Med premiären av Better Call Saul återvänder vi till södra USA:s västernlika landskap, som Vince Gilligan byggde en mytologi kring under fem säsonger av Breaking Bad. 

Världsbygget fortsätter här, år före blått meth och blodfärgade ökenlandskapen. När Jesse Pinkman bara var en stoner som sov bort timmarna under Mr. Whites lektioner kämpade en ännu inte så pass sliskig Saul Goodman för rättvisan i något större kapacitet än den individ vi lärde känna. När vi möter honom här är hans kontor belägget i en städskrubb, medan advokaten försöker skapa ett namn inom branschen på andras bekostnad. Namnet är dock hans ursprungliga — Jimmy McGill — och moralen ännu inte helt genomrutten, även fast de fall vår protagonist tar sig an är långt ifrån hedersvärda.

Första avsnittet hade premiär i söndags och slog tittarrekord när det kommer till kabel-tv. Men är Better Call Saul en egen fungerande entitet, eller endast ett sätt för AMC att inkassera pengar på Breaking Bad-fans suktande efter en fix likt en pundare och Heisenbergs himmelsfärgade kristaller? Efter att ha tillbringat en timme med serien kan jag endast konstatera att det handlar om lite både och. Det är alltid svårt att göra en rättvis bedömning av en serie efter så lite tid spenderad med den, och visst finns det allt större och mindre frierier till de dedikerade fansen.

Kanske influerade det ett flertal amerikanska kritiker som före premiären hyllade Gilligan och Peter Goulds nya skapelse, en del gick så långt som att kalla den bättre än föregångaren. Men om vi bortser från simpelt klickbete finns det ett flertal aspekter med potential. Spinoffen fungerar som en adrenalinlysten jonglör med seriens tonläge i luften likt en motorsåg och brinnande fackla. Antingen kan vi se de humoristiska dragen dekapitera akten och falla platt, eller dess dramatiska tyngd lida en utdragen död. Men så länge jonglören har tungan rätt i mun blir det en fängslande återkomst till Albuquerque med oss låsta framför — tack vare Netflix — datorskärmen.

Det finns ett flertal argument för att platsen i Breaking Bads skugga inte är långvarig när vi åter stiftar bekantskap med Saul Jimmy McGill — och hur klarar egentligen Better Call Saul sig ställd öga mot öga med storebrodern? Jag försöker besvara detta utan risken att spoila något för er.

1. Är Jimmy McGill mer än Heisenbergs advokat?

Bob Odenkirk är ingen Bryan Cranston och Jimmy McGill är ingen Walter White. Men det går ändå inte att bortse från faktumet att Odenkirk kan konsumera hela den plattform han ges. I Breaking Bad var Saul Goodman en avskyvärd advokat med en komisk utstrålning. Men när det förflutna luckras upp ges vi Jimmy, en rollfigur vars karaktär besitter mer bredd än simpla oneliners. Här finner vi uppgivenheten som kännetecknade Walt, och den har kanske inte bara sin rot i pengastrul. Sedan kan vi väl ta för givet att serien kommer kartlägga Jimmys moraliska förfall som sedan placerar honom i samma rum som två rookiedealers. Resan dit är målet och svårigheten ligger i att göra den spännande utan att jämna New Mexico med marken. Berätta en rolig, gripande och explosiv — i mer än en bemärkelse — berättelse med ett liv utanför Breaking Bad. Sätt Odenkirk vid fronten och det är mycket möjligt att de kan lyckas.

Det är dock omöjligt för den gamle Mr. Show-skådespelaren att bära all tyngd på sina egna axlar. Men det verkar finnas en rad rollfigurer här värda att tillbringa tid med. Dock är jag smått skeptisk till den grabbduo som verkar ha ersatt Badger och Skinny Pete i comic relief. Dynamiken mellan dessa två är mer av en nedrökt och eneggad natur än de tidigares tragikomiska. Tillfället då vi fick en inblick i det liv Pete hade försummat när han illustrerade sina pianotalanger är fortfarande en av Breaking Bads vackraste.

2. Det du bevittnar är en advokats främsta vapen

När det kommer till att paketera en produkt i de finaste av presentpapper så är Vince Gilligan en expert – vilket han demonstrerar som regissör av premiäravsnittet Uno. Det råder ingen stress i narrativet vilket kameraföringen försäkrar oss om när den stilla och länge suger in omgivningens atmosfär. Klockan tickar ständigt för Jimmy, men som tittare blir du aldrig satt i ett läge där fingrarna vilar på nödbromsen. Istället får vi ta vår tid med denna nya inblick i Albuquerques dunkla rum där det simpla i att tarva cigg vid en rökruta kanske är det bästa exemplet – en scen uppenbart genomtänkt utan att bli intetsägande muskelflexande.

Men ibland kan något koka under detta lugn och en lång tagning kan få dig att göra en bakåtvolt i soffan. Det är lätt för en tittare att förlora fokus under långa tagningar – något Gilligan och Gould inte tänker ge efter för. Här talar vi dock kanske om hängivna entusiaster som under Breaking Bads gång fann de underligaste av kopplingar i allt från teddybjörnar till jackor. Något säger mig att ett flertal sitter med ett anteckningsblock och Better Call Sauls subreddit redo under en sittning.

Föregångaren lär ändå förevigt vara synonymt med den cinematiska klippning och filmning som gjorde den till en trendsättare inom den gyllene tv-eran – än så länge verkar det vara ett arv Better Call Saul är redo att förvalta och förhoppningvis ta till nya höjder.

3. En post-modern västern med klang

När Walter Whites själ dog och lämnade utrymme för Heisenberg i sitt hus bottenutrymme var den ikoniska scenens unsung hero utan tvekan kompositören Dave Porter. Hans minimalistiska — stundtals ambienta — Morricone-efterapning är kanske för många inte det mest minnesvärda från sagan om en knarkkonungs uppgång och fall. Dock var han en essentiell del i Breaking Bads mörka ton och lär även vara så när Better Call Saul försöker finna trygghet i balansgången mellan svart komedi och ångestladdat drama.

Musiken skär här in mer tydligt i Jimmy McGills sinnesstämning än vad Porter någonsin har gjort tidigare för en rollfigur. Gitarrmelodierna är distinkta med lätta slaginstrument gungandes i takt och blir till en logisk fortsättning på den postmoderna västern Porter ackompanjerade under fem år.

Att det blir fem år till av Better Call Saul står inte skrivet i stjärnorna, men är förmodligen Vince Gilligan och Peter Goulds förhoppning. De verkar redo att skapa något nytt och eget, men det kan komma att ta sin tid. Hur många av oss visste vad Breaking Bad skulle sluta som efter första avsnittet, eller säsongen? Låt oss hoppas att de kreativa aktörerna erhåller AMC och tittarnas förtroende, för då finns möjligheten att vi snart drömmer om ett tillfälle att ringa upp Saul Goodman istället för en fix av blått meth.   

Better Call Saul finns att streama hos Netflix med ett nytt avsnitt varje tisdag.