Jag har blivit med hund närmsta veckan ty dess rättmätiga ägare har rest till Turkiet. Grejen är att jag inte vet hur man tar hand om djur. Jag är ingen djurmänniska och specifikt ingen hundmänniska så jag står här rådvill. 

Hur tar man hand om ett osjälvständigt djur som systematiskt avlats så att den inte ska kunna jaga och själv döda ekorrar att äta? 

Den ska ha mat och vatten va? Och avföring plockas med en liten plastpåse? För i så fall har jag gjort allting rätt hittills. Inte för att jag har vare sig plockat avföring eller gett mat, det har barnen gjort, men huvudsaken är att NÅN gör det tänker jag. Till och med sonen har plockat avföring och han har gipsad arm. Jag blev jätteförvånad. Jag sa ”va, har du plockat hundens BAJS pojk? what???” och sonen tittade på mig som om jag var lite efter, som om jag inte förstod the basic rules of life. 

Barnen tar hand om hunden som om det vore självklart alltihop. De blir inte äcklade trots att den har lite avföring i pälsen baktill. I stället för att skratta åt den och få kväljningar och be den hålla avståndet så pratar de om att tvätta den och vårda den. De känner helt klart ansvar för denna lilla håriga varelse. 

Om ni undrar hur djuret ser ut, så kommer hon här. Låt mig få presentera BELLA: 

Hon är riktigt söt. Och snäll. Och lugn. Hon är det närmsta en furby en levande biologisk organism kan komma.