Även fast jag bloggar på Nöjesguiden så har jag inte jättestor koll på popartister. Eller jo, fast jag har mer koll på konspirationsteorier som rör dom, typ ”EMINEM ÄR EN KLON!!!” eller ”BEYONCÉ VAR ALDRIG GRAVID HON STOPPADE SKUMGUMMI UNDER TRÖJAN!!!”. Förr nöjde jag mig med skvallertidningar men sen upptäckte att det var mycket mer spännande med konspirationsteorier. I stället för ”Se Kardashians röv bla bla bla!!” (ointressant!) så får man läsa ”Kardashians hugger huvet av bebisar och äter upp dom!!” (spännande!).

Igår lyfte jag i alla fall blicken från det här vanliga ”Anna Nicole Smith födde Hitlers barnbarn”-snacket till att kolla på en Nicki Minaj-video. Jag valde ”Grand Piano” och efter det har jag lyssnat på den otalet gånger. Jag kan inte få nog av att lyssna på den. Är det verkligen Nicki Minaj? Jag kan inte fatta att det är hon. Tänk att hon öppnar munnen och så låter det så här. Jag älskar dom långa tonerna där hon nästan bräker lite som ett får (fast på ett musikaliskt minituöst fint sätt) (Miley gör lite liknande i Wrecking ball). Jag hade ingen aning, jag trodde att hon alltid rappade.

Fast jag förstår inte texten. Känner att jag måste analysera den djupare men det får jag göra senare i så fall. 

Melodifestivalernas Sverige-runda började i Göteborg, staden nära där jag bor, och familjen satt så klart bänkad. 

Det första som hände var att vårt internet kraschade. Detta händer åtta gånger om dan minst (skaffa inte Tre!) men nu när det var mello tog jag liksom för givet att allt skulle fungera perfekt.

Efter att ha öppnat balkongdörren och fläktat mot routern med en bok (jag inbillar mig att den är en diva) så kunde vi börja köra igen. Vi missade de två första bidragen men strunt samma!

Melodi 1:  Ill be fine – Molly Pettersson

Tyvärr missade jag det här bidraget men såg i genomgången att det var en uptempo soullåt. Gissar att det var ett av de bättre bidragen. Fast det åkte ändå ut.

Melodi 2: Pappa – Daniel Gildenlöw

Missade så klart även denna men det tycker jag inte gör nånting. Den verkar ha varit uppföljare till förra årets ”Kära bröder” och tåriga låtar om fäder slipper jag helst. Förlåt mig men det är sanningens ord. Även detta bidrag åkte ut.

Melodi 3: One by One – Elize Ryd och Rickard Söderberg

Tidigare i veckan gjorde Rickard ”@gaytenor” Söderberg sig ett litet sårarsle som ni kan läsa om här om ni orkar (det är ju en rätt omfattande text som kanske omkullkastar hela din bild av nöjesvärlden) men det brydde han sig inte om ikväll när Elize Ryd ägde scenen med honom. Detta var dotterns absoluta favorit och ni som har barn vet barnens makt i det här spelet. Och jag håller med henne: det var det bästa bidraget för kvällen (Eric Saades var kanske bara lite bättre). Tyvärr åkte det ut.

Melodi 4: Hello Hi – Dolly Style

Hello Hi, eller menar dom Hello HEIL? Denna grupp kunde lika gärna ha grävts upp ur nån gammal tysk skräckbunker från andra världskriget. Deras framträdande låg låg på B-skräckis nivå med satanism och vodoo som tema. Och vadan den där dödskallen på scenen? ”För att det är rockigt” säger dom i den här intervjun men jag tror att det är för att de vill åkalla djävulen i Svenska folket. Vik hädan! 

Melodi 5: Det rår vi inte för – Behrang Miri feat. Victor Crone

”Det rår vi inte för” fick mig att tänka på Ann Heberleins bok ”Det var inte mitt fel ”. Låten tycktes handla om en fruktansvärd stad där sångarna har kul på destruktiva sätt vilket leder till ångest. Jag hörde inte riktigt så den kan ha handlat om nåt annat, försökte lyssna men tyvärr lät ljudet från mina fjärtar mer intressant så jag lyssnade på dom i stället. 

Melodi 6: Cant hurt me now – Jessica Andersson

Det här bidraget gick till final och det är en ballad om att vara stark. Det är jättebra att tala öppet om såna här grejer och sprida kunskap om styrka, vilket jag tror att Jessica Andersson gör med sin låt, men jag tycker att det borde vara förbjudet för Jessica Andersson att vara med när Sanna Nielsen är programledare för dom är i princip identiska tvillingar. Jag har jättesvårt att hålla isär dom båda och misstänker att dom till och med varit siamesiska tvillingar ihopsittande i höften, nu isäropererade (uppenbarligen). Dom enda som är mer lika i artistvärden är Jill Johnson och Lisa Nilsson. 

