Japp. Örnen har nu landat på nytt ställe, nämligen: Åre. Antons familj har ju stuga här och detta kan vara det bästa stället på jorden näst efter min moders mage (och mitt barndomshem då förstås…). 

Apropå min moder och barndom så har jag umgåtts mycket med mina föräldrar nu i några dagar, och det har varit så himmelens trevligt. Har fått världens sug efter att vara med dem. Känns som om jag är fem igen och är ”mammig” och ”pappig”. Grät till och med i morse (ok var ultrabakis också) för att jag skulle åka från dem.

Så varför detta plötsliga stamcellssug? Jag tror det kan handla om att mamma blivit bättre i sin sjuka rygg = gladare = jag är glad = vi är glada ihop. Åh. Tänk om alla en älskar bara fick MÅ BRA hela tiden. 

Aja. Här kommer två bilder jag hittade i min mobil som jag tänker att ni kanske vill se:

Bild nummer ett. Kallar denna ”primadonna på väg”

Bild nummer två. På min kompis Carros unge Julian. Kallar denna ”Onkel Fester”.