TITUT!
För typ fem kanske sju år sedan så gjorde jag en frågestund där jag svarade på era frågor genom klipp. Skulle kunna säga att jag var tidens första YOUTUBER egentligen.
Nu är det dags igen. Ställ era frågor här i kommentarsfältet (tex ”var är jeansen ifrån?” ”Hur slutar jag läsa min killes sms?” ”Tips om man vill jobba med tv?” ”Vad gör du om 10 år?” osv. osv.) – så återkommer jag med en rörlig jävla dundervideo till er inom några dagar.
Kul va!!!!
Ja!!!!!!
Tack!!!!!!
Kommentarer på ng.se granskas i efterhand. Allt innehåll som vi bedömer som olagligt, liksom personliga påhopp, rasisiskt, sexistiskt eller på något sätt stötande kommer att raderas.
Vi polisanmäler alla kommentarer som bryter mot svensk lag. Detta för att värna om våra skribenter och läsare.
|
|
Björn Werner möter Sandra Beijer |
Exklusiv intervju: Sveriges nya chipskung |
Krogrecension: Ett Hem |
Krogrecension: Bistro Renard |
Spel med kultstatus inom sina kategorier |
Krogrecension: Bambi |
Krogrecension: Melanders Södermalm |
Krogrecension: Bord |
Det här med pojkvänner och tjejkompisar, hur gör man för att inte tycka det är minsta lilla jobbigt? Är väl orimligt att gå genom livet utan att få vänner av båda könen! :)
När började du gå i terapi och hur länge behöver man gå för att det ska hjälpa?
Vilken planet skulle du helst vilja bo på (om vi utgår ifrån att det går att bo på alla utan att dö o.s.v.)?
Hej Hanna!
Jag lyssnade på podden idag och tänkte på detta om känslomässigt arbete i reaktioner och ” att vilja vilja” som du sa. Hur gör du och din kille konkret för att eran relation ska bli jämställd? Alltså typ har ni delade arbetsuppgifter, lagar mat varannan dag etc etc? Och framförallt när det kommer till känslomässigt arbete då.
Jag och min kille är bägge feminister ( dock jag mest,såklart) och tycker det är viktigt att det är lika, men det är ändå i slutandan alltid jag som styr upp allting för att han ” aldrig har tänkt på det” och det gör mig galen och väldigt väldigt ledsen. Känner att jag behöver nått konkret man kan göra och inte ba tänka efter lite.
Obs, du behöver ej läsa upp detta om du inte vill. MEN jag uppskattar verkligen att ni pratar om sånt i podden och bloggen. På många sätt är det ju det som är det största och viktigaste problemet i relationer och kanske inte huruvida man plockar ut ur diskmaskinen ( obs också viktigt såklart) Och bara genom att skriva den här jävla frågan så va man väl där igen och tar på sig ett jävla ansvaret för relationen med allt vad det innebär.
Älskar dig och podden och Hussen!
Ps, tips om migrän:jag har haft det mycket och om det bli riktigt illa, gå till läkare och få receptbelagda mediciner, men mår spunk ibland när man har tagit dem men det hjälper under en längre tid. För mig är mycket solljus(mvh drakula) och konstiga syntetiska dofter sånt som sätter igång det, kanske alkohol också men det tänker jag inte på, men det är ju olika för alla. Ett tipz är iallafall att ta medicinen superfort, när blixtrarna börjar och att ha en kall handduk på huvudet och tinningarna. Det är som att dom liksom ”sväller av” då. Brukar lägga en blöt en i frysen så det blir riktigt kall och sen på pannan. Duscha hela huvet dödskallt kan också lindra lite. Detta med stress och migrän är jättekonsotgt tycker jag. Kan va så stressad att jag ej sovit på veckor , ingen migrän. Sen kan jag har värsta chilla veckorna och så slår det till. Min syrra har köpt en riktigt ordentlig kudde också så att nacken ligger bra på natten, det har hjälp henne mycket. Förlåt om jag har gett ombedda tips nu, men jag *känner mycket* men migänmänniskor eftersom jag själv har det.
Puss o kram
Att bli kär i en människa som efter två år visar sig älska en tillbaka är verkligen få förunnat. Den totala lyckan vet många är svår att beskriva.
Men om den här människan nu är hela 24 år äldre.. 24 år.
Om vi båda vet att vi långsiktigt inte kommer kunna ha familj eller så. Är det dumt att stanna fast man aldrig varit lyckligare i sitt liv?
