Inlägg taggade: verktyg

13:31 11 Okt 2016

Har rensat och sorterat en hel del senaste tiden. Det är mestadels mycket tråkigt, tejprullar och kvitton och så vidare, men ibland dyker det upp ljusglimtar. Som när jag hittade en plastpåse fylld med köksprylar jag köpte i New York i våras, och som sedan av obegripliga skäl fallit i glömska.

På bilden, från vänster på ett ungefär:
1. En märklig rund stans med hål i mitten, och handtag upptill. Vad är det? En donutform förstås.

2. En visp från något slags sagoland där alla är mycket små. Älskar sånna här vispar, de ser inte mycket ut för världen men de är genier på att blanda ihop dressingar.

3. Den underliga saxen är ingen underlig sax, utan en köttbullsformare.

4. Blir det Bernie 2016? Jag hoppades på det i våras. Nu vet jag att det istället blir pest eller kolera for president. Medan valet avgörs äter jag oliver från mitt Bernie-fat.

5. Tänger! Älskar tänger. Man kan aldrig ha för många.

Mer köksredskap, och framförallt mina bästa köksredskap, finns att läsa om här.
Mer New York finns här, här och här.
/Slaktarn

23:33 30 Sep 2016

hybrid

Drömmen jag inte visste att jag hade har gått i uppfyllelse.

/Slaktarn

11:49 15 Dec 2015

Jag verkar ha googlat lite för mycket på diverse julklappslämpade köksredskap senaste dagarna, för nu svämmas jag över av annonser på sådant. Somliga mer seriösa än andra. Sidan coolstuff.se har sina egna underliga presentförslag, framförallt är jag hänförd av denna manick som de kallar för Sushi Bazooka.

Plötsligt blir alla mångårigt tränade sushikockar arbetslösa. Allt prat om risets luftighet ut genom dörren! Oerhört tramsig gadget. Jag skäms lite för att erkänna att jag känner mig märkligt tilltalad av sushibazookan. Det är något med hur den kommer ut som en perfekt cylinder. Lite som när man gör en jell-o och tar av formen och första gången får se dess perfekt formade dallriga inre.

Vardågoda för denna ganska menlösa information. Nu ska jag återgå till att stöka runt i mitt liv (är mitt i en flytt).
/Slaktarn

18:30 14 Dec 2015
 
Nu är vi halvvägs till jul, i decembermått mätt. Jag har, trots min initiala ambition, inte hunnit med att reflektera över detta alls. Så, det är något chockad jag inser att det börjar bli dags att både önska sig och önska andra en god jul i form av materiella ting. Bäst görs detta förstås genom matrelaterade gåvor.
 
Från mig till er alla: En julklappsguide för den gastronomiskt besatta individen.
 
1. Rivjärn från microplane
 
 
Rivjärn som rivjärn, tänker den oinvigde. Nej. Inte rivjärn som rivjärn. Det finns rivjärn, och så finns det microplanerivjärn, som är så vassa att de strimlar luften du andas på dem. De är en total njutning att jobba med, och det billigaste blir ditt (…att ge i julklapp till någon annan?) för knappt tvåhundra kronor.
 
2. Smaklexikon av Niki Segnit
 
 
Jag tjatar om denna bok, det är jag medveten om. Det finns grund för det. Hoppa över en bok om pulled pork eller juicing, de böckerna kommer det att finnas drivor av i bokhyllan på myrorna om några år. Smaklexikon (eller ”the flavour thesarus” som den heter på orginalspråk) är en bok att vända sig till i en hel livstid.
 
3. Råvaror hem till dörren
 
Grönsakslåda från Årstiderna
 
Matkassar i all ära, den riktigt matpeppade blir nog gladare för en prenumeration på råvarulåda från utvalt ställe. Årstiderna tillexempel levererar grönsakslådor efter säsong hem till dörren, och på Gårdssällskapet finner du lådor med kött från utvalda gårdar som dyker upp månadsvis. Det blir roligare att laga när man vet var grejerna kommer från, och överraskningsmomentet i vad man ska få (i grönsakslådan, i detta fall) är inte att underskatta.
 
