Vi äger ju ingen micro.

Det är absolut inget hälsostatement på något sätt (det där är väl en myt btw? Att micros är farliga menar jag), det handlar helt enkelt om att jag tycker många micros är ….fula. Och det funkar rätt ok utan micro förutom det här med att mitt favvosnack är popcorn!!!!!!

Jajaja man kan göra på spisen säger ni men i ärlighetens namn så BLIR ju de popcornen aldrig lika goda som älskade micropopcornen. Har försökt flera gånger och tyckt att de blir så ofluffiga? Kanske gör helt fel.

Pås-popcorn är nästbäst. Har de senaste två veckorna ätit i alla fall… 10 sådana här. Kanske är det dem som är svaret på min rännskita? Då är det ju lika bra att ge upp livet helt. Att aldrig mer få äta popcorn, herregud, skrämmande :-(

Jaja ni vet ju hur jag har det med magen nu för tiden. Akutbajs efter många måltider och ingen ordning alls. Men i början av veckan ska jag rensa tarmen helt och hållet tänkte jag. Måste få bot på det här på något sätt. Ska dricka BARA juicer i 3 dagar för att rensa den helt. Får ärligt se hur jag kommer klara det.

Herregud (igen).

HAR SKRIVIT EN KRÖNIKA I METRO IDAG.

>>HÄR LÄSER NI DEN<<

PS. ni var en stor inspirationskälla!!!!

Här ligger en människa som på flera sätt mår som en jävla skithög. Orkar inte gå in på detaljer mer än att livet känns fantastiskt jobbigt just nu. Men som Krunegård säger så är det väl så att.. ”det är först när man ger upp som det blir nåt nytt”. Det stämmer ju så väl.

Att ge upp kan ibland vara att våga släppa fram. Att sluta vara instängd i sitt huvud, att sluta skjuta upp framför sig och att våga falla. Det är väl det jag gör nu, faller alltså. Men förhoppningsvis landar jag mjukt. 

Stort tack för alla era hjärtan och fina ord, för vet ni; det hjälper verkligen. Att ni liksom lovar att allt ska bli bra. Som det var så skönt när mamma och pappa sa när man var barn.