Hej på er nya och gamla läsare. Kanske har ni noterat att det snart är jul. Det är med glädje jag konstaterar detta, speciellt som viljan att pynta/fixa/dona/faktiskt fira jul infallit i god tid innan dopparedagen faktiskt inträffar. Vanligtvis försöker jag undvika allt julrelaterat in i det sista, men när det väl är dags drabbas jag ändå av feeling vilket resulterar i en sent påtänkt julbelysning som i bästa fall plockas ner i början av mars.

Något att reflektera över såhär strax innan första advent: vad ska jag äta, och hur kan jag se till att det så gott som möjligt? Och kom nu inte och säg att julmat inte är din grej – det är allas grej. Anledningen är att det är mycket flexibel mat, och att kärnan i en maträtts jul-appeal för det mesta ligger i kryddning och smaksättning. Kryddningen och smaksättningen i sin tur är ju dessutom ofta saker som kanel, stjärnanis, saffran, nejlikor, kardemumma och så vidare, vilket lustigt nog råkar vara kryddor som används flitigt i de indiska och arabiska köken, som ju annars skulle kunna ses som en slags motpol till traditionell julmat och således brukar vara något som julmat-haters dras till. Världen är alltså mer komplex än att bara säga nej tack till julmat, och när man accepterar det blir det genast roligare att laga mat som hör högtiden till.

Jag kommer nu att leverera två tips inför julen och dess matlagning. Det rör sig om råvaror och hur man på ett smärtfritt sätt kan se till att förvärva det bästa inom varje kategori. Hoppla:

1. Den veganska julmatkassen från Årstiderna

Kanske har du hört om Årstiderna innan, kanske har du inte gjort det. Det du behöver veta är i alla fall att de levererar råvaror för kompletta måltider samt recept, vilket i sig inte är något unikt, men det unika ligger i den höga kvalitén på grejerna. Det är alltid ekologiskt och de jobbar nära bönderna efter säsong. Nu har de utökat sortimentet med den veganska julmatkassen (som egentligen är en trälåda), som levereras hem till dörren den 22 december. Förra året var det högt tryck och lådorna sålde slut på rekordtid. Klokt att slå till alltså, för sinnesro och smaklökars skull, både om du ämnar äta veganskt eller har för avsikt att komplettera med utvalda animaliska produkter. När man ändå är igång kan man också passa på att komplettera med annat som förgyller julen, som Årstidernas låda med ingredienser för julbaket eller en låda clementiner i toppklass. Beställ här.

2. Jullåda med kött från Gårdssällskapet

Och så har vi gårdssällskapet. Även om många inte anser julbordet vara komplett utan saker som skinka, köttbullar och prinskorv så är trenden tydlig: vi äter mindre kött till jul nu än förr. Ta julskinkan tillexempel – den ligger fortfarande i ohotad topp när det gäller svenskens favoriter på julbordet, men trots dess överlägsenhet jämfört med andra rätter såldes rekordfå julskinkor förra året. Vi åt helt enkelt betydligt färre och mindre julskinkor än tidigare år, och förklaringen ansågs vara den vegetariska trenden och en ökad konsumtion av färdigmat. Den som längtat hela året efter att andaktsfullt griljera sin julskinka, rulla köttbullar och skära upp gravlax i tunna skivor (läs: jag) gör dock rätt i att beställa hem en jullåda från Gårdssällskapet. Där hamnar nämligen inte en enda produkt som inte kommer från djur som levt drägliga och behagliga liv, och de mathantverksprodukter som levereras är av bästa tänkbara slag. Det kostar vad det kostar, men när det gäller kött är jag av åsikten att man får vad man betalar för. Betalar inte du så betalar någon annan, och då kan man lika gärna strunta i det. Beställ här.

Jag gillar tanken på dessa två matkassar, eller lådor snarare. Det är att ta kontroll över sin konsumtion och göra medvetna val, samtidigt som det blir betydligt mer behagligt i och med att man i stort sett slipper ta sig ut i butikerna dagarna innan jul. Har man råd och gillar god mat så finns det inte mycket att orda om. Har man inte råd så kan förhoppningsvis utvinna lite inspiration, eller skaffa valda delar av innehållet.

God jul hörni. Och glöm inte att beställa i tid om aktuellt.

