Nu har jag massa tankar i hjärnan som helt säkert skulle strömma ut som en flod om jag lät dem, men det tillåter jag inte. Så därför ska jag lugnt och sansat skriva ett ord i taget tills jag sagt vad jag vill ha sagt.
Let's go.

Har du någonsin sagt exempelvis,
"Suck, jag hatar skolans datorer som är så himla sega"
och fått en sur blick till svar samt orden
"Men sluta gnäll! Hallå tänk på barnen i Afrika, dom har minsann inga datorer! DOM FÅR FAN INTE ENS GÅ I SKOLAN DIN OTACKSAMMA JÄVEL!"
och sedan vill de att man ska skämmas och tänka efter nästa gång man öppnar käften för att klaga. Har du varit med om detta?

Men då kan man ju praktiskt taget inte klaga på någonting. "Jag fryser" kontras med "Tänk på barnen i Afrika, dom har knappt ens kläder!". "Jag är hungrig" besvaras med "Gnäll inte, det svälter barn varje sekund".

Anser man att skolmaten är skit så bör man skämmas och skänka en tanke åt alla barn i U-länder som inte ens får vatten. Själv tycker jag att om man bor i ett I-land och har rätt att få mat i skolan, då ska ju maten vara bra också! Vi får faktiskt mat i skolan, men bara för att vi får det, ska vi då äta maten samtidigt som vi tycker oändligt synd om de som just då svälter ihjäl? Nej för sjutton, ska vi få mat, då ska maten vara bra. Har vi datorer, då ska datorerna fungera.
Förstår ni var jag menar?

Därför har jag tänkt börja med en ny grej i min blogg. Jag kallar det

Dagens I-landsproblem: Sitter man med datorn i knät för länge så får man ont i rumpan. Det upplever jag just nu. Det tog en himla tid att skriva detta inlägg.