Hej followerz

Jag sitter på balkongen och är svettens moder. Luften står helt still. Det är till och med mulet, och ändå känns det som att jag lever i ett konstant tillstånd av växthus.

Tänkte gå ner och bada idag, men eftersom det är mulet och molnen är jävligt mörkgrå västerut så håller jag mig på balkongen. I växthuset. Så jag kan bada i mitt eget svett istället. Asbra idé.

Tänkte ägna några timmar åt att skriva på Det Ständiga Sidoprojektet. Eller bok, som ni väl känner till det som. Fråga inte hur det går, för jag har ingen aning. Varje gång jag öppnar projektet (dvs en gång var fjärde månad) slutar det alltid med att jag är missnöjd med det jag redan skrivit och därför skriver om ett helt kapitel, och därför aldrig kommer någon vart.

Min största rädsla nu, eftersom jag är så jävla långsam med att skriva klart, är att någon ska ta min idé och skriva en egen bok om ämnet (som jag inte ens tänker nämna nu, för er eventuella nya läsare, av samma orsak). Fan ta den som gör det. Då tänker jag skriva en egen bok i vilket fall och äga din bok. Mhm. Passa dig. Din jävel.

En relativt oklar, framstressad och svettig vlogg från augustis djupaste värmehelvete, om chips, öde öar och att vika sitt toapappet.

https://www.youtube.com/watch?v=Mkf9g1kWm4M” width=640 height=360]

Här sitter vi. På några klippor på Långholmen ett par hundra meter från lägenheten. Badar i svinkallt vatten och njuter av den skräckblandade förtjusningen i att inte kunna se botten på det djupa, grumliga vattnet.

Njuuuuter av sommaren och vår ledighet.

Och då. Då plötsligt. Händer det som inte får hända.

Simon ska ta en fotbild och MISSAR att där helt out of nowhere står en jävla AND precis bredvid hans fot och är för långsam med att ta bilden så att ANDEN HINNER GÅ…….

– Fota, Simon!!!!!! skrek jag, men det var försent. Fotbildsögonblicket hade försvunnit och ankan närmade sig mig på min högra sida.

– Bits de?! frågade Simon förskräckt.

– Ingen aning, men fota mig! Nu! Snabbt!!!

Tadaa. Dagens bästa bild. Som ser ut som en selfie men inte ens är det. Nöjd.

Igår var jag på feministisk fest! Jag höll mitt tal om youtube, feminism och mens! Det gick asbra!!!

Det var mörkt och lite kallt, men Simon filmade med mobilen och ljudet är bra, så jag hoppas att ni kan njuta lika mycket av mitt menstal som om ni varit där på riktigt. Varsågoda:

https://www.youtube.com/watch?v=XfU5aVr-seo” width=640 height=360]
Vad tycker ni? Jag var så otroligt skitnervös innan eftersom ca alla på festen var asengagerade, superpålästa feminister, och ett tag kände jag mig väldigt liten som pratade om mens bredvid skitsmarta människor som Sara Abdollahi och Fanna Ndow Norrby. Hade dessutom suttit hela dagen och lusläst talet om och om igen för att inte exkludera menstruerande transmänniskor. Det är så himla lätt att säga ”alla kvinnor som menstruerar” när det ju faktiskt finns män som har mens. Jättesvårt, men jag blev nöjd i slutändan. Hoppas ni GILLART!!!

Guten morgen, meine kleine gummiplommon.

Såhär känner jag idag. Jag är trött, jag fäller hår som en björk fäller löv på hösten (av en anledning som förblir ett mysterium) och jag har craveat mitt morgonte sedan klockan tio.

Men, trots min buttra uppsyn, har jag två saker jag är på gott humör över:

1. Koppen…!!! Kan vi prata om kattkoppen? Och hur jag hittade den för 49kr när jag var i Göteborg? Now everybody say WEHÅ och med WEHÅ menar jag lämna en kommentar om huruvida min nya kopp är bäst eller bäst.

2. Ikväll ska jag hålla tal (!) om mens (!!) på Supersnippans feministiska Superfest (!!!). Jag är svinnervös, men övade inför Simon igår och han tyckte talet var både roligt och bra, så jag är nöjd. Ska försöka se till att det filmas så jag kan lägga ut det på youtube. För er som vill komma och kalasa ikväll och se talet irl, klicka HÄR för all info!

Nu ska jag gå och övertala Simon att vi absolut behöver en kopp med enhörningsmotiv i vårt te- och kaffekoppsskåp. Hejdå.