12:24 29 Jul 2016

Jag ber om ursäkt för att jag nu kommer ge den ”skönaste snubben” i din kompiskrets ännu ett Youtube-klipp att spela på förfesten, men fler människor borde verkligen se Björn Afzelius och Triple & Touch spela Pata Pata på Hovdala Slott. 

Året var 1989, årstiden var sommar, vädret var dåligt. Men det hindrade inte ett härligt gäng svenskar från att bege sig till Hovdala Slott för att insupa Triple & Touch live tillsammans med Björn Afzelius. Döm dem inte, det här var enklare underhållningstider. Eller ja, egentligen är det exakt lika enkla tider idag – då som nu tycker många svenskar att det är en utmärkt underhållning att se Lasse Kronér knäppa fingrarna ett par timmar.

Det finns gott om höjdpunkter i det här klippet, där en samling glada, supervita män i riktigt dåliga frisyrer har en fantastisk stund tillsammans medan de approprierar en sydafrikansk låt på ett sätt som till och med gör Jimmy Åkesson lätt queasy. Oroa dig inte – jag kommer lista mina highlights alldeles strax. Men först: insup detta stycke, förslagsvis med en skämskudde the size of Lasse Kronérs flint nära till hands.

DE SJU MEST ABSURDA ÖGONBLICKEN NÄR TRIPLE & TOUCH OCH BJÖRN AFZELIUS SPELADE PATA PATA PÅ HOVDALA SLOTT

1. Redan tolv sekunder in i klippet inser vi att något är lite märkligt med den här spelningen. Triple & Touchs fjärde medlem, som enligt en tråd på Familjeliv.se med rubriken ”Vem är snyggingen?” heter Håkan Johansson (fast Håkan Glänte nu) dansar in med ett leende som inte skådats sedan Pablo Escobars glansdagar och torkar sig odiskret diskret under näsan. Kuriosa om Håkan: Han slutade i bandet senare samma år och är enligt (i ärlighetens namn halvsäkra) källor lika gammal som Lasse Kronér. Det sistnämnda är intressant eftersom de ser ut att komma från olika sekel.

OBS! Nu säger jag inte att Håkan tagit kokain. Att påstå något sådant skulle vara förtal, och det sysslar jag verkligen inte med.

2. Lite drygt åtta sekunder senare får vi se ett gulligt barn med en dansstil som inte ens en mor kan älska.

3. Det här klippet är en snabblektion i det svenska folket mot slutet av 80-talet. Och är det något vi kan lära oss av dessa fyra minuter och 25 sekunder är det följande: alldeles för många hade alldeles för stort dans-självförtroende på den tiden. Och alla älskade tydligen Pata Pata. Lex 1.00.

4. Just när du inte trodde att det kunde bli mer cringeworthy bestämmer sig gänget på scen för att det kan och ska bli värre. 1.22 är det dags att droppa meningarna ”Pata Pata is the name of a dance we do down Johannesburg way. And everybody starts to move as soon as Pata Pata starts to play.” Det är bara det att Göran Rudbo droppar raderna på ett sätt som man bara kan anta är hans bild av hur en ”afrikan” låter. Han hänger sig därför åt en rekordrasistisk imitation, ivrigt påhejad av glada Håkan och gänget.

Skärmavbild 2016-07-29 kl. 12.23.11

5. Runt 2.22 inleds en ny era i klippet – det är äntligen dags för det efterlängtade klarinettsolot! Jag tror att det är en klarinett i alla fall, vi bestämmer att det är nu. Så: Aldrig tidigare, eller senare, har ett klarinettsolo tagits emot med sådan uppskattning. Triple & Touch kryper tätt intill solisten och lyssnar uppmärksamt, som vore han den första killen att få knulla i ett högstadiekompisgäng. Håkan skaffar sig stankface för han är så peppad, och Lasse, underbara Lasse, knäpper fingrarna som aldrig förr. I hela en minut och femton sekunder pågår det där solot. En. Minut. Och. Femton. Sekunder. Klarinettsolo.

