HEJ AMÖÖÖÖÖÖÖB:or *ser ur ni slemmar ut er framför era teknikapparater*
För en tid sedan fick jag en läsarkommentar som klagade över min USLA uppdatering de senaste månaderna. Hen tyckte att jag inte skriver tillräckligt mycket om vad jag gör, känner och tänker. Inte lika mycket som förr. Hen ville veta.
Först fick jag ångest pga dåligt samvete för att jag inte uppdaterar lika mycket. MEN! sen blev jag ändå lite glad… för att jag kände att det var OK att inte skriva jätteavancerade inlägg. För sen jag började blogga här på Nöjesguiden har jag sakta men säkert glidit in i något slags magasintänk om att varje inlägg bör byggas av någon slags eftertanke. Att varje inlägg är en slags jävla….. krönika? MEN DÅ BLIR DET JU INGEN BLOGG.
Så jag tänker att kanske behöver det inte vara sån hög kvalitét här inne? Kanske älskar ni mig (nåja) (jodå) trots att jag skriver inlägg som det jag skrev i morse eller typ det jag skriver nu? I klassisk HanaPee-anda med webcam-bilder och en kort text och reflektion kring något.
Vad säger ni? Är det OK? Sen jobbar jag på att försöka acceptera den låga andelen kommentarer här inne jämfört med min gammelblogg. Men det skyller jag helt och hållet på Nöjesguiden genomusla blogg- och kommentarsverktyg. Fan vad jag är arg på det.
…OCH TILL SIST: Vad gör, känner och tänker jag då?
Gör: Har precis gjort en kladdkaka och ska se nionde avsnittet av Game of Thrones. Min topp 3 favoritserie. Efter detta avsnitt har jag bara det sista avsnittet kvar (det som släpps idag) och jag vill nästan inte dit. I morgon börjar min sista arbetsvecka innan semestern. På midsommar ska jag upp till Sundsvall, men sen kommer jag tillbaka till Stockholm eftersom jag ska göra en grej ihop med Sveriges radio som jag inte får avslöja.
Känner: Inte så mycket. Eller, ni vet. Vandrar ofta på den där tunna linjen som är en ständig kamp att hålla sig uppe från att känna för mycket. Att det ska göra ont. Försöker distrahera mig med annat pga orkar inte känna grejer. Fast det är klart, det är ju inte farligt att känna. Måste bara hitta orken/modet.
Tänker: På jobbet för första gången på en vecka. Hur ska hösten med MVH talkshow se ut? Vilka gäster ska vi ha? Vad ska vi prata om? Osv. osv. Tänker också mycket på det farliga i att vara för fast i sina åsikter. Att sluta lyssna för att en är så säker på att en ”hittat sanningen”. Det tror jag är farligt. Ibland befinner jag mig där själv. Det måste jag sluta med. Ska börja prata och diskutera mer med oliktänkande, det för nog hjärnan framåt.
