(Har fått tillåtelse att publicera bilder på familjen)
Idag har vi gjort tre intervjuer med tre olika barn + familjer och det var det viktigaste jag gjort hittills i mitt *yrkesliv*. Fan det är så svårt att skriva om det här utan att låta som en klyscha men samtidigt är ju det så dumt att reducera människors liv och min reaktion på det till en klyscha.
Jag har mött familjer idag som har så o t r o l i g t lite – på gränsen till ingenting. Som lever i samhällen där funktionsnedsättningar är ett sånt enormt stigma, te.x. kan ett barn som föds med en funktionsnedsättning ses som om hen fått ett ”straff av gud”.
Samtidigt är familjerna jag mött såklart vanliga föräldrar (som kanske du som läser är) som självklart känner enorm kärlek för sina barn och vill dem sitt absolut bästa. Den slitningen mellan stigman och kärleken måste vara fruktansvärd. Och ovanpå detta har du inga ekonomiska medel att hjälpa dina barn med tex fysisk och psykisk rehabilitering, utbildning i tex teckenspråk eller praktiska grejer som en rullstol eller ett par kryckor.
Familjen på bilden ovan tampas med just den här slitningen mellan stigman i samhället, knappa ekonomiska medel och ovanpå detta den enorma kärleken för sina barn. Mer om det kommer ni få se och höra om i nästa vecka (kanske redan på söndag). Intervjun jag hade med pappan i familjen fick mig att bryta ihop på plats.
Det har varit en extremt emotionell utmattande dag, såpass att jag vid typ tre tillfällen tappade alla ord och hela talet? I efterhand vet jag inte alls hur jag formulerade vissa frågor på engelska blev eventuellt ett ”what did yes no maybe eh you” följt av grin. Känns som jag stammade fram något ur ett känslomässigt kaos, meeeen huvudsaken är att familjerna fick möjlighet och tid att berätta sin historia.
Hoppas ni kommer titta och rent krasst hoppas jag att ni vill och kan önska låtar/skänka pengar till musikhjälpen där pengarna går till projekten som hjälper till med att utbilda människor (så stigman och fördomarna försvinner) och ge barnen med funktionsnedsättningar en bra livskvalitet.
PS. Har precis startat årets LILLBÖSSA !!!
Puss puss tack för att ni läser
Vilket bra jobb du och ni gör där nere!! <3
+1
Hej Hanna!
Har svårt att formulera den här kommentaren, det slog mig hårt i magen just precis nu hur viktigt och personligt årets tema blev.
Är uppväxt med en lillebror med autism och har från första parkett sett hur hårt mina föräldrar har fått kämpa för att han ska få en meningsfull vardag som är anpassad efter just honom och hans behov. Det är alltså inte en dans på rosor (trots hur oerhört privilegierade vi är här) att få den hjälp, stöd och förståelse som man behöver. Därför går mitt hjärta och hjärna sönder över familjerna du berättar om nu. Att behöva kämpa i betydligt hårdare motvind…
Vilket viktigt jobb du gör Hanna, jag kommer iaf ringa 100 gånger om!
Kram!
Samma här, har också en lillebror med grav autism. Med tanke på hur svårt det är att få bra hjälp och stöd här i Sverige vill jag inte ens föreställa mig hur familjer i fattigare delar av världen har det, men jag kommer tvinga mig själv att se på dina reportage, vi är skyldiga de här barnen det. Skänker såklart pengar också ♥️
Heja dig och er <3
Blir så glad att just DU gör detta!! <3
heja dig Hanna! Viktigt jobb att berätta hur världen ser ut. Och ska absolut ge till Musikhjälpen!
Tycker det är så himla bra att just du har fått chansen att åka ner och göra den här grejen. Med din blogg har du möjligheten att nå så många fler människor *personligen* med fakta, redogörelser, tankar och känslor. Du har åtminstone nått mig. Det är hemskt att människor ska tro sig förtjäna vissa utmaningar som ges dom. Det skulle vara intressant att höra Martins syn på detta i podden (i och med nära kristendomen). Undrar också hur biståndet från MH sedan går vidare till människorna i Guatemala?
Så viktigt, bra jobbat!
Tycker årets tema är fantastiskt! Arbetar med vuxna med olika funktionsvariationer. Så det ligger mig varmt om hjärtat. Kommer garanterat att lägga en slant eller två i en bössa. Längtar tills det drar igång på måndag :)
SÅ fint reportage! Vill bara ta henne i min famn och lära henne allt jag kan. Jobbar på särskola med elever på väldigt tidig utvecklingsnivå och hon påminner så mycket om många av mina guldkorn❤