4. Oljor
 
Meny från krogen Gaston i Stockholm
 
Minns ni Grynet? Barnprograms-Grynet? Jag har ett underligt levande minne av att hon i ett avsnitt av sitt program hällde upp ett glas olivolja och sade ”Mmm, olivolja, livets dryck!”. Det var ju antagligen sarkasm, men sarkasmen åsido har hon ju rätt. Upp tills en viss ålder finns det inte på kartan att investera i något så dekadent som en ”dyr olivolja”, speciellt inte om man knappt har råd att köpa mat att hälla den på. Har du en ung gastronom med skral ekonomi i din närhet är det läge att kvalitetshöja vardagen för denna person genom en gåva i form av en eller flera oljor av högre kvalitet.
 
5. Vinprovning
 
 Patsy och Edina i Ab-Fab
 
Vinprovning är inte bara för gamlingar och torrbollar. Tvärtom! Ta med dig en vän och låt en proffsig typ lära er allt om jordmåner, syra och körsbärstoner. Inga förkunskaper nödvändiga.
 
6. Vassa blad
 
 
Att skicka iväg sina knivar på slipning är inget man ”unnar sig” speciellt ofta. Det är alltså en utmärkt gåva att ge bort. Har den du vill skämma bort redan en okej uppsättning blad hemma är det en bra idé, annars är en alldeles ny kniv något att överväga.
 
7. Gjutjärnsgryta
 
 
När jag var tjugo köpte jag en enorm gjutjärnsgryta i en second hand-affär. Jag var överlycklig och rejält svettig när jag kom hem efter att ha släpat den genom kollektivtrafiken och snömodden. Vansinnigt tunga föremål som är värda att göra detta för är inte allt för vanliga, men en åtta-tio liters gjutjärnsgryta från något anrikt franskt märke kommer alltid att vara ett av dem.
 
8. Skärbräda
 
Alla når en tidpunkt i livet då plastskärbrädor från Ikea helt enkelt inte känns speciellt värdigt längre, åtminstonde inte när de utgör hela ens arsenal av skärbrädor. Ett tungt block i trä är den enda vägen framåt. Jag har en från märket Skagerak som skänker mig mer glädje än jag vill erkänna.
 
9. Two Fat Ladies komplett dvd-box
 
 
Alla älskar inte Jennifer och Clarissa. Men gör föremålet för din juliga givmildhet det är dvd-boxen med samtliga avsnitt ur denna kultserie en given klapp.
 
10. Alkoholhaltiga drycker att hälla i maten
 
 
Jag har, trots ihärdiga försök, aldrig lyckats bli en av de som har ett skåp fullt av halvfulla sherryflaskor hemma. Recept som innehåller frasen ”en skvätt marsalavin” eller ”deglacera pannan med lite vermouth” har alltså aldrig varit högprioriterade. Drömjulklappen består av ett litet men genomtänkt utbud smakrika drycker som gör sig fint i mat. Tänk portvin, sherry, rom, vermouth, marsalavin, whiskey, sake, gud vet vad. Dessa drycker bidrar med en oduplicerbar tyngd i allehanda rätter.
 
11. Bonus! Matlagningskurs
 
 
Bäst av dem alla: Matlagningskurs med Taffel-Lisa Förare Winbladh hemma hos Lisa! Så här skriver hon själv: ”Äntligen drar jag igång matlagningskurser hemma! Fult hus, fint kök och superkul! Vi kommer att jobba i små intima grupper om cirka 8 personer och du kommer att få svar på alla era matfrågor. Varje tillfälle inleds med en inspirerande djupdykning i de olika råvarorna och nördiga tekniker. Sen lagar vi tillsammans och äter gemensamt. Det hela tar ca fyra timmar timmar beroende på effektivitet och snacksalighet. Fokus kommer att ligga på smarta tekniker, långväga råvaror och grönsaker. Allt anpassat för hemmaköket. Exakta recept bestäms beroende på tillgång av råvaror men räkna med mycket grönt och animalier av högsta kvalitet”. För 1400 spänn är saken biff, råvaror inkluderade.
 
Fyll hemskt gärna på listan i kommentarerna. Böcker, maskiner, upplevelser, råvaror, manicker och verktyg. Inget är för stort, för smått eller för gott att utelämnas.
 
