Hej mina kära chicken nuggets. Som ni ser har jag fått ”dille” på Bloody Marys. Vilket för mig till dagens ämne: Att få ”dille”.

Situation:
Du och ett par vänner ses och ska käka lunch. Ni har inte bestämt vad ni ska äta. En av dina vänner föreslår att ni ska äta sushi. Du har inget emot sushi, du kanske till och med älskar att trycka i dig en härlig elvabitars-utan-räka-avocado-istället. Problemet är tonen, sättet vännen lägger fram förslaget på, som om det vore en helt spontan och kanske lite osökt idé. Vännen formulerar sig kanske såhär:

Vad tror ni om sushi?! Jag har verkligen fått dille på sushi senaste tiden!

eller:

Hmm, jag är faktiskt lite sugen på sushi? Jag skulle kunna äta det JÄMT.

Problematik:
1. Detta beteende är inte bara är ett fantasifoster, utan i allra högsta grad något folk ägnar sig åt. Med beteende menar jag i detta fall att ta någonting totalt urvattnat som cirka alla gillar och göra det till ”sitt”. Ungefär: Gud, jag är verkligen ett sushimonster! Jag kan bara inte få nog! Det här är tredje gången jag äter sushi den här veckan?! 
2. Jag har en systerdotter som snart fyller tre år. Hon har kommit på att om man lägger fram sin idé lite spontant, som om man just bara råkade komma på den, så är det troligare att man får som man vill. Exempelvis kan hon komma och säga ungefär Vi kanske skulle kunna titta lite på TV? Kanske se på Dino? Vad tror ni om det? som om hon inte alls gått och tänkt på detta och längtat hela dagen. När detta kommer från henne blir jag varm och fnissig, men när en fullvuxen individ beter sig på samma vis ilar det av obehag i hela kroppen.

Usch, nu känner jag mig alldeles varm. Det var inte meningen att jaga upp mig så fruktansvärt. Jag hatar inte människor som gör så här, inte alls. Ibland blir man så rabiat när man sitter i solen och tänker på sushimonster. Jag tror jag bara ska svälja detta fenomen, och kanske trycka upp en t-shirt där det står SUSHIMONSTER som present när dessa personer fyller år. Det borde räcka för att få utlopp för irritationen.

Hjälp! Ett sushimonster!!!

Imorgon tänkte jag skriva om en maträtt som jag älskar och som jag äter mycket av när jag är här i Italy. Det kommer bli gött.
/Slaktarn

Det finns flera skäl till att jag vill visa er den här bilden, som föreställer frukosten jag lagade i förrgår.

Det första är naturligtvis att jag vill skryta. Se så härligt jag har det, varje dag. Och jag har bara varit här i en vecka av fyra! Vad ska man säga förutom gud, gud, megagud. Det andra skälet är att jag vill slå ett slag för den gamla klassikern Bloody Mary. Som förmiddagsdrink räknat är det, enligt mig, den allra främsta.

Första gången jag drack Bloody Mary var på en efterfest hos en kompis när jag var arton år. Den innehöll tomatjuice, tabasco, worchestershiresås och alldeles för mycket vodka. Den var äcklig, och jag var redan alldeles för full. Bloody Maryn gav mig den slutgiltiga knuffen ner för fyllans stup och resulterade i en ljusröd spya inne på toaletten. Nej, det är inte en drink för småtimmarna, utan den gör sig bäst innan klockan tre på dagen. Något år efter min första och sista efterfest-Bloody Mary återupptog jag kontakten med drinken, under värdigare former. Efter denna gång: kärlek. Jag tänkte bjuda på ett antal insikter, kunskaper och frågeställningar som vi alla kan ha nytta av.

Vad är en BM?
BM skapades av en barsnubbe vid namn Fernand Petitot i Paris i början på 20-talet. Den innehöll då två ingredienser, vodka och tomatjuice. Under trettiotalets början förfinades drinken genom tillägg av fler ingredienser: citronsaft, svart- och cayennepeppar samt worchestershiresåsen. Nu för tiden droppas det friskt med tabasco i emulsionen istället. Vill man vara lite knasig och galen kan man lägga till eller ta bort ingredienser efter eget tycke.

Finns det utrymme för variationer?
Ja. Det finns det. Jättemycket utrymme till och med. Jag är själv ganska konservativ, men föredrar att hoppa över tabascon och istället blanda i torkade chiliflingor som mortlats eller malts. Gärna också sellerisalt. Det finns vissa sinnessjuka individer som hävdar att tomatjuicen inte är obligatorisk, utan att det går lika bra om inte bättre att använda saft av rödbeta, morot eller friskt syrligt äpple blandat med saft från selleri och gurka. Säkert gott, men inte speciellt bloody. Något som dock ALDRIG får missas är isen. Två-tre kuber per glas. Individer av den gamla skolan hävdar att magin sitter i tomatjuicen. Tjock, smakrik tomatjuice eller passerade tomater är nyckeln till lycka. Är man riktigt pedantisk kan man laga till en egen som får koka länge, är man mindre pedantisk men ändå mån om sitt rykte som BM-mästare köper man en i affären av god kvalitet.

Övningsuppgift
Hur blir det om man lägger till en eller flera av nedanstående komponenter?
a) pepparrot
b) ingefära
c) flingsalt
d) rosépeppar
e) inlagda jalapeños
f) wasabi
g) vattenkrasse
h) grapefrukt
i) olivolja

Garnityret
Klassikern, och min egen oemotståndliga favorit, är naturligtvis selleristaven (rekommenderar den okunnige att läsa på om selleri här!), vilken inte bara ser härligt retropiffigt ut, utan också fungerar som ett eminent omrörningsverktyg. Här finns dock återigen möjligheter till variation. Kanske föredrar du en gurkstav att vispa runt med? Morot? Kanske vill du ha en simpel drinkpinne och istället toppa med en skiva citron eller en omsorgsfullt hoptrasslad hög av pepparrot? En fet inlagd eller rå chilifrukt är snyggt och fresh, och har du några testestoronstinna män i sällskapet kan du vara säker på att en chiliätartävling kommer att uppviglas, vilket kan fungera som en slags underhållning. Poängen är att garnityret nästan är lika viktigt som drinkens flytande del. Prova allt och välj sedan med omsorg.

Ett fenomen som synts till på senare år är att toppa drinken med det som ska ätas till. Tänk dig att du vaknar på morgonen och är rysligt bakfull, du beslutar dig för att ta en härlig återställare i form av en BM som du dessutom planerar att trycka i dig tillsammans med en rejäl grillad toast. För att spara in på disken alternativt vara rolig och gimmickig kan du då dela toasten i bitar och balansera den ovanpå det höga glaset med BM. Eller göra ett litet spett med dina favoritmatbitar och lägga över kanten. Kul! Trevligt! Och gott! Somliga har tagit detta till nya ganska oanständiga nivåer, som här där Bloodyn serveras med en grillad kyckling som topping. De har väl sin egen lilla plats i himlen eller helvetet att se fram emot, vi behöver inte fundera mer kring det nu.

Okej alla snorungar! Där har ni det. Ut med er och blanda Bloody Marys nu. Och glöm inte bort att den kan göras alkoholfri.

/Slaktarn