Inlägg taggade: gurka

13:46 13 Jul 2018

Grattis Sverige! Vi är mitt i västeråsgurkans guldålder – den är kort, den är fantastisk, den är nu. Så lägg ner det du håller i händerna, sätt dig ner och fokusera dina sinnen på att förstå hur detta bäst hanteras.

De gurkor vi talar om här är de som ofta används för att göra smörgåsgurka. De är korta, knubbiga och paddigt knottriga, och har ett fastare och mindre vattnigt inre än slanggurkan. De är helt enkelt mer robusta, krispigare, och det betyder (förutom att de som vi redan vet är utmärkta i inläggningar) att de också gör sig bra som salladsbas.

västeråsgurka

I Erik Videgårds bok Facing Heaven finns ett recept på en gurksallad där råvaran utsatts för brutal behandling, och med det menar jag att den bankas till oregelbundna bitar med en kavel, för att sedan dressas med en aromatisk vitlöksdressing. Efter att ha handlat närmare ett kilo gurkor häromdagen var det detta recept jag tog avstamp i, och let me tell you – det är enormt tillfredställande att gå lös på de stackarna på det viset.

Facing Heaven Erik Videgård

Facing Heaven av Erik Videgård

Jag hoppade dock över vitlöksdressingen och krönte mitt verk med en jordnötsdressing istället – samma som jag använde i det här sparrisreceptet som jag satt ihop för Buffés aprilnummer. Jordnötter och gurka är nämligen, liksom fallet jordnötter och sparris, en svårslagen matchning. Som upphöjs ytterligare av syran från limen och sältan från sojan.

Fram med kaveln bara. Och fram mer fler tips på vad man kan göra för att maxa västeråsgurkans tidsålder! Jag har närmare två kilo i kylen och bara en vecka på mig innan jag reser bort.

/Slaktarn

14:48 1 Nov 2017

Hej och hå! Nu det är dags för det felaktigt namngivna men mycket trevliga och lättsamma formatet ”veckans samlade intryck”, där jag delar med mig av matrelaterade ting ur närminnet! Spänn fast säkerhetsbältet som man brukar säga, för vi har för att bara nämna några grejer en bok, en festligt namngiven grönsak och en georgisk dumpling att ta oss an. Vi börjar med dumplingen tror jag.

1. Den georgiska khinkalin

Khinkali från Tblisis Hörna

Kinesiska wontons, japanska gyoza, svenska kroppkakor, polska pierogi. Det verkar inte finnas någon matkultur som är utan något form av degknyte med fyllning. I Georgien kallas de khinkali, och förra veckan var jag på en av Stockholms mycket få georgiska restauranger för att trycka i mig dem i sällskap av en öl och en vän. De var fantastiska: fluffiga och fyllda av god buljong, nötkött och örter. Ta dig till gullmarsplan och ät dem på Tblisis Hörna, eller också besöker du deras relativt nyöppnade kafé Kachapuri som ligger vid vanadisplan. Finns även i vegetarisk variant, då med svampfyllning. Kafé Kachapuri serverar dock bara khinkali under helgen.

2. Djungelgurkorna

Mexican gherkins a.k.a. djungelgurkor

Plötsligt händer det, och med ”det” menar jag att man springer rakt in i en näve djungelgurkor. Ja, djungelgurkor! Festligare namn får man leta efter! Jag har aldrig tidigare sett de i butik, bara läst om dem (någon kanske minns det här gamla inlägget), så när de nu helt nonchalant låg utsträckta på butikshyllan framför mig tvekade jag ej. Tjugonio kronor senare tog jag ett bett av min första djungelgurka, och blev väl varken wow:ad eller besviken. De var oerhört krunchiga, lite syrliga, och smakade lite som det där ljusa närmast melonskalet fast utan det bittra, blandat med en tydlig gurksmak. Trevliga, men liksom drakfrukten ser de mer karismatiska ut än de är på insidan. Tänker mig att de gör sig oerhört bra i en inläggning, eller spetsade på ett sånt där litet färgglatt plastsvärd i en spritig drink.

3. 2000-talet ringde och ville ha tillbaka sin tallrik

En tallrik från myrorna

Lite då och då i butiker, och nästan alltid i second hand-butiker, ser man den här typen av köksgrejer. Det kan vara en stor vit kruka med texten POPCORN på, eller en plåtburk med ordet BREAD på framsidan i stora plumpa bokstäver. Som ett slags köksinredning för dementa? Det grövsta var i förrgår när jag vid ett besök på Myrorna sprang in i de här tallrikarna märkta med ordet PLATE. Fruktansvärda. Gör oss alla en tjänst och lämna de kvar där de hör hemma, i 2000-talets början.

4. Tjejmat

Ur Sigrid Baranys bok Spisvärme

Förutom att mobba köksprylar med text på tycker jag även om att ta en titt bland kokböckerna när jag är i second hand-affärer. Den här gången fick jag chans att bekanta mig lite med Sigrid Barany, och mer bestämt hennes debutkokbok Spisvärme. Jag ska inte kommentera på recepten, för de hann jag inte förkovra mig i nästan alls. Nej, det var istället rubriken ”Tjejmat” som drog min uppmärksamhet till sig. Och kanske ännu mer texten under rubriken:

”Jag älskar män. Jag älskar att de är olika mig, jag älskar att klä upp mig för dem, laga mat åt dem och ta hand om dem. Men handen på hjärtat mina damer, är det inte underbart att då och då dra av sig stay-upsen och dra på raggsockorna för en riktig hejans tjejkväll? Tjejerna är som jag, de gillar samma saker och jag behöver inte försöka imponera. Istället lagar jag den mat jag vet att vi alla älskar”, och så vidare.