Hej och välkommen till Jul i en burk, segmentet som gör dig till herre på tillbehörs-täppan! Vi har redan tagit oss an äpplechutney med five spice, och nu har turen kommit till en sprakande het och nästan självlysande röd liten gegga jag valt att kalla för chilisylt. Inspirationen kommer från något jag såg Nigella Lawson göra i ett av sina program, och resultatet är något man med fördel äter till alla de rester som julens fester för med sig. Ordet ”sylt” till trots är detta inget du bör äta som efterrätt: smacka istället en klick överst på en macka med överbliven kalkon och ett par skivor salt bacon, eller använd för att sätta eld i baken på en lunch hopskramlad av några gamla ugnsbakade potatisar, ett gäng kvarglömde brysselkål och ett stekt ägg.

Chilisylt

1. Gå först och handla ett fullkomligt berg av röda chilifrukter (med detta menar jag runt 300 gram). Bara detta kommer att få dig på bättre humör i det kalla vintermörktet. Gå hem och skär stjälkarna av dem, och dela i bitar så att du kan mixa dem i en matberedare (jag har ingen, så jag hackade upp allt smått för hand. Använd handskar om du ger dig på detta, med vänlig hälsning en person med en svidande röd jättehand). Ta ut så mycket av kärnorna som du vill, men jag rekommenderar att behålla samtliga i. USP:en med det här fantastiska tillbehöret är trots allt att det är hett. Plocka sedan fram en röd paprika, kärna ur och ge samma behandlig som chilifrukterna.

2. Ös ner alltsammans i en kastrull tillsammans med en kanelstång, en hel vitlöksklyfta, ett lagerblad och en stor nypa salt. Häll i runt 2,5 dl äpple- eller rödvinsvinäger, en deciliter vatten och fyra deciliter syltsocker. Det är viktigt att det är just syltsocker och inte vanligt socker – syltsockret innehåller fruktpektin som får det hela att tjockna när det svalnar. Utan det, ingen sylt.

3. Låt bubbla upp, och koka sedan på låg/medel värme i trettio minuter. Känns det torrt, ha i en liten slurk vatten. Smaka av och se om du är nöjt med syra/salt/socker-halterna, om ej, lägg till mer och låt bubbla några minuter till. Annars kan du ta din chilisörja av värmen och fiska upp lagerbladet, kanelstången och vitlöksklyftan, och sedan fördela den i steriliserade burkar med tätslutande lock. Ge bort, ät upp, eller använd som julgransdekoration. De är faktiskt tillräckligt stiliga för det.

God sizzeling jul,
/Slaktarn

Förutom varuhus fyllda av stressade människor iklädda dunjackor finns det nog inget som säger jul så mycket som nejlika, kanel, stjärnanis, ingefära och doften av apelsin. December är månaden då skafferiets allra mest försummade invånare äntligen får sin tid i rampljuset: hela året har de stått och tvekat i mörkret, burkar fyllda av ting som besitter den magiska kraften att väcka julkänslor till och med i de mest förbittrade av individer. Min egen samling julkryddor fick årets första motionsrunda i och med förra veckans infall att laga till saker som kan göra double duty som ätbara gåvor såväl som tillbehör till julens alla fester och dess rester.

Först ut var en äpplechutney att äta på mackor med stark cheddar eller istället för senap till julskinkan. Att laga till den är precis lagom lätt för att inte addera någon stress till den redan överhettade julhjärnan, men den har ändå alla element man vill ha av ett julpyssel – stillsamt rörande med en träslev i en gryta, ordentligt med rum för improvisation, och förmågan att sprida en juldoft i köket som skulle få vilket doftljus som helst be julstjärnan i fönstret att maka rum så att det lägga en snara runt sin knubbiga hals och hänga sig i kroken.

Äpplechutney med five spice

Den här chutneyn är kryddad med five spice, som är en kryddblandning från det kinesiska köket som (oftast) innehåller kanel, stjärnanis, nejlika, sichuanpeppar och fänkål. Jag lade till krossade rostade korianderfrön i mixen också, de har en lite jordigt murrig kvalité som passar bra med de tunga smakerna i five spice-blaningen, men samtidigt en pigg citrusaktig not som slår sig väl i slang med sichuanpepparn.