Hej Anette! Nu är jag inte Hanna… men. Min partner är 21 år äldre än vad jag är. (35/56) Hans barn är vuxna, jag har aldrig velat ha barn så det funkar fint för mig. För oss. Klart vi fattar att han kommer bli gammal och skruttig långt innan mig men det är omöjligt för oss att inte vara med varandra så .. Vi är det. Och så får vi se vad som händer. Har aldrig varit lyckligare förresten. Vill du däremot ha barn så tycker jag själv inte att det är värt att kompromissa bort. Det är en för stor sak.
Lycka till!
Hanna!!! Jag har kommit in på medie och kommunikationsvetenskapsprogrammet! Vist gick du det? I så fall, vad tyckte du? Är det värt? Jag vill nog jobba med PR eller tv tror jag så- är jag på rätt spår allsmäktige master?
Hej M!! Var kom du in? Jag kom in i Malmö på samma grej och undrar exakt samma sak. Hör av dig vetja! <3
Du behöver inte svara på alla, här kommer massa frågor – högt och lågt.
#Dina bästa lifehacks?
#Vad finns alltid hemma i er kyl/skafferi? Typ kryddor/produkter du ej vill leva utan.
#Din favoritparfym?
#Kan du berätta om nån händelse som du trodde var ett misslyckande/liknande ”dålig” grej men som istället blev till din fördel/en möjlighet/bra grej?
#Kan du göra en tipslista till dig själv som du själv som 85-åring skriver?
#Kan du dela med dig av din ”life bucket list”?
#Om du bara fick äta 1 sak, på 1 plats, i 1 plagg med 1 person/djur som sällskap vid 1 tillfälle – vad,vart,vem? (exempel: äta bladspenat på bryggan i badrock med en katt på nyår)
#Ekonomitips till ung studerande tjej som vill stå på egna ben rent ekonomiskt inom snar framtid
#Om du bara fick följa 5 kända personer på instagram, vilka?
#Fem snabba:
Sundsvall – Stockholm
Snabbmat – slowfood
Alltid hungrig – alltid kissnödig
Vara sin egen chef/egenföretagare – Fastanställd
Sötpotatispommes – vanliga pommes
Om du och Anton fick ett barn, vad skulle hen heta då?
Hej bästa du! Ska fatta mig kort och hoppas du har nåt klokt råd….
Jag ”dejtar” en kille just, som jag märker på mig själv att jag gillar mycket, mer än jag trodde att jag skulle göra. Svårigheten är att han är asylsökande från Syrien…och han är troende muslim och kommer från en helt annan kultur än mig. Detta gör att vi såklart är väldigt olika varandra i MYCKET. Men det mesta tror jag jag nog skulle gå att komma överens om/kompromissa runt och få det att funka. MEN vissa saker är svåra att kompromissa om såklart. Exempelvis så finns inte begreppet ”flickvän” i hans kultur. Där gifter man sig direkt och hoppas på att kärlek uppstår typ? Detta känns otroligt märkligt för mig men det verkar nästan som att han vill göra det… En annan del är ju att han inte har uppehållstillstånd – jag kan därför inte låta bli att tänka tanken ”tänk om han vill gifta sig med mig för att få stanna här”. Detta är inget jag vill eller tänker göra. Samtidigt tycker jag om honom mycket och jag vill inte sluta träffa honom, skulle såklart även gå sönder inombords ifall han blev utvisad.
Vet att du inte har några rätta svar. Men det skulle va skönt att hära några tankar från en så vettig person som du.
Ha en fortsatt trevlig sommar!!!! Kram
Hello master,
Vill du gifta dig? Vart då isåf?
Har du kommit fram till om du vill h avkommor eller ej?
Vad tyckte du om NYC?
Annars då?
Laters
hur slutar man läsa sitt ex mail?? Det sjuka är att det är ett år sen det tog slut. hjälp
Preventivmedel. Detta livsavgörande beslut. SOM ÄR SÅ JÄKLA INTRESSANT. OHJA. Vill prata preventivmedel med alla jag möter. Så. Om du och A använder preventivmedel så undrar jag följande…
– vad använder du och A för preventivmedel?
– hur kommer det sig att ni har just detta?
– fördelar/nackdelar med detta preventivmedel?
– har ni provat annat preventivmedel?
– har du provat annat preventivmedel i ditt liv? Huur var det? Etc
– hur tycker du det ULTIMATA preventivmedlet fungerar? Om du får drömma, alltså.
xoxoxox
Hola chica, några frågor:
• vart kommer alla dina baddräkter ifrån, vart köper du dem? Fett snygga
• lista dina fem bästa klädesbutiker
• kan du dela med dig av din ”bucket list” om du nu har någon ?
