Jag orkar verkligen inte prata om politiska läget just nu. Världen har blivit en ännu större idiot och jag vill bara göra slut. Mina ilsketentakler är spända till max och så fort jag tänker på vad som händer är det som elektriska stötar som skjuter genom mig. Jag laddar upp till 1000% på noll sekunder och vill bara skrika och sparka på saker. Så vi kan prata om något annat. Som att jag fyllde 32 i måndags. Jag blev riktigt pampigt firad och all I have to show for it är den här bildserien från mitt vardagsrumsgolv. 

Och så kan vi prata om en riktigt stark födelsedagspresent som jag har gett mig själv. Om en månad ska jag åka till min kompis EvaLena i Småland och lära mig rida westernstil. NI HÖRDE MIG!!!!!

Alltså jag har inte ridit sen jag var den här storleken:

EvaLena och jag har varit kompisar sedan vi var 5 och 6 år gamla och några år senare kom jag in på ridningen genom henne. Hennes mamma brukade skjutsa oss till Clarebergs stall och hade alltid laddat bilen med polarmackor med stekt ägg som vi käkade på vägen dit *barndomsminneflash till att lyckas hålla andan genom hela Tingstadstunneln*. I alla fall, nuförtiden driver EvaLena Ängarnas Ranch utanför Ljungby och där lär hon bland annat ut westernridning som jag tänkte prova på och så är jag dösugen på att rida ut i snöig skog.

Obs att vi alla vet att detta kommer vara jag:

Men mest tänkte jag bara skrota runt, älta fler barndomsminnen, rota bland gamla foton och käka pannkakor. Fyfan vad jag längtar!