Igår såg vi delar av Ankor Wat, de andra har härjat runt där i två dagar före mig medan jag har slappat vid saltvattenspoolen, OBS viktigt! I alla fall två saker har jag med mig därifrån förutom hur vackert det så klart är:1: det finns olika typer av reliefer att hitta. De otroligt vackra, och de gjorda av en italiensk dam som ”bara skulle restaurera lite”.2. Man får en annan bild av munkar när en av arkeologerna i sällskapet berättar att den här typen av sten blir mörkare ju mer man tar på den.

Skickat från min iPhone

Den bilden där man faktiskt ser mina fötter i vattnet är också enda sekunden de var i. Så ovärdigt.

Skickat från min iPhone

Jag tappade förresten mina solglasögon i toaletten på Killing Fields. Jag vet inte vad mer jag ville säga om det mer än att det kändes som att det behövde bli sagt.

Skickat från min iPhone

Nej, det går inte att säga så mycket om skolan som byggdes om till totyrcenter och nu är ett museum med bilder på flera hundra offer och förövare, där ett enormt antal bara är barn och ungdomar (på båda sidor). Hur ska man beskriva upplevelsen av att se cellerna, det torkade blodet på golvet eller redskapen som användes för att skära, dränka och slå? Och guiden som berättade om hur hennes familj mördades och hon fick fly till Vietnam, men sättet som hon sa att hon förlåter barnsoldaterna ändå för folkmordet som hände för inte ens 40 år sedan. Sättet hon sa att hon inte kan prata om de som inte har ställts inför rätta eftersom de är vänner med den nuvarande regeringen.
Eller att gå runt bland massgravar på små sandiga stigar som kantas av tyg- och benbitar kommer upp till ytan av alla turistfötter som klampar runt där varje dag. I slutet av vår resa åker vi tillbaka till Phnom Penh och jag vill se det igen, jag var inte färdig på något sätt. Behöver förstå.
Skickat från min iPhone

Det är precis det vi gör, tittar och äter. Asså maten här är!!! Och alla dessa fruktshakes och drinkar. Vi har i alla fall kommit fram till att trots att guideböckerna säger att man ska undvika frukt så är ju ändå delad amöba, dubbel amöba. För två dagar sedan åt vi på ett ställe där gästerna spottade ut mat på golvet och där jag fick bygga min egen nudelsoppa. Man behöver nog veta hur ofta jag gör nudelsoppor hemma (är ca bäst på det), för att förstå hur fett det var för mig att få göra en med khmer-ingredienser! Personalen kom med glödande kol i en ställning som de sänkte ner i ett hål i mitten av bordet, sen ställde de en gryta med buljong ovanpå och så var det bara att smälla ihop alla grönsaker, dumpnings mm som jag hade valt ut innan. Det var så grymt trots att personalen stod ca 2 meter bort och skrattade åt mig för att jag uppenbarligen inte gjorde ”som man ska”. Så värt!!

Skickat från min iPhone