Tack så mycket i förväg du är awsome ! Puss :*
Vad roligt med frågepodd!
Funderar du mkt på ”meningen med livet” och vad har du isf kommit fram till?
Jag är själv intresserad av att läsa på Handels i Sthlm, hur tyckte Anton att det var?
Hur ska man förhålla sig till konpisar som liksom små-sviker en lite hela tiden. Typ lämnar en utanför, prioriterar bort en men samtidigt varje gång man ses säger vi mååääste ses, eller jag saknar dig såååå mkt?
Ibland får jag panik över att jag bryr mig så mkt om utseende. Men är det naturligt eller är vi bara en sjuklig generation?
Jag har aldrig haft ett seriöst förhållande och känner att jag har så himla svårt att börja gilla killar. Du som levt länge finns det verkligen killar med fina personligheter där ute?? Som också ser bra ut då;)
Vad är dina favoritaktiviteter att göra, typ på sommaren? Tips på skriver att göra med familjen..
Och btw tack för svaret för någon vecka sig om det här med att känna sig skyldig andra och att jag mådde dåligt över den påträngande 40-åringen osv. Han har taggat ner nu och jag känner mig säker på att om han ändå skulle få för sig att komma till Sverige behöver intr jag träffa honom.
Kramar!
Hej Hanna!
Vet att du pratat lite om detta i podden men hur känner du över att skaffa barn? Vill du ha barn?
Tack för bra podd och blogg!! Kram
hallåååe!!!! Inte riktigt en Q/A-fråga, men kan inte du köra något brevvänsinlägg typ som Sandra Beijer kör på?? Vore så najs o träffa härligt folk tycker jag
Hur ofta gråter du? Du känns som en gråtis (jag är också en!) och min pojkvän kan bli satans knäpp på mig för det, för han är ju inte en gråtis (tumme ner för machonormen). Han tycker det är jobbigt att trösta och tror att han jämt gör mig ledsen etc, medan jag mest är en gråtis som gråter om jag ska säga ifrån, eller om jag blir minsta lilla arg eller är väldigt hungrig eller vad som helst egentligen. Han fattar inte det. Hursom. Om du är en gråtis… Hur hanterar Anton det? Jag kan knappt tjafsbråka om disken utan att gråta, hur ser det ut hos dig och Anton? Frågar för jag tycker ni verkar ha ett så bra och sunt förhållande samtidigt som du är så himla ärlig och transparent med att ni bråkar men att det är ok. Vill serri tacka för det. Det har hjälpt mig mycket! Puzz.
Hur var du som tonåring?
Hej HP! Först, tack för bra peppande blogg och podd. Ni feministiska förebilder i *offentligheten* är så jävla värda!!!! Jag har på riktigt en viktig fråga. Jag är singel och känner att jag gärna vill ha ett span. Det tar fokus från att få minsta lilla kärleksåterfall till mitt ex, blir som att jag riktar min uppmärksamhet mot honom automatiskt om det inte finns någon annan, och det gör att jag känner mig pirrig och skoj. Samtidigt oroar jag mig för om det är sunt att alltid vilja ha någon himla kille att fundera på. Det tar också en del fokus från mina fritidsintressen, jag kanske inte är lika sugen på att gå på kursen jag planerat om jag ser på instagram att spanet ska göra något som jag då missar (fest eller sådär tex)… Om du tycker att detta låter lite osunt, har du då tips på hur en får mer trygghet i att inte ha något span? Och om du tycker att det bara är att KÖRA PÅ med allt spanande vill jag verkligen ha dina bästa raggningsknep (folk som är ihop med folk ger bästa pga inte inne i singelstirret)!!!!! Tack och kram från trogen följare.
Hur får jag en deprimerad kille att söka hjälp? Han säger sig ha varit deprimerad i flera år (jag har inte känt honom särskilt länge) och han har i princip alkoholproblem då att dricka är hans enda intresse. Det märks på honom att han inte mår bra och nu när jag tänker efter känns det som ett under att han ens lever då han knappt äter och bara ligger på soffan, när han inte festar. Han har bara sagt till mig och en killkompis att han mår dåligt. Eftersom han ändå sa det till mig verkar det som om han fattar att han behöver hjälp. Han har en knepig kontakt med sin familj och just familjeproblem verkar vara roten till hans psykiska ohälsa. Jag vill hjälpa, men hur gör jag?
