God julmorgon mina gummiplommon. Har ni sovit gott?

Här är en fin juldagsbild av farfar, pappa och mig. Pappa visar farfar sin pad. Farfar är fascinerad.

Det är juldagen!!! Det vill säga julafton 2.0 när en har förälder från England. Om julafton är THE julafton, så är juldagen julaftonens supermysiga lillebror som säger gulliga saker som en skrattar ömt och hjärtligt åt.

Tre generationers slående likhet.

Här är en fin bild från igår, på farfar med mig och Kimberly:

Ojsan. Det var ju visst Michael Caine. Med Gillian Anderson och Clémence Poésy. Se på fan. Har ingen aning om hur den bilden hamnade i mitt mobilgalleri.

God jul bloggysar! Hoppas er dag varit fantastisk, eller i alla fall helt okej. Tänker på er alla var ni än är, vad ni än gör och hur ni än mår idag.

Det snöar i Landvetter. För tjugo minuter sedan var jag ute och sprang runt på altanen och tog selfies. För att det snöar. Och för att jag kan.

Kolla så glad! Snöööö!!!!!! Plus att jag fick ett par låga, bruna Docs av mina favorit-skapare i julklapp. Chillar:

Lockade håret imorse. Har ingen locktång så tvinnade slinga efter slinga till en hårloop och plattade med plattång. Ni fattar inte hur lång tid det tog. Här har ni en selfie med syster-photobomb efter helvetet i alla fall:

Faster, fasters man, kusin och farfar är över från England. Firade julaftonen med dem och mormor & morfar. Det händer alltid så mycket fantastiska grejer när vi träffar dem. Kulturkrockar extraordinaire.

Nu står att se midnattsmässan från Rom med katolske farfar härnäst på schemat. Mycket spännande. Väck mig inte om jag däckar.

Alltså YAY julafton idag igen! Fick två avier på posten. Hjälpte skaparna att storhandla och hämtade ut paketen på samma gång. Kom hem, öppnade dem och arrangerade innehållet skitfint på mitt skrivbord för lite stilleben-foto. En är väl rutinerad bloggerska.

Ena julklappen från Lindt. En Ida Sjöstedt-ask med choklad. Som om en någonsin kan få för mycket godis på julen. Lol. Aldrig. Observera även gärna hur fint och till synes slumpmässigt pralinerna hamnat lite här och var. Så kan det gå.

Andra julklappen från Bonnier och min kära Veckorevyn-redaktion. iitala-Vinglas! Halleluja! Lagom till inflytten i ny lägenhet! Coincidence? I think yes. Because jag fick besked om lägenheten i förr-förrgår och de har dessutom antagligen gett alla samma julklapp. Men ändå. Ni fattar.

Tack!

Kompisar. Det har hänt en grej. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Får väl gå rakt på sak antar jag.

Jag har slått in ett perfekt paket.

Ser ni? SER NI? Hur perfekt raka vecken är? Hur exakt de två sidorna matchar? Hur precist flärpen når undersidan? Hur där inte finns några som helst överflödiga bubblor och ojämnheter?

Detta är ett litet steg för kvinnan, men ett stort steg för mänsligheten. Eller vänta. Tvärtom. Litet steg för mänskligheten, sjumilakliv för mig. Så var det, ja.

Jag har aldrig varit bra på att slå in paket. Värdelös, närmare bestämt. Resultat: mitt självförtroende idag kommer vara invincible deluxe. Ska köpa en trisslott och testa om jag kan flyga senare.

Hallå eller. Jag hoppas att åtminstone några av er minns min och Daniel Norbergs jullåt från förra året. Upp med en hand? Ah, just det. Ni var några stycken. Det blev ingen ny i år, men däremot blev det SÅNTHÄR:

https://www.youtube.com/watch?v=ZMjJyffqNJo” width=640 height=360]

https://www.youtube.com/watch?v=uvsnDibQEvk” width=640 height=360]

Håll till godo.