Skaffa:
Cirka 8 äpplen
1 stor gul lök
1 matsked five spice och en matsked krossade korianderfrön
1 stjärnanis
En nypa salt
2 dl äpplecidervinäger
2 dl vatten
2 dl strösocker

1. Skala och kärna ur åtta äpplen. Jag använde syrliga svenska vinteräpplen, men ett friskt granny smith fungerar också bra. Ta vad du vill helt enkelt, men håll dig undan de allra sötaste sorterna. Dela äpplena i grova bitar, och hacka sedan en stor gul lök.

2. Ta fram en stor kastrull och sätt på medel/hög värme. I torr panna, rosta en matsked five spice-krydda och samma mängd krossade korianderfrön (mald koriander går också bra, men ta lite mindre i så fall). När de börjar dofta är de redo att få sällskap av äpplena och löken.

3. Lägg till äpplecidervinäger, vatten och socker. Sedan en stjärnanis, en rejäl nypa salt och eventuellt svartpeppar om du är på det humöret, och rör om allt ordentligt. Låt koka på låg/medelvärme i femton minuter, sedan kan du smaka av och de om du är nöjd med sötman, syran och salthalten. Addera mer av det du tycker saknas, höj värmen något, och låt bubbla på i ytterligare femton minuter. Känns det torrt kan du ha i en skvätt vatten.

4. När din chutney är klar och har svalnat något kan du lägga den i burkar med tätslutande lock, och för att den ska hålla så länge som möjligt bör det vara steriliserade burkar – bli nu inte skrämd av detta, det betyder i stort sett bara burkar som du precis kört i diskmaskinen och som du inte under några vilkor stoppat ner fingrarna i. Har du ingen diskmaskin kan du göra såhär.

Hitta på någon fiffig etikett, sedan är de redo att bli presenter till alla du känner som du tycker behöver spice up their life lite. Eller så sparar du allt själv och känner lugnet sprida sig av vetskapen att du aldrig är mer än trettio sekunder från en macka med cheddarost och äpplechutney.

Best of luck,
/Slaktarn

Hej på er,  förhållandevis snart är det jul. Det blir bara kallare ute, och tiden fram till dopparedagen kommer jag att ägna åt att jobba på mitt skyddande fettlager. Detta betyder att det kan bli en hel del julrelaterade recept här framöver. Jag har nämligen bestämt mig för att inte hata julen i år, och steg ett är naturligtvis att omfamna all julens goda mat!

Först och ganska tidigt ut har ett antal burkar fyllda med saker som är goda att äta till julens alla rester varit. Syrlig äpplechutney kryddad med kinesisk five spice, en sylt på massor av chili som är lika självlysande röd som den är het, och en stor burk med persikohalvor som fått en stjärnanis/chili/kanel-behandling för att ätas till alla julens överblivna bitar av skinka, kalkon och allehanda animaliskt. Nästa steg blir att komplettera med pickles av olika slag, och så småningom även en kraftinsats i form att tillagning av en kycklinglevermousse med cognac som blivit standard i min familjs julfirande. Allt detta matpysslande tjänar naturligtvis inte bara mig, utan även alla runtomkring mig – de fungerar nämligen utmärkt som presenter.

Julpyssel: burkar med äpplechutney, het chilisylt och kryddiga persikor

Precis som jag hellre upplåter rum i magen åt en god förrätt än till en efterrätt (om man nu måste välja) föredrar jag matiga julpyssel i burkar snarare än söta sådana i påsar. På grund av det har jag en uppsjö av idéer på hur min samling av mattillbehör i burkar kan utvidgas, men inte inte lika många på hur den söta delen av julens matpysslande kan se ut. Varje år ställer jag mig och gör den här citronkolan med vit choklad som har kommit att bli en favorit, och gammal hederlig kola i stil med den här brukar också vara en stark kandidat. Men i övrigt är jag clueless när det gäller julgodis! Och det är där jag hoppas att ni som läser kan komma till undsättning.

Så hjälp mig här, nu när jag helhjärtat siktar på att ta mig an julen utan den oro och bitterhet den tenderar att ha i släptåg, och tipsa om era bästa recept på julgodis. Ischoklad tycker jag inte om, så har ni inte en fenomenal variant på det så undanber jag mig sådant, men i övrigt finns det inga gränser för min öppenhet i denna fråga. Skulle det vara så att du har ett recept på något av det mat-julpyssel av det salta slaget också så går det naturligtvis också an.

