Hej blögreadurz. Här sitter jag och ser ut att sakna 80-talet.

Vad händer med mitt hår. Jag vet inte. Ingen vet. Det ser förjävligt ut. Lite härligt ändå.

Ni vet det här med min konditionsrelaterade ångest inför Göteborgsvarvet? Jag fick ett fix förra veckan och satte upp ett träningsschema. Jogga två gånger i veckan, ett kortare och ett längre pass. As-ambitiöst. Tänkte att nu jävlar.

Sprang två gånger. En gång i fredags och en gång i söndags. Nu är jag sjuk igen. Nice.

Skulle egentligen sprungit igår men kände mig lite för hostig, så jag avstod. Bra val, Clara, för idag vaknade madame herself med snor ända från näsgångar till hälsenor (typ) och en hals som var lika slemhostig som en kedjerökande manet.

För i helvete, kroppen. Det där är helt fel reaktion. När jag börjar motionera ska jag börja må BRA. Är det så svårt att fatta. Ughhhhhh.

Aja. Har asbra eyeliner idag i alla fall, så livet är inte helt värdelöst.

Syns det ens? Jag vet inte. Jag vet inte mycket. Har faktiskt precis skrivit en sida i min dagbok om hur lite jag vet om olika saker i livet just nu. Helvete vad filosofisk jag är idag. Måste skärpa mig.

Hej bloggy. How’s it going. I’m good. You know, just living the life of a famous author superstar.

Dvs… stressar sönder. Idag kom dagen som jag redan innan jul visste skulle komma. Dagen då det slog mig att jag har deadline på söndag, åker till Lund ikväll för att föreläsa imorgon och sen har Henry-besök i Stockholm hela helgen och INTE. ÄR. FÄRDIG.

:-)

Jag som var så cool och självsäker igår. Jävla skit.

Här sitter jag nu. Äter pre-Lund-middag innan jag måste åka till flygplatsen och markerar allt i mitt utskriva manus som jag inte är nöjd med.

Ändå en härlig känsla att vilja skriva om två (av 6) hela kapitel. NOT!!! Hahaaaa gotcha reeeaaal good!

Ah well. Det kommer bli en bok oavsett. Såvida inte min Dropbox, där alla filer ligger, kraschar. Näe. Sluta se på mig sådär, ödet. Snälla gode gud låt inte min Dropbox krascha.

Jag tog en bild som beskriver min sinnesstämning så perfekt. Titta. Se djupt in i mina ögon. Känn energin. Känn utstrålningen och glädjen. Känn den.

Ugh.

Får ni också dagar när ni slås av hur meningslöst allt är? En mening jag aldrig jag trodde att jag skulle skriva. Wow. Deep shit, Clara.

Tror stenhårt på att meningen med livet är meningslösheten. Och nej, sluta skaka på huvudet och lägg ner burken med antidepressiva, meningslöshet är ju ASNICE!!! Tänk att vad du än gör med ditt liv, så är det ändå totalt meningslöst i längden. Såvida du inte är Oprah eller Obama. Men det är du inte. Du kan med andra ord göra exakt vad du själv vill med ditt liv, för det spelar ändå ingen roll. Jag älskar den tanken.

Sen kommer dagar då en blir plågsamt medveten om den andra sidan av myntet. Idag har varit en sån dag. Ingen mat i kylskåpet, astrött pga sover för lite, måste filma videos men har ingen kreativitet, måste skriva på boken men orkar inte för allt är ju ändå bara fullkomligt meningslöst.

Nu är jag påväg till mitt söndagskvällssällskap i Jordbro. Mysigt men meningslöst. Ah well. Svart och svår, over and out.