Hej 36-åriga mig själv!
How’s it going?
Jag har precis börjat gymnasiet och SATAN vad livet äger. Ny skola, nya vänner; ett nytt liv. Älskar det! Älskar allt! Och älskar livet! Och hallelujah! Och prisa Gud! Och Guds trettionio mostrar! Och så vidare! Och utropstecken! Utropstecken utropstecken utropstecken!
Fan, Linnea Henriksson åkte precis ur Idol 2010. Hon kom på fjärde plats totalt. Noooooooo… Hon var asgrym. Går Idol fortfarande på TV? Det är rätt mainstream, men jag kollar på det ändå för jag hatar alla jävla nittifyror med gitarr som tror att de är så jävla unika. Älskar att hata. HATE THE WORLD. (Fast nä.)
Bifogar en bild på ditt/mitt sextonåriga jag. Så såg du/jag ut för tjugo år sedan. Hör du/jag det? TJUGO ÅR SEDAN din/min gamla jävel! Jag hoppas av hela mitt knytnävsstora hjärta att du/jag är lika rolig nu som du/jag var… nu. … blir bara förvirrad av detta… Jag menar, hoppas att du/jag fortfarande har humor. Så ja. Hoppas du/jag fattar. För det gör knappast du/jag. (Alltså… nej… )
Se där ja, nu har jag twittrat om detta också: ”Skriver brev till mig själv om tjugo år på AMF pension. Förvirrande? Svar ja.” Jag twittrar. Fast jag har bara 3 subscribers. Men å andra sidan följer jag bara 12 och dessutom suger jag på att twittra. Min twitteradress är twitter.com/glasklart (och det skriver jag bara för att jag kommer posta detta på min blogg sen, så att mina typ 100 dagliga läsare ska tänka ”OOH twittrar hon?!” och börja prenumerera på mig. Teehee).
Imorgon ska jag på ISGY’s julbazar, stå i cafét och sälja kakor. Skippar friidrotten bara för det. Tränar ändå fyra gånger i veckan, fem när jag kör ett pass själv och går ut och springer eller nåt. På riktigt? Svar ja. Pallar jag? Svar nej. Gör jag det ändå? Svar ja.
Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer, så jag avslutar detta fina lilla brev med det finaste man kan avsluta ett brev med: TACO HEJ!
