Det är inte alls kul att titta på en serie eller film och veta att en av ens favoritkaraktärer kommer att dö innan sluttexterna rullat upp eftersom skådespelaren dog innan de hann spela in allting. John Spencer som spelar Leo McGarry i Vita Huset dog av en hjärtattack 2005, ett halvår innan sista avsnittet sändes. Jag vet naturligtvis inte än hur de kommer skriva ut honom ur serien än eftersom vi precis börjat på andra av sju säsonger, men jag gissar att jag kommer ligga i en liten tårpöl på golvet när det väl sker. Jag vet inte om jag är ensam om att bli så oerhört berörd av när skådespelare dör mtt i inspelning (eller överlag, Jeesh! Ni skulle sett mig när Paul Newman dog), det är det ultimata sättet att bryta fjärde väggen och det skakar om mig otroligt mycket varenda gång.

Här är några andra skådespelare som dog mitt i inspelning:

Bruce Lee dog 1973, 32 år gammal. Ingen vet egentligen varför mer än att det var av att hjärnan svullnade upp. Han var mitt i inspelningen av Game of Death när Hollywood ringde och sa att de skulle producera sin allra första kung fu-film, Enter the Dragon. Svårt att tacka nej förstår man ju, så Bruce stoppade inspelningen och drog. Han dog innan bearbetningen var klar på Enter the Dragon och innan han hann komma tillbaka till Game of Death för att spela in resten.

Brandon Lee, Bruce Lees son, dog 1993, 28 år gammal. Det var under inspelningen av The Crow (den vi gammel-emos dyrkade) som de skulle spela in en scen när hans karaktär blir skjuten. Problemet var bara att de tidigare under dagen hade använt sig av riktig ammunition i pistolerna för lite andra bilder och av oklar anledning blandades rekvisitan ihop och i den pistolen som Brandon skulle skjutas med hade en riktig kula fastnat och lossnat av trycket när den lösa ammunitionen skulle skjutas av. OBS! Tror jag, jag är kass på pistolspråk! Det var i alla fall den här scenen.

David Strickland tog sitt liv 1999, 29 år gammal. Han spelade just då Todd i Brooke Shields sitcom om en tidningsredaktion (den gick på tv 3 rätt länge). I serien gjorde de två program tillägnade honom och hans karaktär som då också tog livet av sig. I serien dök han helt enkelt inte upp en dag  på jobbet och alla hans kollegor börjar leta efter honom och genom att de försöker spåra upp honom hittade de också saker om honom som de inte kände till sedan tidigare eftersom han inte var så värst privat av sig på jobbet. På det sättet vecklas karaktären upp för första gången i serien. Tycker det är en väldigt fin hyllning.

Gloria Foster dog 2001, 67 år gammal, av diabetes. Hon är väl för oss obildade ynglingar mest känd som Oraklet i Matrix-filmerna (där jag <3 henne). Hon dog innan de blev klara med den sista delen i triologin och ersattes med en annan skådespelare.

John Ritter dog 2003, 54 år gammal, precis i början av inspelningen av 8 simple rules to date my daughters tredje säsong. Under repetitioner hade han börjat må lite illa så han fördes till en sjukus i närheten och på kvällen hade han avlidit. Han dog av problem med arortan. Hans fru stämde skiten ur sjukhuset på 64 millioner dollar och även om de förlorade rättsmålet fick hon loss 14 millioner dollar.

Freddie Prinze sköt sig 1977, 22 år gammal, dagen efter att hans sit-com: Chico and the Man spelat in sin sista dag. Freddie Prinze fick en son som han döpte efter sig själv. Intressant är att han spelade en väldigt stor roll i musikalen Fame. Ni vet hur Ralph Garcy hela tiden pratar om ”Freddie”, att de växte upp ihop och att han blivit inspirerad av Freddie i sin stand up? Well, det är den här Freddie han pratar om..

Nicholas Colasanto dog 1985, 61 år gammal av en hjärtattack. Han är mest känd för att ha spelat ”Coach” i Cheers och när han dog ersattes han av Woody Harrelson (vars pappa var yrkesmördare – hur sjukt är inte det??) som då fick sin break.

Jerry Orbach dog 2004, 69 år gammal av prostatacancer. Han var naturligtvis mest känd som Lennie Briscoe i I Lagens Namn, men visste ni att han även gjorde rösten till Lumière i Skönheten och Odjuret? Och kolla den blicken!!!!! På tal om ögon så donerade han sina efter sin död. Den ena hornhinnan gick till en närsynt patient och den andra till en långsynt.

Den kanadensiska fotografen och Canada’s Next Top Model-domaren Mike Ruiz är en inte på något sätt unik fotograf i det att även han använder sig av kändisar, klatchiga färger, ultramycket retusch och ”transformations”, precis som Dave LaChappelle mfl. som jag dessutom tycker gör det bättre (såg förresten att LaChappelle ska ha en utställning på Fotografiska november- mars, kul!!). Men, jag kunde ändå inte slita blicken när jag väl började bläddra bland bilderna.

Kan ni gissa vem som är vem?

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Imorgon träffas Klitteraturklubben igen och då ska vi prata om första delen av Nabokovs Lolita och se filmen som gjordes på den förra boken vi läste, Bonjour Tristesse. Hittills har jag läst 126 sidor i Lolita och jag tycker väldigt mycket om det jag har läst. Så pass mycket att när jag satt på tåget hem från Götet förra veckan öppnade jag inte ens min dator på hemvägen. Det är väldigt ovanligt för en tågfobisk tv-serieknarkare som mig.. Till saken hör säkert att jag tyckte väldigt mycket om Stanley Kubricks filmatisering av boken och nu när jag läser den har jag hans tydliga bilder med mig hela tiden. Men som sagt, 64 sidor to go. Sen kan jag fortsätta med andra säsongen Vita huset.

Hittat på instagram:

Kommer ni ihåg tiden före emos? När sättet att vara och klä sig och musiken man lyssnade på liksom inte hette något särskilt men ändå var typ samma sak? Jag tänker på oss som lyssnade på BD, på fullaste allvar hade stjärnor under ögonen (varje dag) i skolan och sket i att gå på gruppövningarna på FN-lägret den där sommaren för att det var tusen gånger mer real att dra ner alla madrasserna i sovsalen på golvet och ligga där och lyssna på Portishead med sina splitternya själsfränder. Jag minns det..

Jag hette Snedlugg på Lunarstorm, vad hade ni för Emo-före-det-hette-emo-namn på internetz?

Fast samtidigt, mitt i all vidrighet (för den här förkylningen var ej ett skämt – jag brukar inte vara så här gnällig när jag blir sjuk): Hur mycket tur var det ändå inte att jag dagen innan sjukman bröt ut träffade upp hans_g och fick låna de här: