Tycker alltid att det är svårt att veta hur och OM jag ska skriva om träning här för jag vill inte hetsa någon men vill samtidigt ”inspirera” (lol). När varenda liten medial källa säger att ”träning är bra” så känner jag att det tar emot att vara en del av hela den cirkusen.

Samtidigt skriver jag ju om mitt liv här och har under 2018 bestämt mig för att köra Tjejklassikern och då kommer träning vara en stor del av mitt liv.

Varför?

Jo, för att min ångest reducerar grovt av träning. Jag blir dessutom glad, mår bra, känner mig snygg, får förhoppningsvis leva lite längre och tycker framförallt att det är KUL (obs inte jämt men då väger allt annat över).

Nu har jag skaffat mig en COACH inför klassikern också! Vilket är så jävla roligt, hon heter Ulrika och tycker hon är så härlig! Första gången mätte vi mig på nån slags specialvåg som visade att min kroppsliga ålder var 15…. skrek till? Finns ju tusen olika pt:s och coacher såklart men jag har bokat via pt365. (OBS ingen betalar mig för att skriva det här).

Idag var första ”riktiga” passet och det såg ut så här:

Ulrika kör lite kettle bell svings bah! Själv stod man och darrade vid sidan av efter mjölksyra. Såhär såg själva passet ut:

Kunde inte göra push ups, alltså armhävningar, INTE ENS PÅ KNÄ? så de fick vi stryka. Men resten klarade jag! Jägarvilan och plankan i 1 minut gör man alltså mellan varje övning som ”vila” (…).

*Nöjdis*