Hur ofta har du ångest? Och vad hjälper dig bäst för att motverka det? Jag har såna sjuka dödsångest/livet är meningslöst-perioder lite från och till och undrar bara vafaaAn ska jag göra åt detta helvetiska problem – vill helst inte käka lyckopiller. Fun fact: Du är en av mina bästa ångestreducerare <3
Hej Linda, angående att du säger att du har ångest men inte vill äta medicin så vill jag ställa en fråga: om det var så att du i perioder fick en svårartad inflammation i ena knät, skulle du då inte på läkares rekommendation välja att äta anti-inflammatoriskt? Det flesta skulle nog välja att medicinera för fysiska åkommor men känner ett motstånd mot samma lösning för psykiska besvär. Jag vet inte vad detta beror på i ditt fall men kan tänka mig att det för många har att göra med stigmat kring psykisk sjukdom vilket ju är så jävulskt tråkigt! Det är som att en ska stå ut och plåga sig själv genom psykisk smärta och helst inte prata om det, och då har det ju ändå blivit bättre än vad det var tidigare. Om du har det jobbigt med din ångest kan jag verkligen rekommendera att äta någon form av SSRI-preparat, vilket är det vanligaste för att behandla depression och ångest. Har själv gjort det i perioder när det varit tungt, som en hjälp för att hålla mig över ytan och orka kämpa på. Självklart ska en jobba med sin ångest på andra sätt också, genom terapi och kanske mindfulness eller liknande, men medicin kan vara ett bra verktyg för att faktiskt orka med detta. Det är så onödigt att gå runt och må piss när det finns hjälp att få! SSRI-preparat fungerar såklart olika bra för olika individer men är inte beroendeframkallande vilket ju är en klar fördel. Ta hjälp av din vårdcentral, husläkare kan skriva ut preparat eller remittera vidare, och ge dig all info du behöver.
Mina bästa tips när ångesten slår till är annars: Rör på dig, stick ut och spring eller dansa loss, endorfiner hjälper mot det mesta. Mindfulness har också fungerat jättebra för mig, att flytta fokus mot hur det känns i kroppen lindrar ångesten. Finns massor av bra appar att ladda ner! Och tillsist: stå ut. Vet att det låter som det sämsta tipset någonsin men det är ju så att ångesten går över! Tror att en måste bli lite kompis med sin ångest, notera att nu är den här men det gör inget för det går snart över, och inte stressa upp sig över det dåliga måendet i sig. Jag jobbar med det här hela tiden och ibland är det förjävligt men det BLIR bättre! Hoppas detta kan vara till hjälp även om jag ej är Hanna eller har ens 1 procent av hennes visdom ? Lycka till, massa pepp och kram!
Har du tips på snygg bomberjacka som inte är så pösig?
Bästa Master,
Vad tycker du om att allt fler personer (läs män) börjat kalla sig feminister? Folk jag pratat med menar att det är bra, desto fler desto bättre osv. osv.
Samtidigt skaver det att epitetet blir så pass urvattnat att det bara står för ”jämställdhet mellan könen”. Att inte erkänna att vi lever i ett patriarkat men ändå hävda att man är feminist fyller absolut ingen funktion enligt mig då man inte kan förändra något utan att veta VAD som behöver förändras.
Ser framemot att få höra dina kloka ord i videoformat!!!
Hej!
Jag undrar en sak, har under sommaren fått ångest och nästan aldrig mått så pissigt psykiskt, har du några småsaker ELLER några stora saker som kan få dej att må bättre när du mår dåligt? Din blogg äger o du är bäst. KRAM
Ska försöka hålla detta så kort som möjligt men ändå så att du ska förstå min situation. Förra sommaren lärde jag känna en tjej (vi kan kalla henne Julia) som sedan blev en av mina bästa vänner, aldrig haft så jävla kul som jag hade med henne. Det var liksom hon och jag mot världen en hel sommar. Hösten drog vi sedan ut och reste, även med 5 andra av hennes kompisar som jag då ej kände. En av dem är en av hennes bästa kompisar (kan kalla henne Annie) som hon känt väldigt länge, hade träffat henne några gånger innan. Jag kände redan på flyget på väg dit hur Julia började bete sig annorlunda mot mig, hon hängde och pratade mest med Annie och struntade ganska mycket i mig. Blev även ganska sjuk när vi reste och Julia ville inte ens följa med mig till sjukhuset. Känns ändå som att det är en typisk kompisgrej man gör för varandra. Julia och Annie reste vidare med varandra medan jag åkte hem (inte bara pga vår vänskapssituation men delaktigt). Vi höll kontakten mycket via fb, pratade med henne om varför hon betedde sig om hon gjorde och hon bad om ursäkt och insåg inte riktigt hur hon hade betett sig. Vi blev lika bra vänner igen. Tills hon nu nyss kom hem från sin resa. Julia och Annie kom och hälsade på mig nyligen och det var som att Julia inte längre var Julia. Jag fanns inte för henne, och den enda hon brydde sig om var Annie. Var liksom smågrejer som gjorde så ont i mig, hon frågade mig ingenting (har hänt en del grejer i mitt liv senaste 6 månaderna), brydde sig inte och fanns liksom inte bara där längre. Har varit så fruktansvärt ledsen över detta då vi var (vad jag trodde) väldigt bra vänner. Har tänkt flera gånger att skriva eller ringa henne. Men så vet jag inte riktigt vad jag ska säga, för om hon själv inte har insett att hon gått miste om vår vänskap, eller bara insett att vi inte pratar längre och är ledsen över det, varför ska jag då lägga energi på det? Vad hade MASTER gjort? Har du själv ”förlorat” en nära vän på liknande sett? Bör jag prata med henne? Mvh jobbig bloggläsare som tror att du är terapeut och har världens bästa svar.
