Remy Ma och Keyshia Cole cirka 2005

Idag är det 23e mars 2014. Det innebär att det idag är 10 år sedan Keyshia Cole släppte sin första singel, Never feat. Eve. Never släpptes som singel från soundtracket till Barbershop 2, och blev inte någon direkt hit. Låten finns också med på The Way It Is, Keyshias debutalbum från 2005 som fortfarande är ett av de bästa rnb-album jag vet. På riktigt. Kan varje ord på den jävla skivan.

Min upptäckt att dagens datum markerar ett decennium för Keyshia som artist fick mig att tänka på hennes karriär och var hon befinner sig idag. Om jag ska vara helt ärlig så har jag inte varit särskilt imponerad av något Keyshia gjort sedan A Different Me från 2008. Keyshias senaste två album har varit ganska sega historier, lite för grown and sexy för min smak. I år ska hon släppa sitt sjätte album och de låtar som kommit hittills visar delvis en annan sida av Keyshia, en hårdare och mer explicit sida. Första singeln Rick James feat. Juicy J är väl en helt okej låt, men jag tycker det mest intressanta med den är hur Keyshia sjuger om att slap a bitch like Rick James.

Jag ser Keyshias nya stil som en nästan direkt effekt av K. Michelles allt starkare ställning. K. Michelle har hela sin (jävligt skakiga) karriär blivit anklagad för att vara en Keyshia Cole-kopia, men nu är situationen nästan den motsatta. Keyshia steppar upp sin ratchetness, kanske i hopp om att säkra sin status som den självklara drottningen av ratchet rnb.

På tal om ratchet rnb och K. Michelle. På sitt senaste mixtape Still No Fucks Given (obligatorisk lyssning om ni missat det!) sjunger K på introlåten:

When I sing what I sing, ya’ll say that I’m ratchet/ but another chick sing it ya’ll say that it’s classic

I de där raderna fångar K verkligen hela problemet. Ratchet är plötsligt inne, vilket såklart blir jävligt provocerande för någon som K som varit ratchet sen dag ett och ständigt blivit hånad, hatad och häcklad för det. En skvallerblogg (tror det var Bossip) kallade en gång en utsåld K Michelle-konsert för ett ”EBT performance”. EBT är alltså elektroniska food stamps typ. Ni fattar nivån. K har fått utstå så mycket skit, som att det i intervjuer verkar vara helt okej att säga till henne att hon förmodligen förtjänade att bli misshandlad av sitt ex. Mitt hjärta slår så hårt för K, för vad hon står för och för hur hon vägrar kompromissa. Att hon slagit igenom stort nu och lyckats ta sig fram och samtidigt fortsatt vara sitt ärliga härliga jag känns nästan som en personlig seger för mig.

Keyshia Cole har också alltid haft en framtoning av att vara mer hood än andra rnbartister, men det är exakt denna image hon tonat ner senaste åren och snarare framställt sig som oerhört respektabel och mogen. En grown woman liksom. Jag älskar att Keyshia plockar fram en annan sida. I min bok kan man nämligen vara både ratchet och respektabel samtidigt, både helt spårad och en grown woman. Det ska verkligen bli intressant att höra vad mer Keyshia kommer bjuda på!

PS: Det har cirkulerat mycket ryken om beef mellan K och Keyshia, men bägge två förnekar detta och säger att de är vänner och stöttar varandra. Fint ändå!

PS 2: K. Michelle gick på college finansierat av ett stipendie för JODDLING. DENNA INFO är så himla himla bra!!!!

PS 3: Ja, Keyshia och Remy Ma har jobbat tillsammans, till exempel på denna gamla klassiker:

ÅH K. MICHELLE!!! Det finns få andra r&b-artister som betytt så mycket för mig, som jag verkligen ”hejat” på så mycket. Jag har följt Ks karriär genom alla ups and downs, olika skivkontrakt, R. Kelly som mentor-perioden, reality TV, bråk och blogghat. Att se hur bra det går för henne nu gör mig så himla lycklig. Hennes ärlighet och råhet i kombination med hennes otroliga röst och ganska klassiska r&b-sound är verkligen en frisk fläkt. Den typ av texter och uttryck som andra r&b-artister hyllas för numera har K levererat i typ sju år. Älskar henne.

På internationella r&b-dagen AKA alla hjärtans dag släpper K en uppföljare till sitt fantastiska mixtape 0 Fucks Given från 2012, denna gång betitlat Still No Fucks Given och nu finns ett första smakprov. K remixar Frank Oceans We All Try och döper den till I Don’t Believe. Eftersom K är cirka 0 procent bry så berättar hon om några grejer hon har svårt att tro på, bland annat sjunger hon:

I don’t believe the Grammys didn’t nominate me / I’m a little ratchet, but my music’s everything

♥♥♥♥♥K. MICHELLE♥♥♥♥♥

Så jävla peppad på att få höra ny musik från K nu!