Melodi 7: Sting – Eric Saade

Den här låten gjorde mig illa till mods (inte lika illa till mods som dockorna dock). Vadå ”it stings it stings”? Sjunger Saade om samlag, menar han sin penis när han sjunger ”it stings”? Det verkar inte bättre, och visst är det väl bra att han är ärlig med tabubelagda ämnen men jag blir ändå oroad eftersom jag är förälder och tillhör en grupp människor med ett otroligt stort ansvar. Om vi bortser från låttexten och så vidare så var det ett roligt framträdande och en trallvänlig låt. Inte oväntat gick det direkt till final.

Jag la även märke till att Saade ser ut att ha blivit lite stelare i höften senaste året. Inte för att det spelar nån roll, men tycker att det är värt att notera. Tio melodifestivaler till och hans ”hemliga vapen på scen” kanske blir ett par kryckor?

VAD TYCKTE JAG OM PROGRAMLEDARNA DÅ?

Under sändningens gång skämtade dom själva ganska mycket om att dom var kassa, skåningar och utbytbara, så dom tog upp all relevant kritik innan nån annan fick chansen att göra det. Men jag gillade dom helt OK mycket i rollen som programledare, jag tycker att Sanna Nielsen gjorde ett bra jobb på scenen och jag blev positivt överraskad av att hon valde att skända sitt eget vinnande bidrag från förra året.

Kvällens mest intensiva moment:

De gjorde en sketch där vi fick se att det var Sanna Nielsen som sjöng  låten Till En Fågel när hon var liten. Hade ingen jävla aning om att det var hon som sjöng den! När jag var liten lyssnade vi jämt på Svensktoppen varje lördag och Till En Fågel låg ju etta på topplistan i 18 miljoner år! Den enda som låg längre var väl ”Guldet blev till sand”? Har alltid undrat vad som hände med hon som sjöng om fågeln och så var det alltså Sanna frikkin Nielsen.  Blir förvånad om nånting senare i mello lyckas toppa detta.

Den som intervjuade artisterna mellan bidragen

Det var Filippa Bark och eftersom hon medverkat i ”Robins” och jag inte riktigt har sett Robins så var hon ny för mig. Hon ska föreställa en 14-årig praktikant men spelas egentligen av Sissela Benn som är 34 år. Hon är så klart även hon skåning.

Om den moderna appen där man kunde ”hjärta” bidrag: 

Jag försökte registrera mig i stundens hetta men så skulle jag få nån kod via sms, appen stängdes, och jag kunde inte starta registreringen igen för mitt nummer ”används redan”. Jag hamnade alltså i en återvändsgränd och kunde inte registrera mig! Det här var jättejobbigt för mig och jag blev jättearg på Mello-ledningen som kommit fram till beslutet om att ha en app. De borde få sparken hela bunten, fy fan för dom! Tvi! 

Bästa mellansnacks-soffhänget: 

Ja det bjöd kollegorna Frans och HanaPee på så klart. Dom ska ha det varje lördag. Hittar dock ingen länk så jag antar att dom inte är prioriterade av SVT.

Sammanfattningsvis: 

Jag gillar melodifestivalen eftersom det är så lätt att ha en åsikt om bidragen. Det kräver varken förkunskaper eller bildning. Det jag inte gillar är att jag känner mig alldeles smutsig efteråt.

Madonna ska släppa ett nytt album snart såvitt jag har förstått från hennes instagram, och nåt hon keeps on posting är albumomslaget på ”Rebel Heart” (som albumet tydligen kommer att heta). 

Eller ja, hon postar olika ”versioner” av det. Mest är det väl photoshops där andra ”rebel hearts” har rullats in i samma kassleromslag som henne. Som här med Martin Luther King och Nelson Mandela. 

Och jag fattar den inte. Hon skriver om ”freedom” och att ”speak your mind” och ”truth”, att inte be om ursäkt och massa sånna saker och så postar hon dessa bilder som nån slags ”empowering” grej men jag tycker mest det ser ut som att nån har fångat in henne och ska grilla henne i ugnen. 

Sen hela den här grejen att blanda albumomslaget med bilder från Miley Cyrus youtube-bannade musikvideo ”Tongue tied”

… vars hela video och text och allting handlar om våldsamt tystande och frihetsberövande. För att ta en rad från låten: ”wrap me up so I can’t break free, don’t let go, capture me, hold me down so its hard to breath, loose control, keep your eyes on me” (i samspel med Cyrus med massa band runt halsen).