Sharing is caring!
/Slaktarn

Här kommer dagens bittra sanning: senaste tiden har inte varit kul. Jag har varit trött, orolig, och mer aktuellt för detta forum: totalt oinspirerad. Vi har går alla genom dessa faser då och då (alla utom Vladimir Putin, som i en av sina Oliver Stone-intervjuer deklarerade att han inte har dåliga dagar, han är ju ”trots allt inte kvinna”), och vi hanterar dem alla på olika sätt. Jag har kommit fram till att en bra teknik för att avhjälpa oron är att göra motsatsen till vad min instinkt säger till mig att göra. I förrgår tillexempel, då sade min instinkt till mig att ignorera att mitt hem såg ut som en soptipp och lägga mig i soffan med en drink (om man nu kan kalla ett glas potentiellt lite för gammalt vin för en ”drink”) och vänta på en hemleverans av slask-sushi medan jag tystade de arga rösterna inombords med lite likvärdigt slaskig TV. Istället för att ge mig hän gjorde jag alltså motsatsen, det vill säga städade mitt hem i rask fart, tände några borgerligt parfymerade ljus och ägnade resten av kvällen åt att laga och äta en obscent stor lasagne.

Igår kväll däremot klarade jag inte av att stå emot. Själsligt död och med en malande oro i bröstet vandrade jag runt i hemmet, knappt förmögen att påbörja och definitivt oförmögen att avsluta några projekt. Min instinkt sade till mig att kura ihop mig till en boll, och trots att jag någonstans begrep att det kloka valet hade varit att ta en promenad eller något liknande intog jag horisontalposition och stannade i den i många långa timmar. Vid något tillfälle måste jag ha slumrat till, för när jag vaknade var det mörkt både ute och inne och kläderna klibbade svettigt runt kroppen. Efter ytterligare ett par timmars oroligt vankande bestämde jag mig för att det enda rimliga var att gå och lägga mig, kasta in handduken och avsluta denna misslyckade dag. Det hade varit en utmärkt idé, om bara inte den ofrivilliga tuppluren hade inträffat.

Och det är här Nigella kommer in i bilden. Nigella Lawson är för mig som en tröstande filt och ett balsam för själen, hon lugnar den fladdrande oron som slagit sig till ro i kroppen och vaggar in mig i en trygg och varm värld fylld av klibbiga revbenspjäll med chili, klumpigt hackade salladslökar, trippelchokladbrownies och kylskåp fyllda av rester som hon gladerligen mumsar i sig nattens skyddande mörker iklädd sidenmorgonrock. Till och med hennes utseende gör mig lugn. Jag har ända sedan jag gick och la mig, vilket nu är tre timmar sedan, plöjt gamla avsnitt av Nigella Christmas Kitchen, och att det blev just julversionen av henne hade främst att göra med att jag inte lyckades hitta något sätt att se hennes sprillans nya programserie At my table (äntligen har den kommit!) som är baserat på recept ur hennes nya kokbok med samma titel. Efter avsnitt nummer fyra stod jag inte ut längre, utan följde hennes exempel: morgonrock på, lasagne på en tallrik, in i microvågsugnen, och ner i magen.

För att ta er till pudelns kärna nu då, jag vill verkligen rekommendera Nigella Christmas Kitchen. En gång om året ger jag mig på denna glossiga och ljusslingespeckade programserie, och jag blir lika lugn och glad varje gång. Det är stort för en annars ganska jul-grinchig person som mig! Alla avsnitt finns att se på den här youtubekanalen. Det må vara aningen tidigt att rekommendera julrelaterad underhållnig, men i min värld är det bättre att börja tidigt än sent just när det gäller mat – kastar jag mig in i julmatens förlovade land för sent så blir det pannkaka av allt, en pannkaka behöver läggas in på stressklinik dessutom.

Jag slänger in avsnitt nummer ett här, så får ni ett hum om vad det rör sig om.

Jag ska ta mig av ett avsnitt till, sedan tror jag att jag är redo att göra ett nytt sömnförsök.

Godnatt och god jul!
/Slaktarn

PS. Allt annat jag skrivit om Nigella (en hel del) finns att läsa här. Enjoy.