Bild via HBO.     

Även om Tyrion fann väntan inför den ödesdigra duellen mellan Oberyn och The Mountain något påfrestande så kan den inte ens liknas vid det vi har utstått. I 302 dagar har vi spekulerat, i 302 dagar har vi brottats med spoilers och kämpa mot abstinensbesväret. Men nu efter 302 dagar återvänder äntligen världens största tv-serie — Game of Thrones.

Med seriens återkomst hoppas jag att ni här kommer finna er logiska tillflyktsort under de kommande veckorna, med mina recaps av händelserna i det ständigt blodiga Westeros. Likt förra året görs detta i form av en power ranking där jag studerar vilka som spelar spelet — om järntronen, inte en vinstsumma i Paradise Hotel eller liknande dokusåpa — allra bäst. Jag tänker inte göra det hela mer invecklat än George RR Martins beskrivning av en maträtt, så låt oss sätta igång, helt enkelt.

Veckans Power Ranking:

1. Cersei Lannister

Som vanligt är det första avsnittet av säsongen fullpackat med karaktärer, här återser vi alla älskar — samt hatar — förutom Arya och Theon Reek. Därför kan det vara svårt att finna en uppenbar vinnare i The Wars to Come, det enda uppenbara är att ingen kommer smutsa ner sina underkläder vid Tywin Lannisters närvaro förutom den kända bortgångna patriarken själv. Hans död lär resultera i en maktkamp med flera förlorare än vinnare, men en lågoddsare för nuvarandet måste vara Cersei som med sin faders förmultnande lik blir den mäktigaste personen i hela Westeros. En åtråvärd plats att inneha, dock kan – som vi alla känner till – saker och ting skifta väldigt snabbt i denna värld. Om vi ska tro den blodsugande spåkvinnan kan det hända snart, med tanke på hur puberteten verkar ha slagit till för den nyblivne kungen Tommen som trånar efter sin drottning.

Förresten, finns det ingen som ens saknar att hata Joffrey lite? Nog för att vi alla drömde om den dag han skulle lämna oss, men det saknas ändå ett uns av sociopatisk douchebag i Kings Landing just nu.

2. Jon Snow

Efter förra årets storslagna strid om The Wall, där de svartklädda emoriddarna försvarade kungariket mot jättar och köldskadade skinheads, verkar Jon Snow vara tämligen nöjd med tillvaron. Jag menar, han tränar ju ändå grabben som dödade hans flickvän i hur man blir bättre på att döda, antar att Winterfells bastard är i ett desperat behov av sparringpartners efter att vildingarna slaktade majoriteten. Ärligt talat, de snackar alltid om hur få män de har vid muren, men med varje säsong verkar det ändå vara minst 100 rånare och våldtäktsmän där — detta gudsförgätna land har väl inget underskott på dem, antar jag. Hursomhelst verkar Jons position vara viktigare än någonsin när både Stannis och Melisandre flörtar med honom. Sen huruvida det var ett smart drag att sätta en barmhärtig pil i Mance Rayder återstår att se, men Westeros mest deprimerande figur verkar i alla fall mer än redo för den stundande vintern — den säsongsenliga depressionen biter helt enkelt inte på honom.

3. Sansa Stark

Det var rätt uppenbart i och med outfitbytet att även Sansas personlighet skulle få sig en renässans – färga håret svart och en del karaktärsdrag kommer sig naturligt. Vi finner henne här tillsammans med Littlefinger — som verkar vara mer av en mentor än någonsin tidigare — observerandes den kanske mest patetiska duell serien någonsin har erbjudit. Goth-Sansa levererar dock, och jag ser en potentiell Winona Ryder för 2010-talet i henne. Låt oss bara hoppas att hon finner en Christian Slater som är allt annat än Petyr Baelish, Westeros mest obehagliga fadersgestalt.

4. Tyrion Lannister

Finns det egentligen något bättre sätt att introducera Tyrion än med ett glas vin och en kaskadspya? Tveksamt. Om han hinner supa ihjäl sig innan Mereen återstår att se, men det är uppenbart att av alla karaktärer i serien tar Tyrion de största kliven just nu — det finns ett uppenbart läge för ett skämt om hans längd här, men jag avstår. Konstellationen Tyrion och Daenerys är säkerligen något många fans har drömt om, och ifall allt går vägen får vi kanske se dem skåla innan säsongens slut, vilket vore vara banbrytande för en serie där man har lyckats göra en drakdrottning till en av dess tråkigaste karaktärer. Seriöst, till och med hennes tonåringar till eldsprutande barn har tröttnat på de — även fysiska — bojorna som Mereen har inneburit.

5. Loras Tyrell

För att vara den femte installationens första avsnitt var det väldigt sparsamt med den annars överflödiga nakenheten. Men Loras verkar ha funnit en stabilt KK i mannen ansvarig för Littlefingers bordell, och därför har han vunnit en listplats. Men scenen lär ha varit ansträngande för alla konservativa kristdemokrater där ute som inspireras av seriens politiska intriger, dock är väl de snart lika trollbundna av Blå Ögon som alla sverigedemokrater där ute.

Bubblare:

Kevan Lannister

Med Tywins död återvänder Kevan Lannister till huvudstaden efter en fyra säsonger lång frånvaro. Han är måhända inte lika klippt och skuren för politiken som den fruktade brodern, men att vara Lannister-klanens äldsta är alltid en fördel. Vi fick även återse hans son Lancel, som efter sin affär med Cersei har satt lås på det som orsakade honom en hel del trubbel, och blivit någon form av munk. Med andra ord verkar det fortfarande finnas chanser till drama inom den incestuösa släkten.

Vila i Frid:

Mance Rayder

Seriens mest försummade karaktär? Med en skådespelare som Ciarán Hinds i rollen måste jag ändå påstå det. Låt oss hoppas att sångerna minns honom för den han var och inte bara blandar ihop honom med Tormund, okej?

Valar Morghulis:

• För första gången använder D.B. Weiss och David Benioff flashbacks, som i form av drömmar förekommer ofta i böckerna. 
• Kanske är det hög tid att någon sätter en åldersgräns på pilbågar?
• Nattens premiär blev något av ett antiklimax, efter att de fyra första avsnitten av den femte säsongen läckte under söndagen. Men för en serie som aldrig har oroat sig över faktumet att den är världens mest nedladdade kommer den nog regera vidare som världens största. Dessvärre för oss kritiker och skribenter lär HBO inte vara lika sugna på att skicka ut avsnitt i förväg — för recension — nästa år. Jag vill dock förtydliga att min involvering i detta är obefintlig, tydligen förlorar man huvudet utan rättegång efter ett brott av denna sort och jag gillar mitt huvud väldigt mycket. 
• Nu kan jag inte heller utpressa någon med spoilers, vilket är djupt sårande.
• Om du av någon anledning har funderat över hur Game of Thrones skulle se ut i John Singletons regi.