Sen postade Madonna en annan bild med koppling till det nya albumet där hon har en stor gagball med kedja i munnen. Bildtexten ba ”jag tänker aldrig va tyst!!!1”, jaha, men varför har du en stor fet gagball i munnen då?

Det är ungefär som om jag skule säga att jag aldrig tänker sluta skratta och så ser jag ut såhär

Ska hon börja posta photoshops på Frida Kahlo, Nelson Mandela och prinsessan Diana med stora gagballs nu också för att symbolisera styrka, kamp och frispråkighet osv? Bara undrar.

Sen beklagar hon sig över att fans läcker och sprider bilder kring skivsläppet som hon inte har gett ut själv än, samtidigt som hon frikostigt printscreenar och lägga upp massa fanart hit och dit på instagram utan att ge cred till någon. 

Tycker att Madonna kanske kan ta och fundera på det här ett slag.

Då var det dags för avrundningen av denna sässong av Så mycket bättre. Jag måste erkänna att engagemanget dog av lite mot slutet därav bortfallet av Love Antells avsnitt. Jag såg det avsnittet men var ganska oengagerad (obs ej Love Antells fel). 

Hur som helst.

Sista dagen ska deltagarna tydligen göra allting i par. Så de började med att måla varandras ”skivomslag”. Det gick bra.

Carola tog av sig skorna och stampade på sin målarduk och vem kan motstå det? Så klart var Love Antell begeistrad.

Och äntligen fick vi svar på varifrån Orup fick sin cowboylook! 

Love var väldigt entusiastisk kring dansstegen i Pojkarna på rad. Han ville veta allt hur Orup kom på det!

Sen på kvällen sa Orup att Kajsa Grytt var snygg, vilket visade sig vara en slump.

Men något jag kommer ta med mig av Orup efter detta sista avsnitt är att Pojkarna på rad har en dold undermening. Det är lätt att tro att låten handlar om en såpass trackasserad kvinna att hon inte ens kan ”gå förbi” utan att pojkar ”trugar” med förslag som hon inte är ett dugg intresserad av, och att killen i låten ser detta som något postitivt, eftersom andra mäns bekräftelse är viktigare för honom än hans partners välmående. 

Phu… kind of………

Sen vill jag komma med en liten parantes. Amanda Jenssen packade ner ballonger i en kartong eftersom hon ville ha med dem hem. 

Och det är nåt med Orup och dessa jävla mänskliga tåg. Han inte bara gör det själv, det verkar som att han har kraften att frammana denna demon även hos andra. Här ser ni Carola på Amanda Jenssens axlar. 

Fram mot kvällen förvandlades plötsligt Gotlandsköket till ett matlagningsprogram. 

Och strax efter att Carola kommit in i köket för smakråd för femte gången fångade en kameraman sitt skrev i ugnen. 

Bra, för jag undrade ett tag om kamerateamet ens fanns. Nu vet vi att det åtminstone fanns ett skrev. 

Och Kajsa Grytt gav äntligen svar på Love Antells ”vill du ligga med mig?” som han i extas utbrast efter sin låttolkning på Kajsa grytts dag. 

Under sista låten klipptes alla goda minnen under veckan ihop och de visade än en gång det oförlåtliga, vilket faktiskt fick mig att känna lättnad över att det är slut nu. 

Men Ola Salo var förstås otröstlig.

Här är några korta kommentarer av duetterna. 

Familjen-Johan och Carola – Det var jag
Hur blandar man skånsk falsksång och en kristallklar tonsäker röst på ett bra sätt? Jag är osäker på om vi fick något svar på den frågan. 

Orup och Love Antell – Pojkarna på rad
Love Antell hade kvällen till ärat lånat en fransig cowboyjacka som Carola råkade ha skräpandes på rummet. Han och Orup gjorde ”devo-dansen” medan Carola gjorde mänskligt tåg som nämnt ovan. Deltagarna sa att upplevelsen förstärktes av att Love Antell såg lite ut som en ung Orup. 

Love Antell och Kajsa grytt – Mellan krigen
Det här är inte bara en försoningssång mellan Love och nån av hans ex, låten innehöll även en basgång som han snott från en låt av Kajsa Grytt. Love ansåg att cirkeln var lite sluten i och med detta. 

Amanda Jenssen och Ola Salo – Greetings from space
De kallade varandra stjärnsyskon och hade matchande glittriga outfits som förde tankarna till rymden. Framförandet var intimt med intensiv ögonkontakt och det kändes som att jag såg något som inte var min ensak. Och det är bra i såna här sammanhang tror jag men jag som blir generad lätt blev generad.

Ola Salo och Familjen-Johan – Bli med mig (Be with me) 
Ola Salo hade översatt sin låt till ”skånsk svenska” och det var ju snällt. 

