Kom precis hem från att ha stått i Nordstan i några timmar och delat ut flygblad med Graffiti. Det var precis lika kul som det låter. Inte det minsta, alltså.

Eller jo, det var lite kul. Det var kul när vi mötte William, en gammal Graffitireporter som för övrigt måste vara en av världens härligaste människor. Léendet går för sjutton upp till öronen varje gång man ser honom. Jag skulle gärna haft sådant humör som han har, alltid lika go och gla och jag blir bara lycklig. Så lycklig att jag vill skriva en smiley. Okej då. Låt gå för det den här gången då :)

Sedan gick jag runt litegrann med Annie och en very depressed Alexandra, som köpt en Nordic-biljett som hon egentligen inte ville ha. Så om du som läser detta bor i GBG och vill köpa en Nordicbiljett för 100:-, hör av dig! [Update 20.54: Biljetten såld!]

Moi et Annie köpte mjukglass. Glassen kostade 19:- och en liten, liten, liten plupp av nån form av gélé kostade 3:- extra. Och tanten sa inte ens att den lille pluppen kostade något. Jag trodde den var gratis och höll fram en 20-lapp, men då påpekade hon rejält hånfullt att Ja ska ha tjutre spänn för dendär. Och glassen var inte ens god. I alla fall inte värd 23 rötna spänn.

Oj vilket långt inlägg det blev idag :) Sedär, det var till och med värt en smiley. Ha det gott. Puss.

7 SANNINGAR OM MIG SJÄLV

1. Jag gör detta endast för att jag har katastrofalt tråkig.

2. Jag hatar skor. Ska det vara något, då ska det vara Converse. Stövlar är för övrigt tabu i min värld.

3. Jag ska aldrig mer ens tänka en så korkad tanke som att ha godisförbud. Oh nej. Aldrig mer.

4. Jag suger på att sjunga men jag gör det ändå.

5. Jag hade gärna flyttat mitt hus samt trädgård in till Göteborg. Landvetter, det är inget trevligt ställe för en 15-åring att bo på. Men jag gillar mitt hus och min trädgård. Så ja, ni fattar.

6. Jag har hört "Clara? FÄRDIGA GÅ! HAHAHAHAHAHAHA" ungefär 748 992 012 761 gånger i mitt liv.

7. Jag älskar att få SMS, men jag är inte alls lika pigg på att skriva själv.

Så. Då vet ni ifall ni skulle undra nån gång.

Min telefon ringde idag. Jag svarade.

Stefan: Hej, det här är Stefan, från MAIK! Du, jag har en lite klurig fråga till dig.

Clara: Ja, fråga på bara!

Stefan: Jo, i helgen åker några MAIK:are till Karlstad, till stafett-SM. Men nu har en i F17 skadat sig och kan inte springa, så en reserv har fått hoppa in. Men om någon annan i laget skadar sig så har vi ingen mer i reserv och då kan vi inte vara med, vilket skulle vara hemskt tråkigt. Så därför undrar jag om du skulle vilja vara reserv?

Clara (chockat): Oj! Ööh… Jo… eller… öhm… Alltså… Oj, öhm, det låter jättekul, klart jag vill det! Vad jag vet så gör jag inget speciellt i helgen, men jag får änna ringa mamma och kolla…

Stefan: Ja gör det! Så kan du väl ringa mig sen? Ha det gött, hej.

Åh. Så jag ska alltså eventuellt springa stafett på ett SM. På ett Sverige-mästerskap. Mot de bästa stafettlöparna i Sverige. Herre. Satan i gatan, alltså. Gud vet vad som surrar i mitt huvud just nu. Jag vet knappt själv, men det känns lite grann som potatismos. Puss.

And… SHE HAS DONE IT AGAIN!

Känner ni igen er?

Funderar på att byta tillbaka till gamla bannern, men vi får testa detta ett tag nu.

RESPEKT – Igår fick jag totalt 236 besökare. Idag har jag, hittils, haft 80. Det, om något, är respekt.

Jag kan verkligen inte komma på något intressant att skriva, förutom att Matilda idag sade att det fanns en sengångare på vinden. Det hon menade var att det fanns en gengångare på vinden, men vad är det egentligen för skillnad?