Rasism i Hollywood återvänder — likt filmstadens alla franschises — varje år ännu mer påkostad. Senaste exemplet vi kan se vid horisonten är Ridley Scotts nya bibliska epos Exodus där historien om Moses skildras med hjälp av filmvärldens kändaste och vitaste skådespelare. För hur mycket smink och skägg du än pryder Aaron Paul med så är han fortfarande en methkokande vit loser och inte Joshua, en av israeliternas mest prominenta figurer i Toran.
En som har upplevt Hollywoods långa historia av rasism är den legendariska skådespelaren och musikern Harry Belafonte. Redan 1959 tog han ställning mot filmlandskapets ojämlikheter med den postapokalyptiska sci-fi-rullen The World, the Flesh and the Devil. Handlingen kretsade kring jordens tre sista överlevare efter ett atombombskrig — en vit kvinna samt en svart och vit man. Det gick väl knappast att sticka under stolen med hur rasismen gentemot afroamerikaner inspirerade filmen och än idag — 45 år senare — så är Belafonte redo att kämpa mot de fördärvande strukturerna i samhället.
Under helgen tog den 87 år gamla veteran emot Jean Hersholts Humanitära Pris för hans år som aktivist. Priset mottogs vid Oscars-associerade Governors Awards och Belafonte gav publiken ett brandtal med en tillbakablick på Hollywoods historia av rasfördomar. Ni kan ta del av hans långa anförande nedan som tar sin början vid begynnelsen med kända inskränkta verk likt KKK-hyllningen Birth of a Nation men finner mot slutet ett hopp för framtiden. Det är 12 minuter fullpumpade av visdom från en man som har upplevt den strukturella rasismen vid dess front och kämpar än idag för en progressiv värld där Batman inte spelar en av Bibelns huvudkaraktärer.