Min partner var otrogen mot mig och ljög för mig. I efterhand har jag insett att hen ville göra slut med mig men vågade inte vilket gjorde att hen ”tvingade” mig att göra slut.
Vi båda tror att vi behöver tid ifrån varandra och att vi kommer hitta tillbaka till varandra i framtiden. Jag älskar fortfarande hen och vet att hen fortfarande älskar mig men hen är extremt bekräftelsesökande. Går det att bli tillsammans igen efter något sånt eller ska jag försöka gå vidare?
Hjälp mig
Ja!!! Jeansen! Som du hade på snapchat igår när det regnade å du sa att du va lycklig för första ggn på flera dagar! Var ÄÄÄÄÄR DOM ifrån vill ha!
Undrar vilket som är ditt bästa sommar-smink?! samt hur din hudvårdsrutin ser ut. PÖSS
Från vilket märke är din menskopp? Är den bra??Plus att lifehacks och *lite kuriosa* för överlevnad av tonåren från Master önskas, mvh sjuttonåring
När har livet, såhär långt, varit som bäst och som sämst?
På vilket sätt tror du jorden kommer gå under på?
Jag skulle uppskatta megamycket om du ville avslöja dina bästa hemliga tips till en som vill jobba med tv!
Vart köper ni era fina krukor?
*Är du fortfarande vän med Yrsa och Josefin?
*Vill du/ni ha barn? Ca när isf?
*Vad tjänar du i månaden?
*Vem är din kändiscrush? (Christopher Oregan fortfarande? hehe)
*vill du bo utmalande eller göra nåt utomlands igen som tex när du åkte till San fransisco?
Vilka poddar lyssnar du alltid på? Hur var du som tonåring? Hur har din relation med dina päron sett ut under åren? :) Kram!
Hur sjutton svarar man när folk säger ”Wow vad smal du ser ut!” eller ”Åh, har du gått ned i vikt?”? Jag fattar ju att de menar det som en komplimang men det är verkligen verkligen skadligt för mig att höra sånt. Sätter igång massa obehagliga tankar som jag sedan har svårt att bli av med. Jag vill inte tacka för ”komplimangen”, men samtidigt känner man sig som en skitstövel när man inte gör det. Den andra personen menar ju bara väl. Du som är så klok kanske har några råd att ge?
Vad säger man till någon som säger ”jaa fast jag tycker inte att man behöver kalla sig feminist, man behöver liksom inte sätta ett namn på det” när man talar om feminism? Möter så många som använder detta argument, säger att de är för jämställdhet men vill absolut inte kalla sig feminister. Jag har liksom inget bra att säga till det? Försöker förklara att det inte är något dåligt, att folk inte vet tillräckligt därför säger de sådant. Vad svarar jag på detta??
Jag fyller 21 om en vecka och skulle vilja hitta på något kul med vänner i helgen. Dock verkar det bli regn???
Har någon tips på vad jag kan hitta på med vänner (tänkte skapa event på fb så kanske blir 10-50 pers)?
OBS på att jag inte kan ha något hemma (bor i en liten etta med jobbiga grannar), har ej så mycket pengar att jag kan hyra något, skulle lätt kunna tänka mig parkhäng men onice om det regnar i guess samt att bar+klubb känns lite vardagligt för en födelsedag.
SNÄLLA GE MIG TIPS!!!!
