Ni vet när en är ute på webbtv-inspelningar som ingen riktigt vet hur hemliga de är, men alla antar att allt är superhemligt fram tills två dagar innan sändning för det är så det brukar vara? Japp. Det är min verklighet just nu och i två veckor framöver. Igen.

Sju saker en lär sig när en är ute på inspelning:

1. Att falla omkull när en blir låtsasslagen i ansiktet med en insamlingsbössa och se ut som att det gjorde ont.

2. Att sminka väldigt realistiska blåmärken.

3. Att memorera namnet på tio tjejer och sedan glömma bort dem igen.

4. Att bunkra upp med äpplen och kexchoklad för att ingen riktigt vet när vi har tid att äta lunch.

5. Att svettas minimalt så att avsnittskläderna går att använda under alla inspelningsdagar.

6. Att inte tycka att det är awkward att stirra in i en kamera i en halv minut när fotografen behöver ställa in fokus fastän det egentligen är en väldigt märklig grej att göra.

7. Att ljudkillen alltid hör mig när jag har på mig mikrofonen. Även när jag går på toa.

Kommer på svtplay i höst. Eller kanske kanal 5 eller tv3. Vem vet. Känn mystiken.

Splaydag igen. Har suttit på kontoret sedan klockan 09. Som en vanlig människa! Wow. Min hjärna känns som mos.

Har idag: haft spånmöte med IJustWantToBeCool inför [NYTT COOLT SPÄNNANDE PROJEKT]. Skrivit lite bok. Skrivit ut alla 40 sidor jag hittills plitat ner och börjat läsa igenom.

Just nu väntar jag på att min mobil ska ladda klart så jag kan gå hem för helgen. Joel bad att få läsa min bok medan jag väntar ut de sista batteriprocenten. Kolla hur fokuserad han ser ut:

Nästan som att han ska börja gråta. Börjar nästan undra vad jag skrivit. Also, kolla hur sne tjejen på den stora reklamskylten är. Plötsligt känns det helt okej att se ut som en potatis när jag fotar mig i själv i en vinkel som inte är rakt framifrån.

Såå fokuserad.

Såååå….. FOKUS, JOEL!!!!

Ni fattar inte hur taggad jag är på att låta er läsa. Joel hälsar att han tyckte det var helt fantastiskt. Och han lät inte ens ironisk. Halle frickin luja.

Gjorde en cameo i IJustWantToBeCool’s senaste video i fredags! Kolla på den bcuz den e rulig ;pPPpp

https://www.youtube.com/watch?v=ZKKrvjbBSUI” width=640 height=360]

Gomorron kompisar. Hur mår ni idag? Jag är på väg till en INSPELNING!!!

Nytt, säkert jättehemligt miniprojekt för en viss svensk TV-kanal med IJustWantToBeCool. Allt är alltid så himla hemligt. Ni kan väl låtsas att jag inte sagt något.

Annars då? Igår gästade jag Soran Ismails, Petter Bristavs och Aron Flams podcast Till slut kommer någon att skratta. Jag har inte iTunes så vet inte hur ni hittar den där, men HÄR kan ni lyssna på den annars.

Detta hände:

BEBIHUNDEEEEEEEEN! Den var så liten. Bara några veckor gammal. Ögonen var fan större än tassarna. Jag höll på fullaste allvar på att dö. Magen knöt sig och jag fick någon sjuk, ångestliknande känsla i kroppen över att jag inte äger en sån liten själv.

Jag gillar inte ens hundar. Men denna gillade jag. Den luktade gott. Ja. En hund som luktar gott. Såna hundar, som dessutom är typ två centimeter i diameter, gillar jag.

Hej kompisar! Nu är jag hemma från Lund. Sitter med en kofta istället för byxor (inga frågor på det, tack) och har svarat på mail och ätit godis den senaste timmen. Multitasking på högsta nivå.

Var jätteduktig bloggerska och fotade asmycket med min systemkamera i Lund, så jag tänkte visa hur det såg ut. Låt mig få presentera: Lund Comedy Festival i femton bilder.

Var där med dessa (inbjudna gäster) och Simon (mentalt stöd). Joel sa Clara, fota här, så ser det ut som att Victor är asförbannad på mig och detta blev resultatet. Kul va.

Det allra första vi gjorde var att åka från Lund till Malmö. Jag skulle till Sveriges Radio för att träffa…

Emma Knyckare! Och vara med i hennes radioprogram Knyckare i P3. Perukerna är pga Roliga Timmen. Emma böjer sig ner så att folk ska tro att hon är jättekort.

Sedan stannade vi i Malmö några timmar. Satt på en uteservering i spöregn (under parasoll, alltså, vi är inte dumma i huvudet) och gick för att äta Malmös kända falafel. Tror dock att vi valde fel ställe, för min falafel smakade typ potatismos. Okryddat, osaltat, friterat potatismos.

Vi var tillbaka i Lund vid 19-tiden. Hade ingen aning om hur, var och när vi behövde hämta ut ackreditering och få info om morgondagen, så vi barhoppade fram till klockan 2230 innan vi hittade till Stortorget där vi fick våra pass. Sen hände det jag skrev om igår, med minglet på Grand och hypnotisören, sen sov vi, och SEN!!!

Sen var det LÖRDAG och SHOWTIME!!! Vi promenerade till Stadshallen där hur många som helst köat i flera timmar. Sedan blev, först jag och sedan Cool, intervjuade inför fullsatt publik. Om ni missade det finns det att se HÄR (börjar vid 9:20).

Simon fick MVG i mentalt stöd.

Te på Grand Hotel. Och ASGODA smoothie-shots!!! Det står ett längst ner till höger i bild, uppdrucken. Svingod.

Sedan gick vi på andra föreställningar – här på Alex Horne, där mitt nylle svischade förbi på storbildsskärmen innan han gick på scen.

Och här på Kristoffer Appelquist i Lunds stora arena. Mycket bra, si si.

Sedan var det efterfest! Och jag överdriver inte minsta lilla när jag säger att tiden mellan klockan 00 och 03 är min bästa utgång någonsin. Hot Dub Time Machine – eller Tom, som han hette – dj:ade och spelade en låt per år från 1955 till 2014, inklusive Let It Go från Frozen, med tillhörande karaoke. I samma sekund som första låten gick igång var där direkt säkert tjugofem pers på dansgolvet, och när klockan var 03 och han kört en timma (!) längre än vad han egentligen var bokad till, avslutades allt med Hey Jude i en enorm kramcirkel av svettiga men lyckliga komiker.

Såhär bra tyckte Emil att det var.

Simon filmade lite. Detta var alltså innan vi bestämde oss att joina Joel på dansgolvet runt år 1980 (han hade raveat med vår regissör för nya serien Valfeber, Anna Granath, sedan typ 1962).

Kom i säng strax efter klockan 04. Sov några timmar och sen var det dags att åka hem. Min min på bilden ovan beskriver helgen rätt bra. Tack Lund! Tack Lund Comedy Festival! Tack för att jag fick komma och tack för att ni kom! Bjud in mig nästa år igen snälla!!!

Vi avslutar med en selfie på mig och supertrevliga Annika Lantz. För er som inte vet vem hon är, så är hon komiker och SVINBRA. Och kort. Jättekort, faktiskt. Nu förstår jag hur folk känner när de träffar mig för första gången.