Jag ser över julklapparna som jag skaffat och känner sån fasa över att folk som får dem kommer att undra varför jag gav dem en så dålig julklapp. Tänk om de kommer fram till att det måste bero på att jag hatar dem? 

Jag tycker att det här med julklapp är jättesvårt och har resonerat att ”tanken räknas” hela tiden och jag har känt mig jättenöjd med den fina tanken ända fram till ikväll. För tänk om det inte är ”tanken” som räknas trots allt? *dör*

Och de vänner jag får julklapp av…tänk om jag får nåt jättebra av dem? Tänk om jag får något får mig att känna mig som en älskad och uppskattad vän när de har fått typ.. ett reflexband i julklapp?!? Tack gode gud för de här vännerna som inte gett mig något så att jag slipper oroa mig.