/desperat soon to be 21åring
Tjenare! Är så nyfiken på hur du tänkt kring vad du vill jobba med. Hur blev du anställd på SVT till exempel, var det ditt initiativ eller kom det med ditt jobb (blogg och så vidare)? Vore kul att höra hur din ”resa” har sett ut. Själv försöker jag förstå vad jag ska göra med mitt liv och vad en utbildning egentligen gör för ens framtid. Känns som att mycket ligger i ens eget fokus och engagemang kring det man vill göra. Ha det bäst!
Om du bara får klia dig en endaste gång till i hela livet. Var kliar du dig då?
Har du och Anton ett öppet förhållande?
Vet inte vrf jag fått för mig detta.
Om INTE, var går, enligt dig, gränsen för fysisk otrohet? Och var går gränsen för emotionell otrohet?
(Utveckla gärna då det oftast kan vara lite *luddigt*)
Vilket tycker du är ”värre”?
Tack kolla underbara Hanna för att du ger oss chansen att lära känna dig bättre och låter oss ta del av din till synes aldrig sinande källa av vishet, du är bäst av alla online-människor jag vet <3
VEM ÄR DEN ESTETISKT VACKRASTE (KÄNDA) KVINNAN DU VET?
Hej!
Hur upplevde du flytten till Stockholm? Föräldrars, släkts och övrigas ev. förväntningar och reaktioner? Jag är också uppvuxen på landet och bor just nu i en mellanstor stad i Sverige men funderar på att flytta till Sthlm. Känner (tror..?) att mina föräldrar kommer bli lite besvikna i så fall, även om de aldrig skulle säga det högt. Vet att det inte är något som ska påverka mitt val men det känns ändå trist, vill ju liksom att de ska vara glada för min skull. Samtidigt som jag gärna vill till Sthlm vill jag aldrig aldrig att mitt föräldrahem säljs till någon annan. Underbar plats att tillbringa sommaren på, men just nu upplever jag att det ligger lite för långt iväg från det mesta. En annan oro är att inte finnas relativt nära föräldrarna när de blir äldre, då de ställt upp så otroligt mycket för mig under alla år. Det känns som att jag mentalt slits mellan två olika världar och att drömmen hade varit att kunna leva i båda, vilket tråkigt nog är omöjligt. Har du upplevt något liknande?
Tack för bästa podden & bloggen.
Hanna STILGUDEN. Var hittar man najs bikinis?? Förutom guldkornen som dyker upp på hm då och då. KRAM du är bäst!!!!!!
Har du några träningstips?! Tränar men hittar inte motivationen, vill tycka att det är kul och känna träningsruset. Har du några tips på bra övningar och kanske några schysta inspoklipp på youtube?
Jag är i ett förhållande sen 10år och från början va det BANG passion och sånt. Vi har det fortfarande bra men ibland känner jag att jag saknar kyssar osv. och det där lilla extra. Hur mycket ska man kräva efter 10 år?
Jag träffade en kille via ett uppdrag i jobbet i februari. Strikly jobb men jag hade en handledande roll. Han överöste mig med komplimanger- inte om utseende eller flörtigt utan hur BRA jag va osv. Vi skrattade sådär innerligt ihop och jag kände mig liksom lyssnad på? Sådärsom i början av mitt förhållande. Han har massa tjejkompisar är megafeminist och verkar va en sån som liksom är peppande så jag tror inte att jag va nått speciellt för honom. Det va bara det att för MIG sattes nått igång. Mådde liksom så bra i hans närhet även fast det va totalt oskyldigt. Kan än idag fast det va månader sedan bli varm i kroppen bara han skriver nått ytligt på Facebook.
Tänker att det va så i början med min kille. Att det är svårt att behålla det ”där extra” i vardagen osv. Jag har inte gjort nått och kommer inte göra för han har fru och barn och jag är ju ändå ganska nöjd med min tillvaro. Vet inte vart jag vill komma.. Tycker detta är så svårt. Undrar om det är vanligt?? Att man fortsätter i sin lunk och accepterar att vissa grejer faller bort. Om du nånsin känt att du liksom accepterar det och om du nånsin känt nått för nån annan men liksom tänkt att ”det går över” osv.
