Hej blöggy. Klockan är 1241 i Filippinerna, ni har inte ens vaknat i Sverige. Hoppas jag. Ni är knäppa om ni frivilligt är uppe nu.

Idag fick vi sovmorgon! Sov till 0830. Det var magiskt. Speciellt med tanke på att vi tidigare lämnat hotellen vid 05 efter att ha kommit i säng 23, förutom i förrgår då vi lämnade hotellet 0230 för att ta oss till södra Filippinerna. Hej, jag är trött.

Kolla trädet. Vind i 315 km/h orsakar sånt där.

Hittills har vi filmat fem reportage. Vi har mött människor i slummen, en journalist som forsatte sända radio medan vatten forsade in i studion, en familj som förlorade tre barn och sett kvarlevorna av fyra lik efter tyfonen Yolanda 2013. Det är så omtumlande. Har så svårt att greppa allt.

I förrgår var vi på ön Tacloban. Träffade den här:

Vi besökte en by av temporära hus för överlevare som tvingats fly för två år sedan. Så fort vi kom in i byn sprang det fram säkert tio barn, där en av dem tog mig i handen direkt och följde med oss runt på inspelningen. Hon var det sötaste jag sett. Sved i hela livmodern av moderskänslor.

Hon ville inte svara på vad hon hette så vi kallade henne Dora. Jag blev kär. Hon fick plats i min resväska men det blev dessvärre lite dålig stämning.

Skoja. Jag försökte såklart inte få ner henne i resväskan. Vem är jag ens att skämta i den här situationen. Allt bara krockar i min hjärna. Ugh.

Vi fick åtminstone doppat fötterna i Stilla Havet.

Hoppar en i där och simmar fett långt så kommer en till slut till San Fransisco. Producent-Maria och jag var mycket nöjda. Och brända.

Idag börjar Musikhjälpen 2015!!! Jag är så omåttligt taggad. Ska lyssna i SR-appen när de släpps in i eftermiddag  (16 er tid, 23 min tid). Jag är med i programmet över Skype klockan 22.30 svensk tid, missa inte det!

Vi hörs ikväll. Puss från er tillfälligt väldigt emotionella mamma gummiplommon.

OH MY LORD. Ni haters hade rätt. Jag är en hora.

Eller var, i alla fall. Mellan klockan 07 och 1730 idag. Som statist i Fröken Frimans Krig säsong 3. Say whaaat.

Jag spelar alltså prostituerad. Men jeez am I a fancy one.

Här är jag och mina hor-kolleger. Jag är med i sista avsnittet i två scener. Har inget smink whatsoever och brun peruk som mitt prostituerade alter ego, Clara Tutty (fun fact: hade jag hetat min farmors efternamn hade detta varit mitt riktiga namn. Helt seriöst).

Här är set! Blev helt sjuuuukt impad av allt. Alla hade 00-talskläder. En hel tvärgata avspärrad. Var sjukt trött pga calltime 07:00 men alla turisters chockade blickar höll mig pigg.

Om ni undrar hur en ser ut efter tio timmar under ett lager peruk, två lager kjol och tre lager kräppblusar har ni svaret här. Svettig hårbotten, sammetsleggings och benvärmare. Classy.

Är ens säsong 2 ute än? Nej. Och säsong 3 är redan färdigfilmad!??! Ja. Så om ni redan nu undrar vad ni ska hitta på julen 2016 så kan ni ju skriva in ett Friman-marathon i kalendern.

HEJ!

Här får ni en gatuselfie, helt oprovocerat:

Här går jag och är lycklig över att det var sommar i Stockholm idag! Har varit och köpt glass och dipp. Ikväll ska jag och Johanna äta chips, glass, dricka vin och bingewatcha Orange is the New Black. Vårt sätt att fira att mitt Sommar är inspelat och klart. Hayyo.

Här är en bild från igår. Världens bästa Sommar-producent Fredrik, ljudtekniker-Bengan and le self.

Tack för alla fina kommentarer igår. Blev så lycklig. Och det gick bra att spela in! Känns bättre nu. Även om jag typ kommer bajsa blod på tisdag av nervositet. Ah well. Might be worth it.

Blev färdig med inspelningen vid 20-tiden, åkte till en takterrass på söder och åt pizza och drack champagne. Ska ni någonsin fira något rekommenderar jag starkt pizza och champagne. Om ni är myndiga alltså. Är ni minderåriga rekommenderar jag pizza och pommac. Eller valfri alkoholfri dryck. Apelsinjuice funkar lika bra. Eller mjölk för den delen. Vad gott det är med mjölk, förresten. Har ni tänkt på det? Jag tänkte precis på det. Mmmm.

Avslutar med en bild från Sommar-studion. Såhär ser det ut!!! Hoppas någon av er får uppleva den någon gång. Det var ascoolt.

Nä. Chips och vin var det. Hejdå.

Ibland känner jag att jag hade platsat i en indiefilm. Inte för att mitt liv består av bokeh och damm i luften i solnedgångar. Mest för att indiefilms-karaktärerna brukar vara rätt miserabla och typ äta pizza direkt ur kartongen på ett dåligt dammsuget golv och det kan jag relatera till.

Igår nådde dock denna känsla sin peak. Jag upplevde bokeh och damm i luften i solnedgången. Jag var på ett frickin tak.

Now look at this and tell me it aint beautiful.

Sista inspelningsdagen av KAFSMAG säsong 2 med IJustWantToBeCool. På ett frickin tak. I solnedgången. MED PIZZA.

Halloj. Casta mig till era indiefilmer. Direkt, tack.

Kan inte avslöja vad vi filmade men det involverade en och en halv timmes längre inspelning än först planerat, så jag var hemma klockan 03. Japp. Noll tre. Inatt. Sov fyra timmar och gick sedan upp, traskade till Hallå P3 och kände mig bakfull hela dagen.

Mmm. Allt för konsten. På SVT play i höst.

Folk! Människor! Läsare! Gummiplommon!

Hoppas ni mår bra. Och att ni står ut med varannan-dags-bloggande(-ish) från min sida. Jag fattar liksom knappt vart dagarna tar vägen längre och mitt i allt slås jag av tanken att HEY JAG HAR JU EN BLOGG och plötsligt inleds alla inlägg med ett ”förlåt att jag blivit kass på att blogga”. Det känns dock som att vi känner varandra tillräckligt väl för att fatta varför. Vi är ju homies. Buddy-plommon. We got each other’s backs.

Idag gästades jag och Linnea av Sissela Benn!!! FAN VILKEN KVINNA. Vi pratade massa Filippa Bark i programmet, och lite integritet och prestationsångest strax innan som jag tyckte var synd att det inte kom med i sändning. Och imorgon kommer Gina Dirawi. Fett nayz. Har ni frågor som ni vill att jag ska vidarebefordra så skriv en kommentar, så kuppar jag in dem. HEHE.

Annars då? Ikväll fortsätter vi spela in det där hemliga jag gjorde i maj, som faktiskt inte ens är hemligt längre. Jag har en roll i IJustWantToBeCool’s säsong 2 på SVT! Eller berättade jag det senast..? Javenne. Jag är med i massa avsnitt i alla fall. Ikväll spelar vi in den allra sista scenen *förbereder mitt vackraste filmleende och glädjetårarna*.

Tills det är calltime sitter jag på innergården och läser. Bättrar på brännan ba ni vet. Den där obefintliga. Just den.