Så segrar skuggan. Skuggan i oss som tvivlar på om en kvinna verkligen kan leda en stormakt, skuggan som hajar till när skäggiga män bär ryggsäck på tuben och en skugga som tilltalas enormt av att ”någon vågar säga sanningen!”. Men att skuggan finns i oss gör den inte sann eller värd att ta på allvar, istället behövs den ständigt tittas på med mikroskop och dissekeras, annars blir vi inget mer än rädda ociviliserade varelser som agerar på fördomsbaserade känslor och tankar istället för intelligens, förnuft och mänsklig värme.

Har varit vaken sen 04 och försökt hitta sätt att fly den här omvärldsångesten och lugna mig själv men det har ärligt gått sådär. Över 60 miljoner människor röstar hellre på en rasistisk våldtäktsman istället för en kvinna. Statistiken visar på att det är framförallt vita män och kvinnor. Det är som att drygt 6,5 st hela Sverige skulle ha bestämt sig för något som ligger så långt ifrån det som är min syn på förnuft, intelligens och värme. I mina mörkaste stunder låg jag inatt och funderade på om det kanske var jag och de kloka jag vet som faktiskt har…fel? Tankarna snurrade vidare och jag får fatt i det där med skuggorna i oss och hur tilltalande det är att rida iväg på dem.

Och så tänker jag att en förlust till skuggan i ett land under en period per automatik inte får vara en undergång för förnuftet och värmen. Stora delar av världen står nu och gapar i chock, men kan det kanske också bli till en möjlighet för förändring och ett agerande? Hur vet jag fan i mig inte, men allt jag känner är att jag inte FÅR stoppa huvudet i sanden, isolera mig i tv-serier eller förlita mig på att någon annan ska fixa det här.