GOD JUL alla julfirare!!! Imorgon smäller det, och för att ladda upp ordentligt tänkte jag bjuda på min enda Spotify-lista som faktiskt betyder något för mig, nämligen All I Want For Christmas is jul-rnb. På listan hittar ni extremt mycket godbitar, både klassiska julsånger och mer modern rnb med jultematik. Jag föredrar den senare formen, även om jag också kan vara på humör för en känslosam Silent Night. I år har det kommit en hel del julrnb, Tamar Braxton har släppt en ganska klassisk julskiva, precis som Mary J. Blige*. Min stora favvo K. Michelle har bjudit på lite jul-rnb om att inte alltid vara lycklig på julen. En av årets gladaste julöverraskningar är helt klart So So Def-signade Dondria som gjort lite mini-comeback med jullåten Ain’t No Way där hon sjunger om hur julen är helt värdelös utan den där speciella personen som man verkligen bryr sig om. För typ en vecka sedan bloggade Hugo om julmusik från Eric Bellinger, och jag är redo att utnämna Erics Your Favourite Christmas Songs till årets bästa jul-rnb.

Personligen föredrar jag verkligen nyskriven eller modern julmusik framför ytterligare en trött version av Have Yourself A Merry Little Christmas. Här är några av mina favoriter:

Studioversionen av denna finns på min episka Spotify-lista, men var tvungen att bjussa på en Monica-accapella, HENNES RÖST!!!! Jag tycker att Grown Up Christmas List är så himla fin, en vuxen önskelista liksom, precis som på Destiny’s Childs julklassisker 8 Days Of Christmas, som kanske är den bästa jul-rnb-låt som någonsin gjorts. Älskar vuxen jul. Men, när DC är superglada över sina crop jackets, dirty denim jeans, Chloé-shades, massage, middag med levande ljus och presentkort på CD-skivor så innehåller Monicas vuxna önskelista till exempel fred på jorden, att kärleken aldrig ska ta slut och att alla ska ha en kompis. Så fin önskelista, och så sjukt underskattad jullåt!

Innan Jhené Aiko blev allas rnb-älskling brukade hon göra musik med B2K (BUMP BUMP BUMP). På sin version av Santa Baby önskar sig Jhené bland annat en yacht, en ljusblå drop top CLK 2, en Rolex, julgranspynt från Tiffany’s och en ring (oklart om hon vill att tomten ska fria eller om hon bara vill ha en nice ring). Hela B2Ks julskiva Santa Hooked Me Up är svinbra, och återfinns såklart på min Spotify-lista :)

HALLÅ GROWN & SEXY JUL MED JAGGED EDGE. Asså det viskade introt ”Guess what girl? It’s Christmas”, så sexig stämning! Första raden!!! ”All I want this Christmas is to keep your body warm”. Fler kommentarer är överflödiga.

En annan kille som också värderar det här med att hålla sig varm på julen är Trey Songz, som undrar vem i helvete som ska ge honom värme den här julen. Trey har skaffat en julgran, men vill inte ens klä den eftersom han saknar en speciell tjej som får honom att känna sig på ett speciellt sätt. GUUUD TREY GUBBEN!!!!!!!!!!

En julskiva som tyvärr inte finns på Spotify är Naughty or Nice av 3LW, det är gruppens sista album och det är inspelat när gruppen gått från en trio till en duo. Albumet handlar överlag om att ha en naughty Christmas, en av mina favoriter är till exempel Ahh Hell Nah som handlar om att bli fett besviken på sin kille för att man inte får den där Fendi-väskan man önskat sig. Besvikelsen får 3LW att utbryta ”Christmas ain’t what it used to be”. LOL. En annan favvo är julpartybangern Christmas Party där 3LW gästas av Treach. Förlåt, men bara omslaget? Så många nivåer av olaglighet? Kielys sexiga elf-outfit? Dom där uppklippta jeansen som hon har över några sorts skotskrutiga tights? Helvete vad jag saknar 00-talet ibland.

Med detta vill jag önska er en go jul, kanske ger jag mig på en jul-rap sammanfattning senare idag, annars ses vi i mellandagarna för årets kanske minst mansdominerade årsbästalista, PUSS OCH KRAM!

*På sin senaste julskiva sjunger Mary en fransk jullåt med titeln Petit Papa Noël, blev så chockad när jag upptäckte det! Fun fact om mig: under min extremt korta karriär som lärarvikarie i franska lärde jag en gång ut den sången till en årskurs 8, det var kul! Annars är det här min favorit bland franska jullåtar.