Tack för idag,
/Slaktarn
12:12 24 Sep 2015
När min moster och hennes familj skulle köpa en sommarstuga för många år sedan hittade de ett hus som var ett dödsbo från en man som varit lite av en enstöring i bygden. I hans hem var det mesta ordinärt, men en specifik sak särskiljde honom från mängden. Han hade klistrat etiketter på allt. Alltså allt. Telefonen i hallen hade en klisterlapp med inköpsdatum, tändsticksaskarna i en låda i köket var märkta med inköpsdatum, liksom fryspåsarna i sin förpackning och klädnyporna i linneskåpet. Det fanns inte en pinal utan information om vilken dag de kommit in i hemmet. Denna man må ha varit ganska extrem i sitt etikettmärkande, men detta verkar vara något som gamla människor generellt ägnar sig åt. Handdukskrokarna i badrummet görs sällskap av en liten lapp där det står ”GÄSTER”. Man kanske hittar en plastlåda i skafferiet märkt ”SMÖRGÅSPAPPER”. I vardagsrummet är fjärkontrollerna uppmärkta för att man lättare ska se vilken respektive elektronikapparat de hör till (mycket bra idé som alla borde implementera, tycker jag).
Den yngre generationen verkar inte vara lika intresserad av att märka upp saker i sitt hem. Vi ägnar oss mest åt att sätta sociala labels som vi basunerar ut. CIS-man, allkonstnär, sanningssägare. Undantaget är väl den våg av scrapbookälskande homestylingpersoner som jag misstänker är samma individer som bakade muffins och macarons när dessa hade sin stora renässans. De här typerna klistrar lappar på burkar och skriver ”make jam not war” och fyller dem med hemlagad bjärnbärssylt. Dessa slår också in presenter i gammeldags brunt papper och kompletterar med grovt snöre och en liten lapp där det står ”Yay! It’s your birthday!” i snirkliga bokstäver.
Efter den här långa introduktion har det blivit dags för mig att berätta om mig själv. Jag har aldrig känt mig hågad att fylla i lapparna som kommer med sånna där vita ikealådor i papp (…”kasett”?) som alla har hemma. Lapparna där man ska skriva typ foton eller sladdar eller vad det nu är man har tänkt förvara i lådan. Jag har aldrig lyckats fylla en låda med bara de föremål som lappen säger ska ligga där. Det blir alltid ett slaskigt virrvarr av prylar, eller så inser jag att jag måste lägga ner något nytt i lådan och får då sitta och pilla med en ny etikett. Vad gäller gästhandukar med tillhörande lappar har jag alltid trotsigt valt den andra, den som tillhör de som bor i huset, bara för att irritera. För att sånna där lappar där det står ”gäster” irriterar mig. Med vänlig hälsning, en trotsig tonnåring.
Allt detta ändrades igår. För igår gjorde jag bekantskap med en helt ny pryl som jag redan känner enorm tillgivenhet till. Jag köpte en label maker.
Den är inte vacker att se på, men den producerar små svarta plastremsor med ord som har klistrig baksida, och den gör det med ett mycket behagligt klick för varje ingraverad bokstav. Jag kan inte beskriva denna akt annat än som djup tillfredställelse.
Det första jag gav mig på att märka upp var mina kryddburkar. Jag har ett skåp med kryddor som alltid är i total oordning. Burkar av allehanda slag huller om buller som aldrig verkar vara fyllda med det de utger sig för att vara. I jakten på stjärnanis får man först öppna fem andra, för att ingen är märkt. Nu har varje anonym burk försetts med en pedantisk liten text. Jag känner mig förbannat självgod och nöjd när jag tittar på dem.
Huruvida jag faller in i cupcakerunkarna som märker upp saftflaskor med texter som ”30 cl of something you’ll love” eller bara håller på att åldras på ett oroväckande snabbt sätt är omöjligt att säga i denna inledande fas av passion för etiketter. Dyker du däremot upp hemma hos mig och ser att den ena handdukskroken i badrummet fått en liten svart remsa ovanför sig så vet du vilken kategori jag tillhör. Men än så länge är jag inte där.
/Slaktarn

Andra bloggar