Nu ska ni få se bilder från när jag hängde i Elsa Billgrens studio!!!

Så många klänningar. Så gamla klänningar. Så fina klänningar. Kan liksom inte greppa att folk faktiskt fått dessa uppsydda och haft de på sig för en sisådär 70 år sedan.

Elsa var så fin. Och så sjukt påläst på allt vad historia heter, och hur den påverkat klänningars utseende och tillverkningsmetod. Dessutom är jag avundsjuk på hennes hårfärg. Trots att den är fake.

Elsa hade en parfym för ateljén och en parfym för henne själv. Båda luktade skitgott. Tänk er typ luftigt, dammigt, blommigt och en hint av farmor.

Jag gick mest bara omkring och var fascinerad.

Hårband! Med blommor! Jag hade ett liknande hårband med blommor när mina föräldrar gifte sig, fast blommorna var mindre och violblå, och det kliade så mycket bakom öronen att jag fick skavsår.

Lyfter på foten lite casual.

Foto: Gustav Udd/Art89 Television. Avsnittet hittar ni HÄR!

Hej bloggy. Igår åkte jag till inspelning klockan 09 och var hemma klockan 23. What up, saturday.

Men det var zöft för jag fick hänga med dessa:

Och eftersom jag vet att många av er är mer eller mindre betuttade i dessa pågar tänkte jag skriva lite om denna långa och trevliga dag.

Bilden ovan är tagen på deras hotell. Vi fick 20min att göra en morgon-intervju och sedan åkte vi till Annexet där de skulle ha sin spelning. Där cirkulerade ungefär lika många tjejer som där finns droppar i havet och jag fick ta så många bilder att jag blev både osäker och obekväm. Lösning: dra på solglasögonen och springa nervöst efter producent-Carin.

Till slut blev vi insläppta i alla fall.

Då var klockan 13. Våra liv igår mellan klockan 13 och 22 bestod i stort sett av väntan. Det var jättekul.

Inte. Lol.

Vårt main goal var att få filma så mycket som möjligt med killarna, så medan de repade mellan kl.14-17 satt vi på golvet och såg på. Filmade lite när jag dansade.

Tog selfies.

Och fangirlade över dödsätaren på scen.

Klockan 18(-ish) började publikinsläppet. Då hade vi fortfarande inte fått prata med The Fooo sedan hotellbesöket. Istället sprang vi upp på balkongen och filmade alla svintaggade tjejer som bokstavligt talat studsade fram till kravallstaketen.

Klockan 20 fick vi komma in i den heliga graal (läs: The Fooo’s loge) och prata kort med dem om nervositet, dansmoves och huruvida de bara kramar tjejer.

Sen var det konsert kl.2030. Vi fick inträde till vip-balkongen för att kunna filma. Stod där minding my own business när plötsligt några i publiken skriker CLARAAAA och vinkar. Jag vinkar tillbaka. De skriker svinhögt. Några andra vinkar, jag vinkar, de skriker. Plötsligt hade jag 3000 tjejer nedanför mig som vinkade och skrek åt mig där på läktaren. Hybris level: overload.

Sen fick jag prata med the boiz en gång till när de var färdiga, och så packade vi ihop, och så blev jag smygfotad, och så sa jag åt smygfotarn att jag inte gillar att bli smygfotad, och så åkte jag hem, och så sov jag gott.

Sista inspelningsdagen idag! Vi hänger en heldag med gästerna i sista programmet. Om en timma ska vi möta dem på deras hotell. Och, ja, de flesta av er gissade rätt på mitt hintelyhint-inlägg för någon vecka sedan – dessa är finalgästerna:

https://www.youtube.com/watch?v=NwrOPX9CzzM” width=640 height=360]

Har ni något ni vill fråga pojkvaskerna? Skriv i kommentarsfältet and I’ll keep it in mind!

Erhmagerhd är jag i Mordor?

Ibland kan en känna att en blir lite kär i Victor Beer och hans personlighet, och den känslan kan en få extra mycket av när nämnda person gör en helhjärtad Gandalfimitation. Vi filmade sketch inför Gultuben (blir JÄTTEGLAD om ni går in och röstar på mig, tar typ max en och en halv minut) så våra äventyr i Mordor får ni se den 15e april.

Sen kände vi alla ungefär såhär

Så vi åkte till kontoret och åt pizza.

Jag kommer bli förkyld när som helst. Jag bara känner det. Min hals kliar och lungorna får mig att undra om det kan vara lögn att jag aldrig rökt i hela livet. Sitter i min nya jumpsuit, hostar, lyssnar på Oscar Peterson-jazz och är ändå glad, för det passar så himla lägligt att jag blir sjuk när vi inte har inspelning nästa vecka. YESSSSS.

Idag filmade vi med mitt nya favoritband State of Drama!

Från vänster: bandet, producent-Carin, Stefan Koros krull, fotograf-Sebbes fötter och Slenderman (aka regissör-Noffi) (som inte alls tycker det är kul att vi kallar honom Slenderman).

Johanna tog denna fantastiska bild på oss. På gitarr-Rickards förslag gjorde vi duckface. Det var ett fint ögonblick i mitt liv.

Så himla supermysiga! Vi bakade och pratade Mello, Harry Potter och försvunna bandmedlemmar. Avsnitt nummer fyra, meine kleine dames et messieurs. Ni har något fantastiskt att se fram emot.

Nu ska jag äta osthjärtan. Trevlig fredagskväll. Hejdå.