Gah- svårt att förklara…
obs ber om ursäkt för virrigt ställd och lång fråga (fråga å fråga vill väl mer bara ha en tredje persons syn på detta som STÖR mig mer än något annat just nu. du som är så smart<33):
jag strulade med min kompis som jag haft ~känslor~ för ett tag, fett osäker på va de innebär, vet inte om han bara är snygg och attraktiv eller om det är nåt mer seriöst?? MEN problemet är att han är även en av mina närmaste kompisars ex. de va tsm i tre år och gjorde slut för ett år sedan. jag tog upp vad som hade hänt med henne och det kom fram att hon inte är över honom än pga han bröt förhållandet på världens konstigaste sätt och betedde sig konstigt efter "break-up:et". han hade även varit väldig douchig i vissa situationer när de va tsm, typ varit avundsjuk + kontrollerande.
Detta + sisters before misters (värdesätter min tjejkompis vänskap mer än killkompisen) gör så att jag vill inte bli seriös med honom. vi kom överens att vi ska fortsätta som vänner, medan han var på att prova ett förhållande men var okej med att va kompis. SAMTIDIGT jag har fortfarande dessa odefinierade ~känslor~ som jag vill bli av med. dessutom är min kompis inte sur på mig alls?? hon bara "det känns ju konstigt att ni två har strulat, men det är lugnt mellan oss". istället är hon arg på killen. det är väl jag som vän till båda två som ändå har något slags ansvar?? det är väl inte han som gjort slut som måste tänka på vilka kompisar hon har som han inte får strula med/bli tsm med?? jag förstår inte, hade min kompis strulat med mitt ex innan jag var över honom så hade jag vart sjukt sårad och haft otroligt svårt att släppa detta. jag har så dåligt samvete att jag har sårat henne fast hon inte säger det, + att jag har sabbat vänskapen med honom efter detta
förlåt igen för illa formulerat och konstigt inlägg/fråga
tack på förhand <3
Hej,
Jag och min kille har vart ihop i 6 år, alltid varit över örnen kär och inte en sekund tvekat på att de är rätt, fram tills för ca en månad sen när de var som nån släckte lyset och tankar om att göra slut och vara själv börjar infinna sig .. Även om han är värdens bästa och jag alltid tidigare varit så säker, vill bara att de ska bli som innan … Ni som vart ihop så länge, har du alltid varit säker eller har de funnits perioder av tvivel? Som sen lett tillbaka till säkerhet?
// en undrande
Ibland kan jag känna att jag inte har några sådär supernära kompisar som du verkar ha. Vad är dina bästa tips för att skaffa nya kompisar? Och för att behålla gamla?
Jag är 23 år och har aldrig haft ett förhållande, inte ens ett tredagars i mellanstadiet. Är jag KONSTIG??
Har du erfarenhet eller tankar angående KBT? Personligen har jag i och med min behandling hamnat i en långt mycket djupare depression en innan jag började.
Vilken har varit den bästa respektiven sämsta tiden i ditt liv?
Hej! Jag undrar supermycket krig ditt förhållande! Jag blev själv tillsammans med min kille när jag var ynka 19 år och vi har varit tillsammans i 5 år nu (typ). Å ena sidan älskar jag honom såklart supermycket – å andra sida så känns det som att jag missar min ungdomsprime-time så att säga. Jag undrar därför hur du resonerar kring detta. Alltså förlåt för öppen fråga men det är ju det jag undrar.
SEN undrar jag även vilket som är bästa utestället i sthlm då jag ska dit å se Maggio den 12 aug (om du hinner svara innan dess vill säga :))) )
KRAM
Flyttar till Stockholm i höst och behöver Master-tips på dina bästa käk/AW/fest/häng-ställen! Som kan passa ickestekig 25-åring ? Kram och tack för pod och blogg!! <3
vem har du blivit mest starstruck över?
Om du fick bo i en annan stad i Sverige förutom Sundsvall/Stockholm, vilken skulle det bli?
Vad var ditt första jobb?
Träffar just nu en urgullig kille som jag (tror?) verkligen gillar (svårt att veta sånt). Problemet är att vi går i samma klass och ska göra det i 5 år(!) till samt att vi har väldigt samma kompisgäng. Som den pessimist man är har man ju redan börjat tänka på vad som händer om det (som inte ens har börjat) tar slut?
Ska man ge sig in ett förhållande, ska man prata om det (antagligen), hur ska man tänka? Går kärleken före allt blabla?
Master har allt som oftast bra svar<3
Massa kramar
Hur var du som tonåring? Med alkohol och killar och så? Jag är så jävla trött på att alla över 25 ska vara förebilder också hur känner du med det? Speciellt folk som drack första gången när dom var typ 12 och ska predika om hur viktigt det är att vänta.
Tack för svar kram!<333333
Vilket samhälle förespråkar du mest – ett samhälle där alla könsidentiteter förintats, eller ett samhälle där det finns tiotals könsidentiteter och uttryck att välja mellan?
