Jag har skräckläst mig genom triologin om Kråkflickan. 

Och jag kan verkligen rekommendera den, särskilt till människor som är intresserade av symbolism och subtila budskap.

Boken handlar om en polis som utreder en rad döda barnkroppar som börjar dyka upp här och var i Stockholm. De är balsamerade och morden tycks vara utförda av en riktig sadist. Kort efter att barnliken börjar dyka upp så börjar även vuxna människor, ofta i högt uppsatta positioner, dö, och allt verkar hänga ihop med en pedofilring som har sina rötter i norra Sverige. Eller ja, egentligen har de sina rötter i nazitysklands förintelseläger. Fast inte ens det, vilket tredje bokens titel, ”pythians anvisningar” (aka oraklet i delfi) tydligt indikerar. 

I huvudsak är det två personer som man får följa under böckernas lopp: Polisen Jeanette Kihlberg och psykologen Sofia Zetterlund (som har en hel del att handskas med). När jag slutligen läst ut triologin kändes det för mig som att något fattades: en hel berättelse, vid sidan av de andra.

Men efter att böckerna hade fått sjunka in i några timmar så insåg jag att den ”bortklippta” berättelsen finns där, den är bara noggrannt invävd i de andra berättelserna. Och det gör böckerna ännu mer läskiga tycker jag (för nog är böckerna läskiga alltid): det som sker i böckerna är bara en många ringar på vattnet. Det som skildras i böckerna är blott ett symtom på en sjukdom som löper ut genom hela samhället, mitt framför allas ögon, endast synliga för de med ögon att se.

Boken är också en historia om offer och förövare: vem är vad, och går de över huvud taget att skilja åt? Och vart började detta förhållande mellan förövare och offer? Med Adam och Evas fall från paradiset?

Vad som förundrar mig är hur de två författarna, Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundqvist har lyckats få ihop denna berättelse. Vem vet. 

Före du läser böckerna rekommenderar jag att du läser om Operation paperclip. Tror även det vore bra om du läste på lite om MK Ultra och Monarch mind control. Detta tror jag ger en bättre grund för att förstå psykologin som skildras i böckerna. Du kan såklart läsa om dessa saker efter att du läst böckerna också. Eller utan att läsa böckerna över huvud taget. 

I triologin ingår böckerna: 

Kråkflickan
Hungerelden
Pythians anvisningar

Sammanfattningsvis: 

Plus: Triologin om Kråkflikan, eller ”Victoria Bergmans svaghet”, är väldigt spännande.

Minus: Relationen och dialogen mellan några i boken känns inte jätteövertygande.