Nu är jag tillbaka, säger jag, Och sedan postar ett inlägg om kändisvin och ett om avokadosmoothie. Inget fel på varken det ena eller det andra, men ja, lite oinspirerat.

Oinspirerat, en ofrivillig och efterhängsen följeslagare de senaste veckorna. Månaden. Jag äter samma saker dag ut och dag in: avokadosmoothie, potatissallad, wokade grönsaker. Stressar i mig något sött när ett den energi jag inte har inom mig ändå behöver manifestera sig. Inte ens middagsbjudningen har lyckats locka kreativiteten ur mig, istället har det varje gång middag med vänner kommit på tal blivit samma sak: rårakor. vegansk version, räkor, rökt lax. Fungerar alltid, och bra mat när man inte kommer på något att laga. Men jag längtar efter att komma ur mitt skal och börja ha kul med maten igen.

Men så öppnade sig en dörr häromdagen. För en artikels skull sökte jag efter proportioner till ett recept, och tog fram Olle T Celltons kokbok Enkel god mat. Jag hittade kvickt vad jag sökte efter, men dröjde mig kvar bland sidorna. Kronärtskocka med senapsvinägrett, bresaola med rotselleriremoulad och picklade senapsfrön. Polenta- och blodapelsinkaka. Det här är mat jag kan äta, tänkte jag, det här kan jag laga!!!

Den kvällen började jag resan med en vodka martini i ett frostat glas, en drink jag långsamt tar mig igenom för att jag älskar vad den står för, som för mig rent personligen är ett minne av en särskilt flådig hotellbar i Ravello förra sommaren. En sån där hotellbar som är så lågmält flådig att jag när jag till sist undersöker varför kudden jag lutat mig mot buktat underligt hela tiden upptäcker att det är på grund av att en svullen beige quiltad chanelväska ligger och trycker bakom den. Kort därefter kommer en dam med silverfärgat hår i fönade vågor flytande över marmorn och utropar my DEAR you FOUND it!

Tillbaka till nuet! Martinin kräver sitt sällskap, och jag väljer sällskap från recepten i boken: varma oliver. Det är så enkelt och genialiskt. När oliverna är varma (inte skållheta, bara ljumna och lite till) blommar smakerna ut och konsistensen blir mjukare. Och! Och och och! Inte nog med det: det finns utrymme för ytterligare svängrum i form av extra adderade finesser så som rosmarinkvistar, vitlök, strimlor av apelsinskal, rostade fänkålsfrån… listan fortsätter i oändlighet.

Tillvägagångssätt är enkelt. Värm oliverna (förslagsvis en mix av olika varianter, stora som små och i olika färger) tillsammans med eventuella smaksättningar försiktigt i lite olja i en panna tills de är genomvarma utan att visa tecken på att brynas eller liknande oönskad aktivitet. Stjälp upp i en skål och använd händerna för att ta för dig.

/Slaktarn

För ett par veckor sedan klickade jag mig in på en bokförsäljningssajt med avsikten att utöka min evigt växande samling av matböcker en smula. Kokboken om Shake Shack var en uppenbar kandidat. Hamburgerhypen må stå en upp i halsen, men min fascination för den sortens kultförklarad snabbmat tycks vara oändlig – det vet den som läste den här gamla texten – och dessutom vill jag veta mer om grundaren Danny Mayer efter att ha hört honom i den här Sporkful-intervjun. För att hålla Shake Shack-boken sällskap under frakten klickade jag även hem uppföljaren till Home Cooking av Laurie Colwin, som lämpligt nog har titeln More Home Cooking.

Några dagar senare meddelades jag genom ett pling i telefonen att mina böcker fanns på närmaste utlämningsställe. Med paketet upphämtat och ett glas vin inom armlängds avstånd slog jag mig ner i soffan, redo att utforska fångsten. Den nästan självgoda tillfredställelse jag kände över att ha skapat så kvalitativa förutsättningar att ha en trevlig stund förbyttes dock snabbt i förvirring när jag insåg att jag fått någon annans paket. Istället för hamburgare och livsråd med tillhörande recept hade jag fått hem följande titlar: Bli vän med din PMS, Kaos i kvinnohjärnan, Att vägra ge upp (undertitel: ”att leva med återkommande depressioner”), Har du PMS eller?, och slutligen Supermatsköket – härlig mat som gör dig glad och sund. Det uppstod kaos i min kvinnohjärna. Var är mina böcker? Vad är det här? Är detta ett avsnitt av Seinfeld? Och så vidare.

Det var med bakgrund av denna besvikelse jag kom att handla tre nya andra matböcker följande dag. Vanligtvis brukar dessa inköp inte ske i kluster, utan mer jämnt utportionerat över tid enligt en idé om att ”unna sig” eller ”pigga upp vardagen”. Klustershoppingen till trots är jag dock mycket nöjd med både den första och den andra utvidgningen av matbokssamlingen – även om jag fortfarande inte fått den första, och heller fortfarande inte begripit hur jag blir av med PMS-böckerna. I min väntan på fördjupad visdom gällande Laurie Colwins liv och hemligheten bakom Shake Shacks burgare ämnar jag roa mig med att utforska mina nya titlar: Enkel god mat av Olle T Cellton, Ramen av Tove Nilsson, och Rå som sushi av Frida Ronge.

Tre böcker med helt olika profiler, samtliga utgivna på förlaget Natur och Kultur, som för övrigt kommer att finnas på plats med böcker och författare på den julmarknad som kommer att pågå på Söderhallarna i Stockholm mellan den 15-17 december. Ett bra tillfälle att följa mitt exempel vad gäller bokinköp, och dessutom med lite tur få dem signerade.

/Slaktarn