Pliz skit i alla långa kommentarer.. Zzzz…
3 saker vi inte vet om dig!!!
Hej fina du! Jag tycker du verkar ha en så härlig inställning till mat och träning! Hur gör du för att hålla huvudet kallt, njuta av träning på DITT sätt, och av DIN favoritmat, i en samtid av hets kring träning, kvarg, spirulina och strävan efter synliga abs? Hur hanterar du kroppsnoja om du har upplevt det? Jag tycker det är så himla svårt att inte känna sig pressad av idealen. Känner inte att ”strong is the new skinny” är inte bättre än enbart smalhetsideal…
Vill fråga samma fråga som en här uppe + en till. Första frågan: pojkvänner och tjejkompisar – HUR gör man för att inte tycka det är jobbigt?
Träffar en underbar kille och vi har det fint, men jag känner mig så otillräcklig och ful. Jag tycker andra killar är snygga och fattar att han tycker andra tjejer är snygga. Men han har kollat på lättklädda bilder på tjejer när jag är bredvid. En gång låg jag i bara trosorna och var kåt och tänkte ”Hallå?! Det är fritt fram att ta på mig” när han kollade på en stringklädd rumpa på nån tjej på instagram. Borde jag vara fine med det, tycker ändå det känns lite respektlöst? Det har också gjort att jag går in på instagram för att se vad han gillar för bilder och så får jag lite magont varje gång det är på en snygg tjej. Tycker att jag själv är ful och skit. Jag menar inte att det inte är okej att kolla, antar att jag mer tycker det är jobbigt att veta. Och jag är väl inte så trygg i mitt eget utseende så jämför mig så förbannat. Har ju också kollat upp hans ex förstås och han gillar liksom fortfarande bilder på dom. Vi har inte setts så länge och jag är så rädd att han typ ska dra om jag visar min osäkerhet och mitt dåliga självförtroende om jag tar upp det här. Ska jag bara gå omkring och låta det vara eller vad fan gör jag?
Vad använder du & Anton för preventivmedel? När vill du ha barn & när vill han? Hur känner du inför att föda barn?
Hola! Kan man inte få se en bild på Anton? Bara en endaste yttepyttebild:) kanske har du visat nåt nångång men har i så fall missat. Du har beskrivit honom som lik messiah hallberg va, eller var det nån annan snygg skådis/komiker, minns ej? Och jag är en trogen lyssnare av podden, därigenom känns det ännu mer som man lärt känna honom. Och egentligen spelar det ju såklart ingen roll men i den ytliga värld vi lever i så kan en ju inte råför sin nyfikenhet inför denna (förmodat) fagre karl! Puss&kärlek!
Funderar på att flytta till Stockholm men tycker att majoriteten av de som bor där är så överlägsna och tillgjorda av sig, speciellt i mediabranschen. Det känns verkligen som att de kämpar för att vara så coola som möjligt. Jag klarar verkligen inte av människor som inte är snälla och ödmjuka. Hur kände du när du flyttade dit? De flesta inflyttade stockholmarna jag har pratat med har sagt att de vantrivdes i början men att de kändes bättre och bättre med tiden. Är det bara så att man vänjer sig?
VAR hittar man snygga möbler till ett ok pris? Fyller 20 i oktober och vill önska mig en bekväm men också snygg datorstol. Frågar dig master eftersom din smak och stil e så jäkla grym plus du verkar ha koll på sånt här. Alltså, kan du tipsa om möbelkedjor osv som är bra??? Mvh en som bara kommer på IKEA.
MASTER kan du inte berätta lite om dina syskon?? Du skriver ju inte så mycket om dom :)
Hur känner du/ni om en framtida flytt hem till Norrland?
Hur funkar det för dig och Anton när det kommer till inredning? Gillar ni exakt (!) samma saker eller får ni kompromissa ibland?
Hur gick du tillväga för att börja i terapi?
När har livet varit som bäst respektive sämst för dig??
Hur bär en sig åt i DEJTINGDJUNGELN när en är fett mycket feminist och varenda SNUBBE en träffar inte fattar/bryr sig/vill ens försöka förstå??? HUR gör en? Hur ORKAR en? Den ena påstår könen visst är jämställda, den andre påstår att sexism inte alls existerar, den tredje drar opassande skämt, den fjärde pratar skit om feminism (trots att jag sagt jag är feminist), den femte förnekar mäns våld… och så fortsätter det. Vad fan gör en? Köper 10 katter?
Ps, gillar inte katter. Helpz!
När kommer svaren?