Jag har blivit så otroligt dålig på att uppdatera, blogga över huvud taget.
Friidrotten tar över och skolan slukar mitt liv.
Högen med läxor fylls på i samma takt som den avverkas och jag förstår inte hur jag ska orka med gymnasiet om jag hela tiden känner att jag bara vill somna och vakna någon gång om sisådär tio år med ett fint jobb och en fin kille och ett fint litet barn som aldrig skriker.
Klassen känns ena dagen som den bästa i världen medan jag andra dagen känner att jag bara vill bort från den, alla, allt. Det finns få människor som förgyller mina dagar men dessvärre fler som förpestar dem.
Jag känner att jag bara babblar och inte skriver något enda av vettig betydelse. Kommentarerna och kommenterarna verkar ha försvunnit till något fjärran land och mina läsarsiffror har halverats trots att mina bevakare hänger kvar. Så jag vill bara säga att jag älskar er, ni som läser, jag älskar er verkligen. Jag hade aldrig bloggat om det inte vore för er. Men när man inte får respons på det man skriver så sjunker motivationen och då blir det som det blir och som det blivit nu.
Antar att jag får bleka håret, sminka mig hårt samt visa tuttarna i bloggen
för att folk ska reagera.