6. Vänta nu – har de här kvinnorna anställt ett paraplyhållar-barn?

7. Vid 3.25 dyker det härliga gänget framför scenen upp för kanske tredje gången och de är nästan mina favoriter. För jag tror att de är ironiker. De har gått för att kolla på Triple & Touch på ett slott ironiskt. Och så kommer Pata Pata, en låt som de älskar (helt ironiskt) igång och så dansar de allt de orkar, alldeles, alldeles ironiskt. Låt mig påminna dig: Det här är hela två år innan Killinggänget startade, och jag är ganska säker på att den här goa trion var inspirationen.

Så, där har du det. Ett stycke svensk historia, ett av svenska YouTubes mest obehagliga klipp. Nu tar vi helg.

/Karin

UPDATE: En man vid namn Petter har informerat mig om att instrumentet heter sopransax. Tack Petter, din gamle hjälte! Sopransaxsolo är dock ett alldeles för krångligt ord för att skriva mer än en gång, så klarinetten blir kvar.

4:13 23 Jun 2016

cheech-and-chong1

Det är inte varje dag man springer på en sån perfekt storm av snubbkultur som när Tommy Chong, ena halvan av komikerduon/stoneridolerna Cheech & Chong, gör en AMA på Reddit. Just därför var det extra förvånande när en supergullig stämning infann sig i tråden.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tillbringade en och annan sekund på Reddit ändå. Jag skulle ljuga ännu mer om jag påstod att jag inte blev toknöjd när en notis jag skrev för ett gäng månader sedan diskuterades i r/Sweden av folk med fräcka alias som ”PornandDrugs” och ”ramsesbc”. Är ganska säker på att min karriär peakade där, när fyra snubbar, varav åtminstone en har ett landskapsvapen (?!) som avatar, la varsin kommentar om nåt jag skrivit om knark. Rätt in i memoarerna!

Såhär i efterhand har jag väldigt svårt att förstå varför jag klickade på något med rubriken ”I’m Tommy Chong, half of Cheech & Chong, founder of Chong’s Choice & 78 yr old comedian, director, writer, activist, dancer, and I forget the rest…AMA!”, men det gjorde jag i alla fall. Mestadels är det typ sådana här frågor: ”Vad är det smartaste du kommit på när du varit stenad?” och: ”Visste du att Restaurang XXX i XXX har döpt en maträtt efter dig? Det är en pizza i en burgare i en burrito i en taco i en glasstrut inlindad i bacon.”

Men så dök det här upp:

Skärmavbild 2016-06-23 kl. 12.12.48

Och här är bilden i fråga:

chang

Och då! Då hände det här gosiga.

Skärmavbild 2016-06-23 kl. 15.59.09

Det här är så fint att jag nästan kan förlåta Reddit för att de myntade den världsäckliga termen ”The Fappening”.

Fick du plötsligt en högst förståelig längtan efter att lyssna på Donny Gerrards Wildflower? Håll till godo.

/Karin

10:04 22 Jun 2016

GÖRDITTVAL_DAVID BATRA

Netflix satte för ett tag sedan igång med det största projektet known to man. De skulle köpa upp och publicera varenda alster som varenda svensk killkomiker någonsin producerat.

Och de har än så länge lyckats otroligt bra, vilket jag vet alldeles för väl eftersom råkar vara ihop med en svensk killkomiker som gärna använder mitt Netflix-konto för att kolla på andra svenska killkomiker. Därför får jag bara förslag som Özz Nüjens två (!) specialer, Soran Ismails underbara resa och Best of Henrik Schyffert, trots att det enda jag kollar på är Pretty Little Liars och OINTB, samt Blackfish varje gång jag är bakis och ”vill känna saker”.

