Jag är så jävla trött på känslan av att hela tiden behöva pleasa personer som jag rent intelligensmässigt inte har någon respekt för. Jag är trött på att jag så lätt hamnar på killars planhalva kring vad som är kul och ”riktigt” att jag glömmer mitt egna och allt det jag tror är kul och bra.
Jag är så trött på att vara såpass ofri i mina tankar om mig själv och världen eftersom de hela tiden är i greppet av vad n å g o n ska tycka. Om inte medvetet så i bakhuvet.
Fruktansvärt trött på missnöjet med mig själv också. Trött på att jag hamnat i fullkomligt absurda tankar om att jag måste träna för att känna mig nöjd med mig själv som människa. Trött på att hela tiden tänka att det finns ett ”sen” när jag fått det svart på vitt att livet ju faktiskt har ett väldigt tydligt slut. Trött på att hela tiden leva livet efter ett ”sen” när jag vet att jag bara har ett nu.
Är också trött på att bara ha ett ”nu” förresten.
Trött på skammen över att känna mig negativ och ständigt sjungande på nån jävla klagosång när jag har det så BRA. Trött på att allt jag är och har är det vi värderar som bra. Trött på att längta bort. Trött på att inte har tid.
Trött på att känna mig så jävla ofriiiiiiiiiiiiiii
TRÖTT TRÖTT TRÖTT TRÖTTTTTTTTTTTTTTTTT
Aldrig relaterat så mycket till någonting i hela mitt liv. Har liksom ingen kompis heller att prata om sånt här med, eftersom det känns som om mina ”vänner” är less på min ständiga trötthet på, tja livet och mig själv?
Och att de är mina vänner med snuffar känns ju helt sjukt det med. Önskar vi var vänner Hanna :(.
Sorry för tråkig kommentar MEN kämpa på det blir bättre osv!!! Puss
Jag är gärna din kompis och pratar om det!
:)
<3 Åh vad fint
Jag kan säga att jag känner EXAKT så här många gånger, inte just nu (i NUET), men ofta. Och jag tror det är normalt i den tiden vi lever i. Din hjärna är bara en hjärna och den reagerar, känner och tänker på ett sätt som en hjärna gör. Den gör alltså det som den tror är rätt i denna stund. Och nu känner du så här, och det är OKEJ. Dina tankar och ditt mående är ju på ett sätt en reflektion av hur stämningen är i samhället just nu.
Men det betyder ju också någonstans att du har ett enormt perspektiv. Jag tror det är samma perspektiv som saknas hos de människor vi blir frustrerade av. Vi ser ju det, men de gör det inte. Men du har. Du noterar alla dubbla känslor och budskap du känner. Du lyssnar på dina tankar. Och du har kommit fram till det här, en liten analys av din känslovärld som den är just nu. Och du är inte ensam, som sagt är det många som känner precis likadant, en känsla av hopplöshet inför allt förfärligt som är både utanför en i samhället, men också på insidan av en. Tillsammans fortsätter vi vara där för varandra, och jag tycker vi girlz gör det rätt bra faktiskt, känner systerskap hela tiden.
Och man får klaga ibland, för det motiverade mig att skriva den här kommentaren. Hoppas du känner dig lite lättare efter att ha läst.
En kram får du här
Relaterar <3
Aaaahhhhh! Huvudet på spiken. Vi är fler! <3
Det här inlägget – igenkänning på högsta nivå.
Befriande att du sätter ord på så många av de känslor jag varit frustrerad över på sistone.
Alltså. Wow! TACK!
Relaterar så mycket till så många av dina ord. Och vet du vad jag insett.
Det är helt okej att vara lite jäva trött.
Tack flr att du skriver om det. Kramar till dig
Asssååå 100% igenkänning!!! Det är så tröttsamt. Du är inte ensam!!!! <3<3
Hjärtis. Lider med dig <3
Relaterar! Kämpa på, eller vad ska man säga. Har liksom inga tips eller idéer- ❤️
GIRL, I FEEL YOU
Fina människa!
Jag tror så starkt på att du är en empath..snälla googla vad det innebär..du kommer känna igen dig själv tror Jag!
Vi är inburade i ett samhälle som skapats för oss och en empath lider otroligt mycket om hen inte får vara fri..
Kika gärna på min ”blogg”.. ( empathpisces.se ) citattecken då den känns mer som en dagbok. Kanske hittar du något där som kan inspirera dig till en inre förändring
Jag förstår hur du känner just nu..har själv varit där! Det finns ingen annan än DU själv som kan ändra på detta..Jag finns här om du skulle känna för vägledning
❤
<3
Ärligt och fint!
Tack för att du delar med dig av detta. Tror vi är många som känner igen oss!! <3
Känner igen mig, är fan också trött på en sån himla massa saker. Trött på att vara i mitt eget huvud. Att det aldrig är lågmält och snällt där inne.
Så jävla klockrent. Tack Hanna för att du skriver om sånt här. Idag har jag känt mig ful, äcklig, värdelös och missanpassad i samhällsidealet. Och jag vet ju att det är inga fel på mig – jag är skapligt frisk, jag mår bra, jag är en jävel på det jag gör och jag är fasen en grymt bra person på många sätt.
Och vet du vad jag gör då? Då går jag in på din blogg, som jag läser sporadiskt, kanske tre gånger i halvåret och emellanåt varenda dag, för att här finns bara ärlighet och inte massa snygga poserade, hålla-in-magen-i-oändlighet och sparka-ut-lillfoten på en båt i Marbella-bilder.
TACK!
såna jävla sanningar!!!! orkar inte alls. finner mig själv skratta med i killkompisars tråkiga stapplande skämt… bara för att de andra skrattar! det måste på riktigt få ett stopp.
du är bäst Hanna!