Ett slags how to be a domestic goddess, fast utan  den spydiga edge och visdom som the original domestic goddess (Nigella Lawson alltså) besitter. Det ska tilläggas att boken är några år gammal, men inte så många att jag kan placera den i så-var-det-förr-facket, det fack dit jag förpassar böcker som fullkomligt vältrar sig i bakåtsträvande könsroller när det gäller att laga och äta mat. Nej, den här boken är från 2012, alltså samma år som Barany vann tv-programmet Sveriges Mästerkock. Som Elaine i Seinfeld skulle sagt: I am speechless. I am without speech.

5. Ostron – en gastronomisk historia

Boken "Ostron" av Drew Smith

En bok som jag till skillnad från föregående inte kan få nog av är Ostron – en gastronomisk historia av Drew Smith. Jag köpte den igårkväll och är redan en tredjedel in, och jag är fullkomligt betagen av den. Som en av blurbarna på baksidan uttrycker det: ”Gillar du historia och ostron så är denna bok ett måste. Smith berättar och målar upp en historia som gör att ostronet framträder i ett helt nytt ljus. Boken ger en knivskarp, upplysande och spännande inblick i ostronets forn- och nutida historia över hela jordklotet.” Jag är själv allergisk mot ostron, en insikt jag mycket olyckligt kom fram till under en dejt av alla illa valda tillfällen, men det hindrar mig inte från att hänföras av boken och den fantastiska historia som fullkomligt väller fram från alla platser där ostron vuxit. Det är helt enkelt en bok som nördar ur på mat för att förstå människor bättre, och den är dessutom full av fina bilder och recept.

6. Labneh från Sevan

labneh från sevan

Det är ingen hemlighet att jag är glad i Sevans produkter, de här vildgurkorna är tillexempel fruktansvärt bra, och nu har jag hittat en till: labneh! Det verkar inte svårt att göra själv hemma, men det är sannerligen inte alla dagar man har ork eller lust till det. Här har du genvägen. Huruvida de är godare än annan labneh som finns att köpa på burk såhär har jag ingen aning om, men det kanske ni har? Den som vet kan väl kommentera, och den som lever får se.

7. Lunch på Lao Wai

Lunch på Lao WaiLao Wai Luntmakargatan

Lao Wai på Luntmakargatan anses vara en av de bättre kinesiska restaurangerna i Stockholm, och de serverar dessutom helt vegetarisk (ofta vegansk) mat som är vansinnigt prisvärd. På vardagarna kan man gå dit och få sig en dagens lunch för 110 kronor – idag när jag var där åt jag deras Ma La Dou Fo med minimajs, taro och tofu. Ganska mild variant men med mycket smak. Lokalen må vara sparsmakad, och presentationen av maten kanske inte den mest sensuella. Men det är gott. Har du chans, ta dig dit.

Och med detta kastar jag in handduken för denna gång. På återseende,
/Slaktarn

18:59 4 Dec 2015

Ni vet den där katt vs gurka-grejen som blev viral för ett tag sedan? De stackars djuren blir så skräckslagna att de nästan teleporterar sig därifrån. Det ser ganska roligt ut, jag fnissade friskt när jag såg dessa gifar (säger man gifar? Gifs?) och youtubevideos. Funderade ett tag på att testa på min egen katt, tills hela grejen fick en backlash i form av diverse ”kattexperter” (bland annat en kattprofessor från ett brittiskt universitet? orka) som sade att detta gurk-prank var elakt och sadistiskt. Att en instinkt gammal som elden vaknar till liv i den stackars katthjärnan, en instinkt som knappt ens behövs i en nutida husdjurskatts liv. Instinkten som får djuret att blixtsnabbt tänka: ORM!!! Dessutom var det extra elakt eftersom gurkan alltid placeras nära kattens matplats. Matplatsen är en helig och trygg plats för katten. Genom att göra sådär gör man kattstackarn otrygg för all framtid. Otrygg i sitt eget hem! Tänk.

Idag var jag på väg hem i det otrevliga vädret när det plötsligt hände något mycket otäckt. Plötsligt låg en gurka framför mig på gatan. Jag såg den väldigt sent, eftersom jag tittade nedåt för att skydda mig från den starka vinden. Min reaktion var för mig mycket oväntad, jag blev rädd för gurkan och utstötte ett ljud som lät ungefär: Uuuööh! Och hoppade hastigt åt sidan. Oklart vad gurkan gjorde där på trottoaren. Oklart varför det orsakade så starka känslor i mig. Plötsligt känner jag stark sympati för dessa stackars katter som vi alla gjort oss lustiga över.

Nu ska jag äta en skål ris. Sen ska jag dricka bubbel. Det är ju fredag.
/Slaktarn

21:53 30 Sep 2015

Knapra på det här om ni vågar. Tunt skurna krispiga grönsaker som får smak av gochujang.

Fråga: Vad är gochujang?
Svar: En fermenterad koreansk chilipasta. Har du ätit till exempel bibimbap så vet du nog precis vilken smak jag refererar till.

1. Gör långa tunna strimlor av gurka och morot. Du kan använda en osthyvel eller mandolin för att få till det hela. Skiva rädisor tunt. Ta fram några salladslökar och skär de på längden om de är tjocka. Dela i bitar på sisådär tre-fyra centimeter.

2. Blanda i en ordentlig klick gochujang, börja med ett par teskedar och jobba dig upp till perfektion. Lägg till en liten skvätt ljus soja och en skur torkade chiliflingor.

3. Blanda runt med händerna. Servera till vad som helst. Jag lagade den här salladen idag och åt tillsammans med grillad tunnstrimlad biff från svartådalen, stekt purjolök med rostade sesamfrön och ångkokt rundkornigt ris. Boom.

/Slaktarn