Prins Carl-Philip fortsätter att kämpa med svensk press. Häromdagen blev han och Sofia Hellqvist intervjuade på TV4 av en av mina favoritpersoner i hela världen (Tilde de Paula), och Carl Philip berättade öppenhjärtligt att han ”inte känt kärlekens magi” innan han träffade Sofia. Han tyckte dessutom att det är ”härligt hur kärleken kan transformera en person”. Jag är naturligtvis väldigt glad för Carl Philips skull och tycker det är trevligt att han har hittat kärleken, men är det inte lite märkligt att han är en 36 år gammal man och inte har ”känt kärlek” förrän nu?

Det hade kanske varit mer förståeligt om han tidigare hade varit singel och levt under en sten, men det verkar som att han missat den lilla detaljen att han var ihop i TIO ÅR tillsammans med sin ex-flickvän Emma Pernald? Det är ju inte direkt som att Emma bara var någon sommarflirt han träffade en sommar på Gotland och sen glömde bort? Såna relationer kan nog många känna igen sig i och ingen skulle nog kalla en sommarflirt för riktig kärlek, men om man varit ihop med varandra i tio år borde det väl rimligtvis betyda något? Carl Philip är ju uppenbarligen inte kär i Emma Pernald längre, men det är väl inte för mycket begärt att han iallafall ska ha NÅGOT minne av kärlek från ett tio år långt förhållande?

Först blev jag faktiskt sur på Carl Philip och tyckte att det var ett douchigt citat och taskigt mot Emma, men nu tycker jag mest bara synd om honom? Det är ju hemskt om han har gått runt i 36 ÅR utan att känna kärlek EN ENDA GÅNG förrän nu? Det måste ju ha varit jättejobbigt att vara ihop i tio år med någon annan utan att ens vara speciellt kär? Stelt. Själv har jag gått runt och varit mer eller mindre kär i halva Svealand sedan jag var 14.

Jag tror dock faktiskt att Carl Philip bara är nykär och förvirrad just nu. Ungefär som en naiv 15-åring som precis träffat sin första partner. Naturligtvis så känns kärleken och känslorna man känner för stunden starkare än något man kände för tio år sen. Uppenbarligen så är hans relation med Sofia något alldeles speciellt eftersom det är henne han ska gifta sig med och inte Emma Pernald, men om man säger att man inte ”känt kärlek” över huvud taget så blir det nästan inte trovärdigt.

När han var ihop med Emma Pernald kände han säkert att den kärleken var något helt unikt också och att INGEN någonsin varit med om något liknande, som ALLA gör när de är nykära. Sånt bleknar såklart med tiden, men man brukar väl iallafall kunna komma ihåg hur det kändes?

Det är egentligen det jag tycker är mest förvånande med allt det här. Alltså att Carl Philip verkar ha samma emotionella mognad som en 15-åring och inte kan se tillbaka på sina relationer med en nykter blick. Det är nästan lite gulligt! Sen så fattar jag ju att det är lätt att göra bort sig när man sitter där med Tilde de Paula som mjölkar en på information. Om Tilde de Paula frågade mig hur jag mådde skulle jag förmodligen berätta hela min livshistoria för henne, men det får stå för mig!