Det började för en vecka sedan när jag gick runt och håglöst stirrade ner i frysboxar i mataffären. Ett gäng ”tuffa killar” gled förbi, ni vet killar i tolv-trettonårsåldern när de fortfarande är barn, men liksom bröligt tuppiga och extremt osäkra på samma gång. De knuffades runt en frysdisk och en av dom skrek:

”Vi köper Ben and Jerrys!”
”Nej den är för dyr vi har inte råd” sa en annan
”Har ni smakat Oatlys glass den är ASGOD” sa en tredje

Och så börjar de puffas kring frysdisken med Oatlyglass. Vid det laget hade jag hunnit vidare mot brödet.

Igår läste jag den här texten, som är en av flera texter från Lisa Förare Winblahds veganska vecka. Här testar hon sig igenom ett antal substitut för animaliska produkter, och funderar kring näringsvärden och tillkomsten av produkterna. Det jag bär med mig från den här texten, eller egentligen snarare från det hon samma dag skriver på facebook, är… att Oatlyprodukter är, som det kallas, ”the bomb”?

Då kan man ju undra, finns det någon anledning  att inte lägga ner en förpackning av denna hajpade havremjölk i varukorgen, när man ändå är i mataffären, och man ändå går förbi kylen där de står? Det skulle väl kunna vara att man inte hade råd. Men det hade jag. Så jag gjorde det.

Så nu sitter jag här med ett stort glas Oatly havremjölk 1,5% fett. Och upptäcker att det är… gott? Inte bara acceptabelt som alla de där andra sojamjölk mandelmjölk rismjölk fismjölk lattemjölk fnattemjölk, utan liksom… GOTT. Det smakar som vanlig mjölk men med lite havresmak. Och så finns det en mjölighet i som jag konstigt nog tycker om. Smakar lite papper, på ett trevligt sätt. Kanske lite som pannkakssmet?

Nästa gång ska jag köpa glassen. Som enligt rykten är ”ASGOD”.
/Slaktarn

Det är morgon, eller ”förmiddag” som vissa kallar det. Jag har inte hunnit med så mycket idag för jag gick precis upp. Men två saker har i alla fall dykt upp.

1. En otrevlig känsla av att jag gjort fel hela mitt liv har infunnit sig. Har alltid trott att jag är en kvällsperson. En sån som ”tänker bäst på natten” och så vidare. Som gärna lägger sig framåt två-tre tiden. Nu har jag, av lite blandade skäl, lagt mig tidigt några dagar i rad. Släckt lampan vid tio, elva-tiden. Detta betyder att jag vaknar vid sju-åtta-rycket och är pigg, glad och redo för både det ena och det andra. Hur ska jag hantera denna insikt? Allt är upp och ned.

2. Jag har några nya kokböcker. En av dem är Lisa Förare Winbladhs bok Det godaste jag vet. Jag gjorde precis en kopp kaffe och satte mig för att bläddra i den. Redan vid förordet är jag så exalterad att jag knappt kan andas. Läs själva. Jag har fräckt fotat av det.

Eftersom jag har ena foten i Malmö och andra i Stockholm åker jag en hel del tåg. Jag älskar att åka tåg, så länge det inte hör ihop med förseningar och ”löv på spåret” eller andra bedrövligheter. Mellan Stockholm och Malmö går det gamla tyska Snälltåget. Det tar lite längre tid, men har en mycket trevligare restaurangvagn än andra tåg. Inte bara är maten godare och dryckesmöjligheterna fler, du får dessutom en liten lampa på varje bord (och vem vill inte ha det). För att inte tala om att de ofta spelar härlig och lågmäld musik när man sitter och tuggar i sig sin lunch.

Hur mysigt detta tåg än är så är det en god idé att ha med sig lite lektyr för att inte krevera av tristess. Får man en sekund över innan avgång kan man sondera terrängen på pocket shop eller pressbyrån, vilket är precis vad jag gjorde. Jag har två tips. Båda riktar sig till den matintresserade läsaren, detta är ju trots allt en matblogg.

1. Matmolekyler har kommit ut som pocket
Har du inte läst Lisa förare Winbladh och Malin Sandströms informationsbomb ännu så är det dags. Finns på Pocket Shop för en oansenlig summa.

2. Svenska mattidningsbranschen har fått ett uppsving!
Detta är EXTREMT efterlängtat. Det  har varit sjukt kasst och framörallt okreativt på mattidningsfronten i vårt lilla land. Utbudet gar varit begränsat och vansinnigt omodernt, och riktar sig till en publik som uppskattar rubriksättning i stil med ”Nu BÄR det av mot blåbärstider”. Här får ni exempel på några nya tidningar att upptäcka (min egen favvo är Hunger, som är en systertidning till Filter).

Klart slut.
/Slaktarn