Kajsa Grytt och Amanda Jenssen – Under skinnet 
Jag tyckte att framförandet var ganska tråkigt. Så sen när alla deltagarna hurrade trodde jag först att de försökte släta över spänd stämning. Men när de började hamra i bordet med knutna nävar och säga att det var bland det bästa under hela veckan förstod jag att de menade allvar, för regel nummer ett när man slätar över är att åtminstone inte överdriva. De älskade verkligen framförandet och det gjorde mig glad för deras skull. 

Carola och Orup – Genom allt 
Eftersom dessa två artister var denna sässongs giganter så var deras duett en given final. Carola har skrivit låten och den innehöll därför många avancerade moment som fick Orup att för första gången på 20 år ifrågasätta ifall han skulle klara det. Han blev lite av en backupsinger till Carola men he didn’t screw up once!

Här kan ni läsa om andra avsnitt: 

• Ola Salos dag
• Orups dag
• Amanda Jenssens dag
• Kajsa Grytts dag
• Johan T Familjens dag
• Carolas dag 

Idag tänkte jag att jag ska presentera en musikvideo för alla som älskar hönor. Om inte annat lär ni älska hönor efter detta (fast jag iär inte alls säker på det och ni lär märka varför):

För er som har en trasig dator eller av någon annan anledning inte kan eller vill se videon så kan jag göra en liten genomgång: 

Videon börjar med en scen som hämtad från ”Svansjön” bara det att ballerinorna är utbytta till en annan form av fjäderprydda dansöser. 

Här kan vi bevittna hur hönorna plötsligt antar tuppens roll med ett unisont ”kuckeliku”. Så gör inte hönor. Detta är videons första språng från realismen.

Här är andra språnget från realismen – hönor har inte bikini. När man har kommit till denna punkt av videon får man bestämma sig: Acceptera att videon inte speglar verkligheten korrekt eller fly innan det är för sent. 

Kucklandet väckte hur som helst bonden som slår upp fönstret inför en ny arbetsdag. 

Jag vet inte vilka dessa tre personer representerar i videon, men jag antar att det är de är anställda på gården och/eller är släkt med bonden.

Det nalkas bröllop! Med tuppen I suppose, men var är den!? 

Här ser vi att hönan planerar att få kycklingar. Frågan är: vill hon verkligen detta eller är det bara för att det är något som förväntas av henne? Kommer hon att klara ansvaret?

I musikvideor på MTV brukar det ofta finnas en mellandansakt som innefattar orientalisk dans. Det finns det i denna video med, fast dansen är inte orientalisk. Vi kan även se att en get och en gås har förenat sig med ensemblen.

Gården sjuder av hormoner. Kanske är det vår? Här har vi en tjur och en kviga. 

Hunden tycks ha en nyckelroll på gården. Kanske är det den som ger direktiv till de andra djuren? Den ger onekligen ett auktoritärt intryck.

I ungefär en halv sekund får vi se olika djur ge uttryck för sina individuella hobbys. Tjuren kelar med en röd snutte, geten petar näsan, hunden tigger mat och gåsen utövar kampsport. Hönorna tycker att de alla är skittråkiga idioter. Bonden måste göra något för att behålla den goda stämningen på gården!!

Så bonden bjuder upp handjuren på dans. Katten verkar skärrad. Kanske är den orolig över gårdens framtid?

Bonden försvinner, kanske för att hämta vatten, medan gårdens handjur ballar ur i ett solonummer.

Det positiva är att de tycks hitta tuppen. 

Efter det sitter överhönset och ruvar ägg i ett näste. Vad som hände däremellan kan vi nog inte ens föreställa oss i vår vildaste fantasi. 

Efter det utbrister hönan att det är fest. Frågan är vem som ruvar äggen nu när alla är ute och flänger? Mitt hjärta brister när jag tänker på att kycklingarna kanske är lämnade åt slumpen.

Mycket riktigt verkar någonting ha gått snett, vilket plåstret tydligt indikerar. 

Bonden skriker och stänger för dagen. Vad som händer nästa dag kan inte vara annat än en tragedi, för jag tror att kycklingarna dog.

Sammanfattningsvis: 

Jag är uppväxt i skogen bland djur så jag vet lite om hur saker fungerar på en gård, och tro mig när jag säger att den här gården verkar ha hamnat i en destruktiv nedåtspiral. Att djuren tar hand om sin avkomma är minst sagt betydande för gårdens framtid. Det är bara att be och hoppas att bonden ska lyckas föra dem på rätt spår så det löser sig!!

Så här skrev min syster som gav videon till mig: 

”En slags kinesisk motsvarighet till Nicky Minaj som älskar kycklingar och höns. Nä, nu kan jag minsan dö lycklig”

Jag är mest glad å hennes vägnar att hon tycks ha hittat ett komplement till den här låten.