När jag har tråkigt brukar det sluta med att jag sätter på mainstream NRJ-musik, tar fram alla nagellacksburkar jag äger och målar nåt trevligt för att döda ett par timmar.

Sen är det inte helt ovanligt att jag fotar skiten och bloggar om det också.

Nu ska jag, och det kan vara bra att tömma era care-boxes innan ni läser eftersom de antagligen kommer svämma över annars, äta lax och kolla på Inception. Haregötthaj!

Alltså det har hänt sjukaste grejen.

Jag bara kom hem från skolan, plockade fram allt smink jag äger, stod några minuter framför spegeln och poof

… så blev jag Twiggy. Bara sådär! Visst är det galet? Ja jesus.

Hej kompisar och andra trevliga typer!

Som ni kanske eventuellt maybe har märkt så har jag inte bloggat på hundra år. Ber tusen gånger om tusen ursäkter. Jag har nämligen tänkt ta en bloggpaus (wow, jag låter som nån Blondinbella-wannabe som har tusentals läsare som kommer hata mig om jag inte uppdaterar 30 gånger om dagen) då både tiden, motivationen och framför allt inspirationen verkar ha sprungit iväg och gömt sig under en sten någonstans.

Men frukta icke! Detta är trots allt inget farväl. I will be back (typ imorgon, bara för att ödet vill jävlas och jag kommer på något asroligt att skriva direkt efter att jag skrivit detta. Så snälla sluta inte prenumerera, det äger att ha 30 prenumeranter på bloglovin!). Och medan ni väntar på att jag ska komma tillbaka kan ni roa er med att kolla på:

1. Bildspel från årets Popadelica, som jag besökte med mina supergrymma kompisar Asta (den rödhåriga) och Sonja (den mörkblonda med flätor i början). För er med 52 sekunder över av sin fritid.

2. Kortfilm och sammanfattning av festivalen. Made by Asta, massa cred till henne! För er som har tid att chilla lite vid datorn, 6 minuter närmare bestämt. (Och för er som undrar, hysterin vid 4:06 beror på att jag och Sonja precis pratat med Veronica Maggio. Det var fett.)

3. Denna bilden på mig. Så här såg jag ut i helgen. Jao.

På återséende!

Hare gött, haj.

Hello everybody!

Idag har jag varit på hemligt ställe och fått håret fixat superballt på secret mission av Svenska staten.

Det är vad ni kan få tro i alla fall.

Tills vidare!

Om ett par veckor lovar jag att jag ska avslöja varför jag lade 810 spänn på en håruppsättning en helt vanlig tisdag, och tills dess ska jag komma underfund med om jag vill ta ut det på studs eller sova med skiten och se om det sitter kvar lika snyggt imorgon.

På återséende.

Idag uppfann jag min framtida tatuering.

Är lite inne i en jävlas-med-mor-och-far-period. Enligt mig är tatueringar något av det vackraste som finns. Enligt dem finns typ inget värre.

Och så fotade jag en kikare. Men det är en annan historia.

Nu ska jag gå till sängs, för trots att klassen har sovmorgon imorgon så har min mentor bestämt sig för att lägga mitt utvecklingssamtal klockan åtta prick imorgon bitti. Just gotta love it.