känner jag.

Tänkte berätta mer utförligt vad vi gjort när jag är hemma på tisdag, med tanke på att internet här och därmed även min bloggförmåga varit lika välfungerande som denna lägenhetens brandlarm (som gick av inatt igen) (falskt alarm, igen). Nu ska vi äta italienskt. Haj.

Jag gillar egentligen inte riktigt att prata om saker som kan uppfattas som skryt. Vilket gör mycket i mitt liv ganska svårt, med andra ord. Men ibland tror jag att vi måste sluta slicka Jantes röv och bara vara lite stolta – så det är vad jag tänker göra nu.

Vi satt på paneldiskussionen Suddenly a Star med virala videomakare som Miranda Sings, Glozell Green, Overly Attached Girlfriend, Smoukahontas, Rebecca Black och Paint/Jon Cozart. Vid ett tillfälle berättade Smoukahontas (eller Sara, som hon heter) om ett tillfälle när hon var i Stockholm och jag och Micke börjar, patriotiskt men diskret, fistpumpa i våra stolar på första raden.

Sara avbryter då sig själv, pekar på mig (omajgod) och säger Are you from Sweden?

Jag nickar och hon utbrister Oh my god, I love your videos! Give it up for Clara Henry, a phenomenal swedish vlogger varpå panelen och publiken börjar skratta, applådera och Overly Attached Girlfriend ställer sig upp och gör en slow clap.

Jag kände typ såhär:

Så, ja. Det där var dagens bästa ögonblick i alla fall.