(Jaha. Detta trodde jag att jag publicerade igår eftermiddag. Det gjorde jag tydligen inte. Så jag publicerar nu istället.)

För en minut sedan påbörjade jag mina sista tre av de arton timmar tågresa jag ska ha avverkat inom de senaste tio dagarna. Yas. Om tre timmar är det träsmak no more!!!

Det vill säga fram till Keyyos studentfirande och Håkan-spelningen i juni. Om nio dagar. Fan.

Anyhoo. Annars då? Jo tack det är bra. Är lite stel i låren bara. Sprang ju tjugoen kilometer igår.

Tog mig två timmar och nitton minuter. Mitt bästa lopp hittills! Gick snabbt och kändes bra! Sprang som en tjur! Flåsade som en hund! Svettades som en pubertal homo sapiens! Otroligt trevligt.

Idag hängde jag på Lilla Varvet. Jobbade med Göteborgsvarvet för fjärde året i rad, så idag kubbade jag runt på området och hejade, high five-ade, prisutdelade, kramades och tog selfies.

Hängde med Rebecka, världens härligaste varvet-arbetare, som tog en gölli bild precis innan jag skulle dela ut pris i F13-klassen. Sov som en kratta både igår natt och inatt (vilket jag gör varje gång det är fullmåne, vilket är helt sjukt, vilket jag själv vill förneka men trots allt ändå gör tamefan varje gång) men var en jävla hejare på att dela ut pris.

Nu: tåg mot Sthlm. Planera morgondagens vlogg. Knäppa upp gylfknappen. Aaahhhh.

Ligger i sängen i Landvetter. Stenhårt. Så jävla obekväm säng. Men ändå så skönt att vara hemma. Hur kan det alltid vara så skönt att vara hemma? Och hur kan Tahult fortfarande vara mer hemma än Stockholm?

Idag föreläste jag på Göteborgsvarvets mässa om hälsa!

Skrev en helt ny föreläsning, enbart för ikväll. Var så rädd att den skulle vara för torr men folk skrattade! Och var så gölliga och lyssnande och såg intresserade ut. Fick till och med ta en totalt o-ironisk selfie med en pappa efteråt! Heja o-ironiska pappor. De är bäst.

Sen mötte jag upp skaparna och de andra avkommorna och gick på restaurang.

Åt rotselleri med grönt gojs och lite beige puré av nånting, med saltiga pinnar och supertunna skivor av svamp.

Det var gott.

To do-list för resten av helgen: träffa Keyyo imorgon. Springa en halvmaraton på lördag. Sova på söndag. Och hänga i Slottsskogen på Lilla Varvet. Men mest sova. Och kanske åka hem till Stockholm igen. Vi får se.

God söndag, blög readurz. Är påväg till stan igen för att hänga med under Lilla och Mellanvarvet och twittra och instagramma och dela ut priser osv osv.

Förra året vid den här tiden kunde jag inte resa mig ur sängen utan hjälp. Mina ljumskar kändes ungefär som något som fastnat i en bilkross.

I år var det lätt. Jag flög upp o ba HALLOJ!!! Och sen flög jag ner igen för att jag hade rätt gosig träningsvärk i låren och dessutom ett värkande knä. Men det är ett sidospår.

Kolla! KOLLA! Jag gjorde det. Omajgod. 21 kilometer. Och det kändes inte ens svårt? Nä skoja bara. Det var SKITJOBBIGT. Men fram till typ 16 kilometer så kände jag mig… knappt… trött..? Fast så får en inte säga för då är en en jävla hurttönt och blir hatad. Ah well. Kanske värt det.

Kolla! KOLLA! Familjen Henry Korkskalle Hurtbulle! Look at those happy faces. De har ingen aning om hur dåligt de kommer att må 19 kilometer senare. Naw.

Kolla! KOLLA! Avslutade dagen med det bästa som går att få i sig efter en halvmara. Thaimat!!!!!!!! Jag tänker låta mina åtta utropstecken tala för sig själva.

Heja alla som springer idag! Vi kanske ses.

Okej. Det är nu det börjar bli läskigt.

Klockan är halv elva, vilket innebär att jag om fyra timmar precis påbörjat dagens härliga lilla motionsrunda. På 21 kilometer. Trevligt.

Ser helt sjuk ut. Sen ska jag i och för sig springa Göteborgsvarvet, så det är ju rimligt.

Sitter i bilen med pappa och Kimberly på väg in till stan. Det är ungefär nu som min kropp verkar göra allt i sin makt för att stoppa mig. Vad är det som gör ont i knät? Är jag inte väldigt snorig ändå? Visst är det möjligt att få hjärtstopp om en springer med halsont?

Ah well. Sålänge jag inte blir bajsmannen 2.0 är jag nöjd. Kom och heja på mig! Jag startar kl.1415. Ses där.

TADAA: veckans vlogg är inte bara en vlogg, det är desstom din ultimata guide till ett hälsosamt liv. Ni kan se mig som er personliga tränare. Ni får liksom det ni betalar för. Och ni betalar ingenting alls. Win win.

.

Nu ska jag gå till gymmet. Känns som att det behövs. Hejdå.