Men det här inlägget ska inte handla om de utmaningar jag möter i mitt förhållande utan om utan något annat. För i mitt ändlösa scrollande genom ett hav av skojiga snubbar snubblade jag över något anmärkningsvärt – nämligen David Batras best of. Eller ja, det anmärkningsvärda är väl snarare titeln på David Batras best of. Den heter – håll i dig nu – Lustigcurry.

lustigcurry

Man kan ju tänka sig hur det såg ut i spånmötet som till slut landade i det här. I timmar satt de, och David droppade omslagsförslag efter omslagsförslag. ”Jag tänker att jag kanske kan ha slips och kostym och sådär…? Kan bli en kul motpol till allt skoj?” SF-gubbarna (notera att Lustigcurry är en SF-produktion) såg tveksamma ut. ”Okej, men om jag kanske bara står rakt upp och ned på en scen med en mick…?” Tystnad. ”Nåt från Kvarteret Skatan? Folk gillar väl Kvarteret Skatan?” Ingen. Respons. Alls.

Så höll det på i timmar, tills David Batra uppgivet droppade den. ”Men okej, om vi gör en grej på att jag är indier då? Bollywood-känsla, några tjejer i sari, sådant där lustigt typsnitt, den grejen?”

SF-gubbarna sken upp. Det var det här de väntat på, men inte direkt kunde be om själva. Nu låg den vackra exotifierande vägen mot miljonerna vidöppen framför dem. ”Ja! Bra David, nu är vi nåt på spåret! Vad tror du om att kalla den… Lustigcurry!”

Och så blev det. Inte nog med att David Batra plötsligt stod där med ett omslag och en titel som båda var åtminstone borderline rasistiska – de var borderline rasistiska mot honom.

Tänk så går det lite mer än två år och Anna Kinberg Batra blir statsminister. Då har alltså Sverige en statsminister som har en man som har en best of på Netflix. En best of som heter Lustigcurry. You can’t make this shit up.

/Karin

2:28 20 Jun 2016

boule
Jag när jag hittade världens bästa Youtube-kommentar.

Hej och välkomna,
jag heter Karin Londré och det här är the best of internet. Wow, vilken inledning. Nu är vi igång, gänget.

Har du hängt en del på Nöjesguiden det senaste vet du förhoppningsvis vem jag är. Sedan i oktober är jag redaktör här, innan dess var jag Göteborgsdito. Jag skriver rätt mycket om det så härliga ämnet populärkultur. Hade jag kunnat hade jag inte blivit ihop med populärkultur, men vi hade åtminstone haft ett par nätter av hett men i ärlighetens namn lågkvalitativt fyllesex (populärkulturen är för egenkär för att vara bra på att ligga). Internet däremot, internet hade jag gift mig med på direkten. Sen hade vi ridit in i darkweb-solnedgången, mot ett riktigt uppfuckat liv tillsammans.

En av mina absolut roligaste saker på internet är ett klipp från Malou Efter Tio. Nej, jag pratar förstås inte om broccoli, varför då? Det hade varit tjänstefel att ha det som ett av sina bästa klipp, eftersom alla någon gång haft det som bästa klipp. Nej, min favvo är när rövgänget i JustD har premiär för sitt starka alster med den ytterst ungdomliga titeln 3 män i n låt.

För bästa effekt föreslår jag att du nu går tillbaka och ser klippet igen från sisådär 2:00 och tio sekunder framåt, för då peakar hela härligheten. Då tar Wille Craaford i så Kangolkepsen närapå skjuts rakt upp i luften och smittar god himself med direkt dödliga doser av ”medelåldersswag”. Så, nu kan du se den sekvensen ett par gånger till. Och sen ett par till. Men sen. Sen! Sen föreslår jag att du scrollar ner bland kommentarerna och förundras över hur många som tycker att det hela är svinbra. Det är sjukt ändå, en textrad går för fan såhär: ”alltför många kockar som plockar i maten / gör inte att det rockar ännu mer på faten”.

Men så. Mitt bland alla hyllningar finns en kommentar som inte bara återställer min tro på mänskligheten utan som råkat bli en av mina absoluta favoritsaker på denna jord. Titta på detta vackra lilla mästerverk.
Skärmavbild 2016-06-20 kl. 14.14.25

Niklas Bengtsson, du är min hjälte.

/Karin