Om bara ett par dagar är vi på väg hemåt igen. Den senaste tiden har vi hängt på Koh Rong, en ö som hade fantastiska stränder och helvetiska sandflugor (som bits så illa att man fan blir galen av betten som bara tycks bli värre varje dag! Ikväll sprang jag tex in på finrestaurangens toa och tvättade benen med iskallt vatten). Tidigare idag delade vi en taxi tillbaka till Phnom Penh som är sista anhalten innan vi flyger hem. Det känns lite konstigt men också dags. Förra årets hitta-mig-själv är tänkt att bytas ut mot någon form av ta-tag-i och nu kliar det (i dubbel bemärkelse) i mig att komma igång med vad det nya nu än blir. Jag har lite på gång och det är en himla fin känsla att äntligen tycka de där mailen är roliga igen. Jag är där jag ville vara för ett år sedan: redo, utvilad, starkare, smartare, gladare och peppad på framtiden. Oavsett vad som händer så kommer jag alltid high fivea mig själv för att jag gav mig det här sabbatsåret. Det var geni och jag har ärligt talat aldrig gillat mig mer. Jag är geni.

Nej vet ni vad, här händer verkligen ingenting. Vi badar, solar, dricker och äter. Vi vaknar när solen går upp och blir bebiströtta så fort den går ner runt 18-tiden. Vi dricker fruktshakes och provar vidriga absinthcocktails från det egna bryggeriet (heter det så?). Det är båtturer och snorkling, böcker och somna i solen. På tal om böcker förresten! Fyndade i Sihanoukville på en liten bokaffär med begagnade backpackerrester. Hittade Nora Ephrons Heartburn (1983), jag är så nöjd att jag spricker. Heartburn är boken hon skrev när hennes man (en av journalisterna som avslöjade Watergate) var otrogen mot henne och äktenskapet föll ihop. Senare skrev hon ett filmmanus utifrån boken och huvudrollerna spelades av Meryl Streep och Jack Nicholson (-se den!). 2007 sa hon så här om boken som sägs ha fått fler kvinnor att börja våga skriva om sprickorna i fasaden (spec med tanke på att hon och hennes ex var ett power couple som många kände till): ”I think that men were allowed to write about their marriages falling apart, but you weren’t quite supposed to if you were a woman. You were just supposed to curl up into a ball and move to Connecticut”. Skickat från min iPhone

Skickat från min iPhone

Som nyårspresenten du alltid önskat dig: GUBBHEN kommer tillbaka 15 februari!!!!!! Även om jag inte kan säga sketmycket mer just nu så lovar jag att att det blir mer GUBBHEN än så 2013, förhoppningsvis mycket mer. Puss Skickat från min iPhone

Det bor en liten liten farbror på min tumme som viskar saker i mitt öra. Han har en jättejättebred båtsombrero på sitt huvud. Den är inte alltid praktisk, men himla fin!

(Så brun jag är nu!!)

Vi har flyttat till stranden och här (och på en ö) ska vi bo nästan ända tills vi kommer hem. Här har vi träffat lite folk i vår egen ålder som berättar om politiken och den dagliga korruptionen som pågår i Kambodja på ett sätt som ingen bok kan. Den när en av dem bara vill prata helt öppet om sånt här om vi är ute i vattnet och ingen hör. Han vill också bli journalist.

Skickat från min iPhone