I förrgår kom vi hem från Paris. Jag har fotat jättemycket, fast min kamera är mer en filmkamera än en fotokamera och därav är 90% av bilderna antingen suddiga, brusiga eller bara allmänt dåliga. Ja, jag ska köpa en bättre. Ja, det är bara något jag säger eftersom bra kameror kostar rövmycket och visserligen har jag pengar men jag är snål. Nej förresten, inte snål. ”Sparsam”.

Så jag kommer dessvärre inte göra en fotobomb, som det så fint heter på bloggspråk. Men å andra sidan finns det bara en enda bild från resan som är värd att se. Den tänkte jag lägga upp. Här kommer den.

Påhittad bakgrundsstory: en för omvärlden okänd människa från norra Kina på semester i Paris skulle fota Eiffeltornet. Hen ställde sig i den välkända parken sydost om tornet, vred på kameran för att få en estetiskt tilltalande fotovinken, tryckte av en bild och detta var vad denne kines beskådade under de tre sekunders preview på systemkamerans skärm. En tunnhårig, blekrosa europé med jättestor mun hade lyckats photobomba sig in i hörnet på bilden. Kinesen tittade förvånat upp från kameran och såg europén, hysteriskt fnissande, springa från platsen.

Verklig bakgrundsstory: det är ett jävla helvetesuppdrag att ta en selfie med systemkamera framför Eiffeltornet. Jag tog åtta bilder innan jag någon blev bra. Bilden ovan är inte den åttonde.

Hej bloggy. Ni vet det här med att jag och Simon dricker typ två enheter alkohol per år?

Idag flög vi hem från Paris. Dödade tid med att lukta på parfym och titta på spritflaskor. Vi flyttar till egen lägenhet om två veckor och jag vill ha en (tom) whiskeyflaska att ha levande ljus i.

Så vi köpte en. För 600kr. Inte ens taxfree.

Tydligen limitid edition som lagrats i en ensam tunna och genom åren provsmakats flera gånger av whiskyexperter för att smaka exakt perfekt. Wow.

Men snygg är den. Kommer passa i nya lägenheten. Vem vill komma hit och hjälpa oss dricka upp vår whisky?

Jag har stött på många i mitt liv med gigantiska humörsvängningar, men vädret i Paris är fan nummer ett på listan. Idag tog vi upp paraplyet i racerfart minst tio gånger för att överleva överfalls-störtskurar.

Här var vi:

La Tour Eiffell! Oui! Bien sûr! Och här var det fint väder. Sen gick vi över Seine, under tornet och ut på andra sidan in i en park. Där blåste det som fan. Var tvungen att hålla babyfjunen på plats.

Ser ni molnranden på himlen? Kolsvarta moln. Och titta på mitt ansikte – sol. Fem minuter senare började det spöregna igen.

Skulle ta selfie där jag inte skulle hålla handen på huvudet. Då råkade det komma ett par människor bakom mig. De upptäckte dock att jag var i selfie-mode, och var trevliga nog att akta sig och vänta bakom mig. Schysst!

Imorgon åker vi hem. Ska bli rätt gött. Även om jag gillar att ha gratis inträde till typ allt tack vare att jag är EU-medborgare och under 26.

Igår var vi på Disneyland hela dagen. Gick enligt stegmätaren i min mobil 22800 steg (brukar snitta 5000) och däckade på hotellrummet när vi kom tillbaka.

Idag har det regnat. Vi tänkte vara smarta och tillbringa dagen inomhus på Louvren, men alla andra var tydligen också smarta så vi köade i 50 minuter bara för att få komma in i byggnaden och nu har jag russintår pga alldeles för blöta converse.

Saker vi kommit fram till idag:

1. Louvren är stort som fan. Och jättedåligt skyltat. Vi kollade kartan: okej det enda vi vill se är Misslisibell aka Mona Lisa, då är hon där på kartan, då går vi. Ojdå vart är vi nu. Jag vet inte. Här är det avstängt. Ska vi ner en våning? Här är det ju en bild på henne och en pil! Vi följer pilen. Nä här var hon ju inte. Nähä.

2. Fransmän är idioter. Inklusive franskvinnor. Tycker att alla ska akta sig för dem. Säger pardon med lika mycket inlevelse som de säger en falafelrulle tack. Extra vitlökssås. Nej inga jalapenos. Samma med japanerna. Och spanjorerna som armbågar sig fram i alla köer. Folk i allmänhet är idioter, faktiskt. Jag och Simon också, antagligen. No hate.

3. Barn är också idioter. Speciellt hyperaktiva sådana som springer. In i folk. In i mig. Bakifrån, klämmer på min väska och snubblar iväg åt ett annat håll medan en förälder orkeslöst ropar åt hen att komma tillbaka.

Ja, vi är lite tpl* idag (* = Trött På Livet™). Nu ska vi äta pasta. Hejdå.

Att skynda från restaurangen, in på närmaste livs för att köpa chips och vatten, halvspringa till hotellet, svära åt internetuppkopplingen som inte vill ansluta och klockan 19:59 inse att Eurovision song contest inte börjar förrän klockan 21 är lätt dagens antiklimax.

Så jag är i Paris! Och har en halvtimma att döda innan mello. Vad låter bättre än att jag berättar om min dag? *jubel, applåder, da capo da capo* Tack tack äsch en är ju rutinerad bloggerska.

Såhär härligt väder är det i Paris just nu:

Det vill säga skitsämst. Regnar och är rätt kallt. Men från taket på Galeries Lafayette kan en liksom inte klaga, så jag väntade med skitsnacket tills jag kom hem och slog på datorn. SÄMST!!!

Galeries Lafayette är, för er som undrar, ett skitstort märkesvaruhus på sju våningar. Typ NK fast tio gånger maffigare. Gick förbi YSL och Estée Lauder och M.A.C. och önskade att jag var svinrik så jag kunde köpa alla läppstift på hela den gigantiska bottenvåningen.

Lemme take a selfie #självis

Sedan åt vi stereotypisk kille vs tjej-middag – det vill säga Simon åt sin standardburgare och jag tog en sallad med tre av sakerna jag älskar mest i livet (rökt lax, avocado, räkor <3).

Rolig grej nr.1: min sallad hette Le Zlatan.
Rolig grej nr.2: vi kom hit vid 15-tiden idag och har redan sett 7 baguetter. Sex stycken burna av människor på stan och en som åts av en kvinna på flygplatsen. Och då snackar jag alltså riktiga, halvmeterlånga, nybakta baguetter. Way to go med att förverkliga alla mina fördomar om fransmän.