Hej blöggy. Jag känner på mig att detta kommer bli ett sånt inlägg med massa webbkamerabilder och ingen djupare mening alls. Den känslan kommer främst från att jag precis öppnade WordPress utan att ha något som helst att skriva om. Det brukar gå så då.

Hej. Ja. Tog denna bilden och tänkte ha den i samma veva som jag hälsade, men så blev det några ytterligare meningar efter det första ”hej”-et, så säger det igen. Hej.

KOLLA VAD JAG HAR DÅ. Guldtubendricka. Nice. Kom hem från Lund igår och hittade en kasse med massa Vitamin Well utanför lägenhetsdörren. ”Grattis till nomineringen önskar vännerna på Vitamin Well”. Tack. Det var gott.

Jag råkade kanske eller kanske inte spilla tre deciliter genom min mungipa när jag tog den här bilden.

Idag är en sån dag när en bara lullar runt hemma och är supervuxen (= tvättar, städar, lagar riktig mat osv). Har väldigt smutsigt hår också. Vilket jag försökt dämpa med torrschampo. Och misslyckats. Men jag är inne på dag tre av tre mellan tvättar, har följt ett strikt tvätta-håret-schema de senaste veckorna för att tajma så att jag tvättar håret kvällen innan Guldtuben och därför har FLAWLESS hår på galan. Det kommer alltså vara rent och kännas fräscht, men ändå ha en natts skalpsvett så att det går att göra en frisyr av utan att det är för glatt och glansigt.

Detta tog många års forskning att komma fram till.

Plan för resten av dagen: ska tvätta klart. Ska kanske till Splay. Ska kanske träffa en vän. Ska möta upp Keyyo som sover hos mig över helgen. Och ska laga tacopaj. Mmmm.

Hej blöggy. Här sitter jag och pillar Krunis i näsan.

Är helt slut. Släktkalas är tröttsamt. Nu är jag officiellt infirad som 21 år i familjen, i alla fall! Skönt.

Vid tårtätningen slog det mig att det ju kanske kunde vara en idé att fota lite till bloggen. Sen kom jag på att mobilen låg på laddning i mitt rum. Så, inga tårtbilder. Däremot kan ni få en bild på min present från mina bedårande syskon:

Detta kan mycket väl vara det bästa jag fått i födelsedagspresentväg… någonsin. Nu kvarstår frågan om jag kommer våga ha den på mig eller inte. Antagligen inte.

Just det, jag tog webbkamerabilder med mina morföräldrar också! Yiiieeeessss. Bloggnerven var med ändå. Här är vi. Hej hej.

Mormor brukar alltid se så arg ut på bilder, så jag bad henne att se glad ut. Hon svarade ”Nej usch. Jag hatar att vara glad” och såg jättenöjd ut.

Jag och morfar. Lite lika ändå.

Och det var det. Det blir inte bättre än såhär. Nu ska jag äta chips och redigera morgondagens vlogg. Den kommer handla om ögonbryn. Nu blev ni nyfikna va? Precis. Kände det ända hit.

Hej bloggreadurz.

Hur mår ni?

Jag och mitt babyhår sitter och äter överbliven morotskaka.

Kom precis hem. Min hjärna är mos. Kan inte tänka klart. Är så trött att det är el cray cray.

MEN HOPPSAN SA!!!!! Vad är det där? Varför är hela min vänstra överarm blodig, varig och täckt av plastfolie? Och VAD I HELVETE är det där SVARTA SOM SER UT SOM EN TATUERING????

Det är det. En tatuering. Det är en tatuering. Det blev en tatuering. Idag tatuerade jag mig. Jag är tatuerad. Ursäkta.

Tänkte egentligen inte visa förrän i min vlogg på måndag, men för i helvete. Jag har blivit nålhuggen under fyra timmar idag. Måste ju få visa någon mer än min anti-tatuerings-mamma. Ni får en smygkik. Ser ni vad det är?

Den är inte helt färdig, trots att jag låg på en och samma tatueringsbrits mellan klockan 1130 och 1630 idag, så ska tillbaka och fixa det sista om några veckor. Skulle egentligen kört hela vägen fram till 17 men alltså, testa för all del själva att hugga lite nålar i underarmens gäddhäng. Med andra ord: jag låg och vred mig i plågor, så fick sluta en halvtimma tidigare.

Gör det ondare att föda barn än att tatuera sig ska jag fan aldrig ha barn.

Äter alltså överbliven kaka för att förhoppningsvis bli så sockerchockad att jag tillfälligt glömmer bort att jag kommer dö med den där saken på armen. Förväntar mig att överrösas med rosor och komplimanger om hur vacker den är. Eller ja, det lilla ni fått se i alla fall. Tack på förhand.

Hej followerz

Jag kom, som ni säkert vet ifall ni bemästrar konsten att läsa mellan rader, hem till Landvetter igår. Ska vara hemma i tio dagar för att rensa ur mitt rum och låta lillebror ta över det. TIO dagar med dåliga bussförbindelser må låta katastrofalt, men det är helt okej när familjen har ett stående förråd av minst fyra olika chipssmaker. Då finns det chans för överlevnad i alla fall.

Men nog om det och mer om sånt som är viktigt i livet. Som hår, till exempel. Vad har hänt med mitt idag??

Vad händer. Hur fick jag hockeyfrilla. När blev jag 50 år äldre. Så många frågor, så lite svar.

I övrigt har jag inte rensat så mycket. Började städa ur min lilla garderob, hittade ett par fluffiga sockar och en fluffig tröja, tog på dem och beslutade att det var färdigrensat för dagen.

Soft. Annars då? Det är könsfredag! Könet är ett gammalt internt skämt från Valfeber-inspelningen, en sen fredagkväll på set och alla var trötta nog att tycka att det var skitkul att kalla varandra könsord. Vad ska ni göra idag? Själv ska jag på fest! Huzzaah! En jättegammal klasskompis fyller 20. Det ska bli kul. Trevlig könsfredag på er.

#könsfredag

Gokväll läsare, önskar jag, nudelskålen, min otroligt fylliga underläpp och mitt sneda, halvquirky leende som jag inte har en aning om hur jag lyckades få till.

Här sitter jag och käkar gårdagens nudelrester.

GOTT!!! Och lite jobbigt att värma. Vi har ingen micro. Vi har inte ens plats för en. Och den gången jag försökte värma rester i ugnen, på jättelåg värme, så sprack tallriken. Aldrig mer värma annat än paj och gratäng i ugnen, med andra ord. Därför stekte jag upp nudelresterna. Funkade jättebra! Förutom att det i början såg ut som en extra trådig manet, och i slutet – tack vare brist på tålamod – som en sönderhackad, trådig manet.

Vad ska ni göra ikväll? Jag och Simon ska se konspirationsteori-dokumentär och äta pringles. Min favoritsyssla.

I övrigt håller jag fortfarande på med ~*hEmLiGt PrOjEkT*~ så ifall någon undrar gör jag INGENTING om dagarna. Bara sitter hemma och pillar mig i naveln. Eller ja, det gör jag ju ändå, men nu snackar vi hela tiden. Fattar inte varför det fortfarande är hemligt men projektledarna lovar att ni ska få veta snart. Trevlig helg!