Inlägg taggade: pasta

00:36 24 Okt 2015

Well well well. Då var den här. Höstförkylningen. Ett snabbt insjuknande i feber och halsont, men innan dess hann jag i alla fall laga en hyfsad middag. Då min tankeverksamhet av uppenbara skäl är något begränsad för stunden kan jag just nu inte erbjuda er något mustigare än receptet på just denna middag. Imorgon däremot utlovas enormt spännande information om ett ämne som heter dimetylsulfid, som är intressant matmässigt av lite olika skäl. Men just nu fokuserar vi på det som syns på nedanstående bild. En pastarätt, rätt och slätt.

1. Koka pasta, förslagsvis tortoglioni som på bilden, men vem är jag att styra och ställa.

2. Sprätta upp några färska salsicciakorvar som du omsorgsfullt valt ut i närmaste butik och stek innehållet tillsammans med hackad vårlök och portobellosvamp. Vissa säger portobella? Jag har då aldrig begripit vad som är korrekt. Oavsett hur det står till med den saken går du vidare med att hälla i ett glas vitt vin. När det bubblat ner till ungefär hälften häller du i en stor skvätt grädde, sedan salta och peppra efter humör. Låt puttra på låg/medeltemperatur en stund.

3. Häll av pastan, blanda med såsen och ordentligt med hackad persilja. Servera med riven parmesan. Boom.

Relaterat: Rebranding av pastagratängen.

/Er feberrosiga slaktare

11:17 20 Sep 2015

När man står med en näve brysselkål i handen skulle man kunna få för sig att de växer precis som vanligt kål. Plopp, ett kålhuvud i miniformat direkt upp ur jorden. Det är fel. Växten på bilden ovan är inte någon förhistorisk ormbunke från Jurassic Park, utan en hederlig alldeles vanlig brysselkålplanta. De små kålhuvena växer från plantans stam vilken kröns av en fjantig frisyr av stora blad.

Har du en dålig relation till brysselkål kan jag meddela att det är för att du ätit dem fel hela ditt liv. Kanske tycker du att det är lite hårt av mig, att fälla en sån krass dom, men jag är villig att gå till denna extrem. Det är nämligen inte möjligt att ogilla dem när de tillagas på rätt sätt. Kanske har någon gamling som du känner serverat dem överkokta och mosiga och dessutom kalla? Eller så har du råkat ut för brysselkål som köpts frysta i påse och sedan tinats upp, kokats och blivit ännu värre än färska överkokta. Det finns endast en sak att säga om den typen av kålhantering, och det är BLÄ. Äckligt, deppigt, onödigt. Så vi gör som med så mycket annat, vi lägger den erfarenheten bakom oss, lär av misstagen och börjar om.

Till exempel kan vi börja om med en coleslaw på brysselkål. Det lagade jag här om dagen och det är fanimej svingött. Till skillnad från vitkål, som man ju annars vanligtvis använder till coleslaw, har brysselkålen en skarp smak som påminner lite om wasabi eller stark senap. Bakom den initiala skarpa smaken finns en nötighet som är god, liksom fyllig. Nu tar du dessa egenskaper och maximerar dess förutsättningar. Det gör du genom att, efter att du rensat dina kål så att de ser fina och friska ut, gå loss på dem med kniven. Strimla tunt och lägg i en bunke. Nästa steg är att göra en majonnäs. Detta kan du komma undan genom att bara öppna kylskåpet och ta fram en burk som du omsorgsfullt valt ut i affären. Majonnäsen adderar du med måtta, börja med lite så kan du lägga till sen. Coleslaw ska inte bli rinnig eller för slabbig, utan endast a så pass mycket krämighet att den håller ihop kålen. Jag brukar ta hälften majonnäs och hälften creme fraiche (använd inte lättcreme fraiche till detta, det blir för tunt), så blir majonässmaken mild och fin. Lägg till en skrätt citronsaft, flingsalt och nymald svartpeppar. Sedan toppar du allt sammans med en skur av rostade grovhackade hasselnötter. Rör om, servera till vad du nu behagar.

Om du inte är sugen på coleslaw kan du tillaga dem i ugnen tillsammans med vitlök och honung. Dela brysselkålen på mitteneller behåll dem hela om de är små, lägg i en ugnsform och häll över en ordentlig slatt olivolja, ringla över flytande honung och strössla över tre vitlöksklyftor som du hackat fint. Om du river, eller gud förbjude pressar, vitlöken räcker det med en eller max två klyftor. Gojsa runt allt sammans så att alla brysselkål får lite av varje på sig, sedan kör du de i ugnen på 175 grader nånting tills de ser ut ungefär som på blden ovan.

Ibland lagar jag en pasta med brysselkål, valnötter, gojibär och sidfläsk. Då steker du sidfläsket, lägger till brysselkål som du halverat, bryner tills de fått fin färg, saltar försiktigt och häller över en skvätt vitt vin. Ibland är det gott att hälla i lite grädde. Låter det bubbla medan pastan blir klar.Lägg till gojibären. Innan du häller av pastan tar du en deciliter av pastavattnet och blandar ner i stekpannan. Lägg upp i djupa tallrikar och toppa med hackade valnötter.

Min absoluta favorit är en rätt som för min del hör julen till. Då steks brysselkålen i smör tills de blir mjuka. Ringla sedan sirap över dem och krydda med flingsalt. Hasselnötter är valfria, men goda till.

Har du egna brysselkålstips ser jag gärna att du lämnar dessa i kommentarerna. Det är taskigt och girigt att sitta och hålla inne på sånt. Sedan rekommenderar jag att du kollar in mina andra inlägg som fokuserar på en särskild grönsak. Dessa har jag märkt grönsaksutbildning.

Happy Sunday.
/Slaktarn

12:28 14 Sep 2015

Dags att slå ett slag för en bortglömd vän. En trygg och närande vän som har mycket att ge, men som kanske inte nödvändigtvis är den mest spännande eller nyskapande. Smaka på ordet: pastagratäng. Det låter ungefär lika upphetsande som kassler eller hemkunskapsefterrätten saftsoppa. Anrättningar som har en grådaskig mellanmjölkig stressa-hem-efter-jobbet-mätta-hungriga-munnar-känsla över sig. Men glöm nu allt detta, reboota alla dina tidigare erfarenheter och känslor för pastagratängen. Vi börjar om.

Tänk på mac and cheese. Tänk såsen, en slags gräddig bechamel, med gruyereost och muskot, eller kanske tryffel. Tänk dig en tunn tomatsås som fått koka länge, med mycket selleri och gul lök som fått bli genomskinliga innan tomaterna dyker i. I den såsen kan man ploppa i små frikadeller av kalvfärs eller kycklingfärs eller vad som helst, kanske som kryddats med mycket torkad orgeano. Koka din bästa pastaform i salt vatten tills de är precis underkokta, häll av vattnet och blanda ner i ostsåsen. Varva allt sammans i en ugnsform och tryck ner ordentligt med färsk basilika här och var där det verkar lämpligt. På toppen: riv ner mycket parmesan, strö över ordentligt med nymald svartpeppar. Man kan ha på lite panko också, så blir det extra krispigt. Och så in i ugnen på grill tills ytan ser bra ut.

Okej? Allt detta är bara idéer. Man kan ändra allt. Poängen är att pastagratäng är gott och kan till och med kännas lyxigt. Jag föreslår en rebranding av pastagratängen, vi får hitta på ett nytt namn helt enkelt. Och så lanserar vi den som en glamorös comfort food med lyxiga komponenter istället.

/Slaktarn